Nordiska bär och rotfrukter till spädbarn – en grund för hälsosamma och hållbara matvanor som vuxen

Kosten under spädbarnstiden är viktig när barnet utvecklas och växer mycket snabbt och kan ge långsiktiga effekter på hälsan senare i livet. Under första levnadsåret utvecklas smakpreferenser och ätbeteenden genom inlärning och upprepade smakprover av till exempel bittra och sura smaker som finns i frukt, bär och grönsaker, vilket kan ge goda förutsättningar för hälsosamma och hållbara matvanor längre fram.

 I Ulrica Johanssons avhandling ingår studien OTIS (Optimerad Tilläggskost i Sverige) som är den första studien som visar på hur nordisk kost (New Nordic Diet) kan introduceras redan under spädbarnstiden. OTIS är en randomiserad kontrollerad studie bland 250 friska svenska spädbarn mellan 4 och 18 månader gamla.

 Barnen i den nordiska gruppen åt 42 till 45 procent mer av frukt och grönsaker per dag från 9 till 18 månaders ålder – i jämförelse med kontrollgruppen som följde de nationella råden. Det ökade intaget av växtbaserad mat och det lägre proteinintaget i den nordiska gruppen hade inga negativa effekter på barnens tillväxt, järn- eller nutritionsstatus.

>>text: Ulrica Johansson, med dr, legitimerad dietist och fil kand i Gastronomi, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för pediatrik, Umeå universitet

Tidig programmering och framtida hälsa

Spädbarnstiden är en kritisk period med snabb tillväxt och utveckling, vilket ställer höga krav på optimal nutrition (1). Kostfaktorer som högt intag av protein, snabba kolhydrater och mättat fett ökar risken för fetma, blodfettsrubbningar, typ 2 diabetes och högt blodtryck, vilket kan ge långsiktiga effekter på hälsan (2). Välfärdssjukdomar som övervikt, fetma, typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdom kan spåras tillbaka till kostfaktorer under spädbarnstiden, den så kallade tidiga metabola programmeringseffekten (3).

Frukt, grönsaker och fullkorn har skyddande effekt mot välfärdssjukdomar och vissa cancerformer (4). Däremot är intaget av dessa livsmedel lågt bland barn och vuxna världen över trots skyddande effekt mot flertal sjukdomar och att dö i förtid. Det är viktig att tidigt i livet optimera nutritionen med tilläggskosten och samtidigt etablera smakpreferenser för hälsosam mat som frukt och grönsaker som kan påverka barnens kostmönster i framtiden (5). Det behövs också mer evidensbaserad forskning inom området.

Sensitiv period och smakinlärning  

Spädbarnet lär sig tidigt i livet att äta och tycka om mat utifrån konsistenser och smaker som barnet erbjuds från olika livsmedel och maträtter. Spädbarn är mer mottagliga för olika smaker, även bittra och sura, under den sensitiva perioden när hjärnan är extra formbar och sinnena är mer mottagliga (6). Smakinlärning och upprepad exponering för bittra och sura smaker från frukt, bär och grönsaker vid introduktionen av tilläggskosten kan ge goda förutsättningar för hälsosamma och hållbara matvanor senare i livet (5). Däremot är det en begränsad tid i livet för ett ”smakfönster” och mottaglighet för att acceptera även sura och bittra smaker som kan bidra till en bredare smakinlärning (5, 6). Det är därför extra viktigt att ta tillvara på denna korta tid i livet när spädbarnet är mottagligt för alla sorters smaker (7, 8).

Mot slutet av första levnadsåret börjar barn normalt bli allt mer misstänksamma mot grönsaker och frukter. Problemet är att dessa är en viktig del av det som är hälsosamt att äta. Genom att systematiskt införa frukt och grönt i små barns kost kan man öka intaget av dessa livsmedel även när barnet blir äldre. När och hur man bäst gör detta är oklart. De nationella råden för introduktion av smakportioner baseras på tradition och kultur, därför är OTIS-studien viktig för att bidra med evidensbaserad forskning om tilläggskost för just svenska barn.

Tilläggskost – timing och sammansättning  

De positiva hälsoeffekterna från amning och bröstmjölk är välstuderat. Men det saknas forskning kring den optimala tilläggskostens sammansättning och när och hur den introduceras. När spädbarnet från 4 till 6 månader för första gången får smakportioner, och senare efter 6 månader får mer fast föda, ställer det höga krav på att tillgodose energi, näring, järn och etablering av framtida matpreferenser (9). Tillvänjning under tilläggskosten innebär att barnet stegvis introduceras till smaker och konsistenser. Allt sker i samspel med föräldrar för att etablera ätbeteenden, acceptans för mat och för att barnet gradvis ska kunna övergå till familjens mat. Detta sker under en kort tid i livet som är väldigt viktig för framtida hälsa (10).

Det finns flera viktiga komponenter i tilläggskosten i form av typ av kolhydrater, fettkvalitet och proteinkällor, och mängder (11). I de nordiska länderna är proteinintaget under tilläggskosten 2 till 3 gånger högre än rekommendationerna och i huvudsak från animaliska proteinkällor (12). Studier har visat att för högt proteinintag under spädbarnstiden är relaterat till snabb tillväxt, högt BMI och ökad risk för övervikt och fetma senare under barndomen (12). Speciellt animaliskt protein från framför allt mejeriprodukter är relaterad till snabb tillväxt i jämförelse med vegetabiliskt protein (13). Däremot är forskningen bristfällig om hur vegetabiliskt protein påverkar barns tillväxt i olika åldrar (9). Animaliskt protein är en viktig källa för järn och järnbehovet är mycket stort under spädbarnstiden då tillväxt och utveckling sker mycket fort (9).

New Nordic Diet – en hållbar väg framåt

Ny nordisk mat, är ett initiativ från Nordiska ministerrådet som bygger på tre principer; hälsa, hållbarhet och gastronomi. Syfte är att främja regional mat som är säsongsbaserad med fokus på mer växtbaserad mat (14). Den nya nordiska kosten består av stor andel frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, örter, svamp, fullkornsprodukter, fisk och fleromättat fett som rapsolja. Syftet är också att minska intaget av kött, processat kött, feta mejeriprodukter, socker och salt.

Studier på nordisk mat (New Nordic Diet) bland vuxna i Sverige (15) och andra nordiska länder har visat flera positiva resultat. Resultaten visade förbättringar i vikt och blodvärden som är kopplade till insulinresistens och hjärt- och kärlsjukdom. En stor randomiserad studie bland danska skolbarn (16-18), som fick nordisk mat under skolmåltiderna visade förbättrade kostfaktorer som ökat intag av rotfrukter, kål, bär, linser och fisk, och bättre kognitiva funktioner som skolprestationer och läsförståelse. De visade också förbättrad insulinresistens, minskat blodtryck och lägre blodfetter, och minskad risk för framtida välfärdssjukdomar. Bland gravida kvinnor i Norge (19) som följde den nordiska kosten fanns positiva associationer till optimal viktuppgång under graviditeten och gynnsam fostertillväxt.

OTIS studien (20) är den första att studera nordiska kosten New Nordic Diet som tilläggskost under spädbarnstiden under den kritiska metabola programmeringsfasen då smakpreferenser och ätbeteenden grundas. Den nordiska kosten har en stor variation av både bittra och sura smaker från bär och rotfrukter som kommer väl till pass i matintroduktion och smakinlärning hos spädbarn. Eftersom smakpreferenser grundläggs tidigt är det logiskt att introducera en nordisk kost redan när barnet börjar sin tillvänjning till fast föda, också för att bidra till hälsosamma och hållbara matvanor för barnet och hela familjen.

Hälsosamma och hållbara matvanor

 Vi står inför stora utmaningar i framtiden att både äta hälsosamt och hållbart för planeten (21). Oftast går hälsosamt ätande hand i hand med planetens hälsa. Det innebär att vi behöver ställa om våra matvanor (22). Huvudråvaran vid lunch och middagar behöver i huvudsak komma från växtbaserad mat och mindre från animaliskt protein som kött och processade köttprodukter. Detta för att uppnå målen inom Agenda 2030 och EAT-Lancet kommitténs föreslagna klimatmål för hälsosam mathållning för människor och planeten (21, 22). De kommande nordiska näringsrekommendationerna 2022 innehåller riktlinjer om hur vi kan implementera hälsosam mat som är hållbar och klimatsmart på populationsnivå. Den nordiska kosten är både hälsosam och hållbar för oss nordbor och ett sätt att uppnå klimatmål och hälsomål (23). Det som behövs är verktyg och underlag för att omsätta denna kost i praktiken, en kost som ska vara gastronomisk, inspirerande, hälsosam och hållbar.

Om avhandlingen

Målsättning

Avhandlingens huvudsyfte var att undersöka spädbarnskost baserad på nordisk mat med minskad proteinmängd hos friska fullgångna svenska spädbarn fram till 18 månaders ålder och jämföra med de nationella rekommendationerna från Livsmedelsverket för spädbarn (24).

Metoder

Avhandlingen bygger på en randomiserad, kontrollerad studie (OTIS) bland 250 friska spädbarn från 4 till 6 månaders ålder som följdes till 18 månaders ålder i en multikomponent interventionsstudie (20, 24). En multikomponent interventionsstudie innehåller flera interventioner i syfte att försöka uppnå hållbara och hälsosamma ätbeteenden över tid som kan ha större effekt än en singelkomponent studie.

Interventionsgruppen i OTIS studien, det vill säga den nordiska gruppen (n=125), fick en tilläggskost baserad på nordisk mat med reducerad mängd protein (cirka 30 procent mindre per dag). Barnen i den nordiska gruppen fick systematiskt en variation av olika smaker från nordiska frukter, bär och grönsaker via ett smakschema under 24 dagar när de var mellan 4 och 6 månader. Från 6 till 18 månaders ålder fick barnen i den nordiska gruppen flera olika sorters interventioner, som att föräldrarna fick recept på hemlagad nordisk barnmat, familjerecept på nordisk mat, föräldrastöd på sociala medier och proteinreducerade nordiska barnmatsprodukter. Studien var interaktiv i barnets hemmamiljö och innehöll utbildningsmoment för föräldrarna.

Föräldrarna i kontrollgruppen (n=125) uppmanades följa rekommendationerna och råden för introduktion av smakportioner och tilläggskost från Livsmedelverket och barnhälsovården. De fick dessutom kommersiella barnmatsprodukter med vanligt innehåll av protein.

Vid studiestart (ca 4,5 månader) och vid 9, 12 och 18 månaders ålder samlades data in om barnens tillväxt, blodprover som folat, urea, järnparametrar, blodfetter etc., urinprover för kroppssammansättning, uppgifter om matintag från matdagböcker, videofilmade testmåltider i hemmet och enkäter om ätbeteenden. Båda grupperna hade tillgång till forskningskliniken på pediatrik för att ställa frågor och likaså inom barnhälsovården.

Resultat

Från studiens start vid 4 till 6 månader och fram till 18 månaders ålder fullföljde 206 barn (82 procent) studien (24). Fler barn lämnade den nordiska gruppen (n=30) än kontrollgruppen (n=14). Både grupperna startade studien vid 4,5 månaders ålder med sina första smakportioner vid sidan om amning eller flaskmatning. Det ingick fler pojkar än flickor i studien. Nästintill alla barnen i studien ammades. Amningsfrekvensen skiljde inte mellan grupperna under studien och var likvärdig med amningsdata från SCB i Västerbotten under samma tid. Majoriteten av föräldrarna var högutbildade, framför allt mammorna. Cirka hälften av deltagarna från båda grupperna hade syskon. Nästan alla mammor i studien oavsett grupp, var födda i Sverige och bland pappor/partner var 83 till 88 procent födda i Sverige.

Barnen i nordiska gruppen följde ett smakschema för upprepad smakinlärning av nordiska hemlagade puréer av frukter, bär och grönsaker under 24 dagar i rad när de var mellan 4 och 6 månader (25). De påbörjade smakschemat när det var 4,8 månader och avslutade vid 5,7 månaders ålder och genomförde smakschemat under 27 dagar, då de behövde 3 dagar extra på sig. Under dessa 27 dagar genomfördes 64 (87 procent) exponeringar/smakportioner varav 3 av dessa (5 procent) var vägringar av totala antalet exponeringar/smakportioner. Det visade att acceptansen hos barnen för alla smaker såsom söta, sura, beska och bittra är hög under denna tid och att vägringarna var få (26).

Av de åtta olika puréerna (smakportionerna) som serverades barnet fungerade alla smaker lika bra, det vill säga det åt lika mycket från varje smakportion/puré och vägrade inte mer av någon smakportion/puré (25). Puréerna som ingick var; äpple, gröna ärtor, hallon, blomkål, lingon/havtorn, majrova, tranbär, vit rättika. Eftersom havtorn är svår att få tag på kunde föräldrarna välja lingon. Bland föräldrarna i den nordiska gruppen anslöt 75 procent av familjerna till vår frivilliga Facebookgrupp för tips, möjligheten att chatta och ställa frågor till oss i forskningsteamet. Där fanns även filmer hur man tillagade alla smakportionerna/puréerna till smakschemat.

I den nordiska gruppen observerades positiva effekter på ätbeteendet genom ett ökat intag av frukt, bär, rotfrukter och grönsaker i jämförelse med kontrollgruppen. Barnen i den nordiska gruppen åt 42 till 45 procent mer av frukt och grönsaker per dag från 9 till 18 månaders ålder (24). Skillnaderna bekräftades även med högre nivå av plasma-folat, som ökar vid ökat frukt- och grönsaksintag. Det ökade intaget av växtbaserad mat och det lägre proteinintaget per dag i den nordiska gruppen påverkade inte barnens tillväxt, järnstatus eller nutritionsstatus negativt.

Proteinintaget var lägre i nordiska gruppen, 27 till 29 procent, vid 9 och 12 månader, och 17 procent vid 18 månader (24). Blodproverna på plasma-urea, som är en markör för proteinintag, visade också att proteinintaget varit lägre i den nordiska gruppen än i kontrollgruppen mellan 9 och 18 månaders ålder. Barnen i nordiska gruppen åt ändå tillräckligt med protein och låg över rekommenderad nivå från WHO. Olika typer av proteinkällor hos grupperna har inte ännu analyserats utifrån OTIS studien, och inte heller kroppssammansättningsdata.

Det specifika med the New Nordic Diet är att bland annat äta mer av nordiska bär och rotfrukter, och mindre av importerad mat. Den nordiska gruppen åt mer rotfrukter genom hela studien från 9 till 18 månaders ålder (24, 26). Likaså åt de mer bär genom hela studien i jämförelse med kontrollgruppen (24, 26). Kontrollgruppen åt mycket importerad exotisk frukt som banan, apelsin, ananas, mango och clementin. Barnen i den nordiska gruppen åt i princip inget (noll gram per dag på gruppnivå) av exotiska frukter som banan och mango.

Slutsatser

En tilläggskost baserad på nordiska råvaror och med reducerad mängd protein är genomförbart och säkert. Det lägre intaget av protein i nordiska gruppen gav inga negativa effekter på barnens tillväxt, järnstatus, amningsfrekvens eller andra biomarkörer i jämförelse med kontrollgruppen. I den nordiska gruppen observerades positiva effekter på ätbeteendet genom ett ökat intag av frukt, bär, rotfrukter och grönsaker. Dessa anses hälsosamma även om studien inte kan påvisa tydliga hälsoeffekter.

Föräldrastödet och tidig systematisk smakinlärning av olika sorters smaker har troligtvis bidragit till de ökade intaget av hälsosam mat hos spädbarnen i den nordiska gruppen. Nordiska bär och vissa rotfrukter är särskilt lämpade att ingå i matintroduktion och tilläggskost – för att främja smakinlärning och förhoppningsvis etablera framtida hälsosamma och miljömässigt hållbara matvanor.

Avslutande ord

I de nationella riktlinjerna för tilläggskost hos spädbarn ingår inte systematisk smakinlärning eller hur den första kosten i livet även kan vara miljömässigt hållbar. Det är ett område som vi tror behöver implementeras och utvecklas i framtiden. Det behövs också mer föräldrastöd under tilläggskosten för att stegvis integrera hela familjens matvanor. De nordiska råvarorna som bär och rotfrukter är något vi behöver ta tillvara på mer. Fler studier behövs inom området och de långsiktiga effekterna från OTIS-studien kommer följas upp när barnen är i skolåldern.

Vi äter det vi tycker om. Vi måste träna för att lära oss att tycka om det vi äter.

Inga jävsförhållanden. Delar av forskningen finansierades av Semper, men Semper var inte involverade i studiedesign, datainsamling, analyser, bearbetning av manuskript eller publiceringsprocessen.

Referenser

1. Gluckman PD, Hanson MA. Developmental and epigenetic pathways to obesity: an evolutionary-developmental perspective. International Journal of Obesity. 2008;32(7):62–71.

2. Craigie AM, Lake AA, Kelly SA, Adamson AJ, Mathers JC. Tracking of obesity-related behaviours from childhood to adulthood: A systematic review. Maturitas. 2011;70:266–84.

3. Koletzko B, Brands B, Chourdakis M, Cramer S, Grote V, Hellmuth C, et al. The Power of Programming and the Early Nutrition Project: Opportunities for Health Promotion by Nutrition during the First Thousand Days of Life and Beyond. ANM. 2014;64(3–4):187–96.

4. World Health Organization. Global Status Report on Non Communicable Diseases 2010. World Health Organization: Geneva, Switzerland, 2011.

5. Birch L, Savage JS, Ventura A. Influences on the Development of Children’s Eating Behaviours: From Infancy to Adolescence. Can J Diet Pract Res. 2007;68:1–56.

6. Harris G, Mason S. Are There Sensitive Periods for Food Acceptance in Infancy? Curr Nutr Rep. 2017;6:190–6.

7. Mennella JA, Trabulsi JC. Complementary Foods and Flavor Experiences: Setting the Foundation. Ann Nutr Metab. 2012;60:40–50.

8. Birch LL. Development of food preferences. Annu Rev Nutr. 1999;19:41–62.

9. Fewtrell M, Bronsky J, Campoy C, Domellöf M, Embleton N, Fidler Mis N, et al. Complementary Feeding: A Position Paper by the European Society for Paediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition (ESPGHAN) Committee on Nutrition. Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition. 2017;64(1):119–32.

10. Coulthard H, Harris G, Emmett P. Delayed introduction of lumpy foods to children during the complementary feeding period affects child’s food acceptance and feeding at 7 years of age. Maternal & Child Nutrition. 2009;5:75–85.

11. Rolland-Cachera MF, Deheeger M, Akrout M, Bellisle F. Influence of macronutrients on adiposity development: a follow up study of nutrition and growth from 10 mo to 8 y of age. Int J Obes. 1995;19:573–8.

12. Hörnell A, Lagström H, Lande B, Thorsdottir I. Protein intake from 0 to 18 years of age and its relation to health: a systematic literature review for the 5th Nordic Nutrition Recommendations. Food Nutr Res. 2013:57:21083.

13. Hoppe C, Rovenna Udam T, Lauritzen L, Mølgaard C, Juul A, Fleischer Michaelsen K. Animal protein intake, serum insulin-like growth factor I, and growth in healthy 2.5-y-old Danish children. Am J Clin Nutr. 2004;80(2):447–52.

14. Mithril C, Dragsted LO, Meyer C, Blauert E, Holt MK, Astrup A. Guidelines for the new nordic diet. Public Health Nutr. 2012;15:1941–7.

15. Adamsson V, Reumark A, Fredriksson IB, Hammarstrom E, Vessby B, Johansson G, et al. Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors in hypercholesterolaemic subjects: a randomized controlled trial (NORDIET). J Intern Med. 2011;269:150–9.

16. Andersen R, Biltoft-Jensen A, Christensen T, Andersen EW, Ege M, Thorsen AV, et al. Dietary effects of introducing school meals based on the New Nordic Diet – a randomised controlled trial in Danish children. The OPUS School Meal Study. Br J Nutr. 2014;111:1967–76.

17. Andersen R, Biltoft-Jensen A, Andersen EW, Ege M, Christensen T, Ygil KH, et al. Effects of school meals based on the New Nordic Diet on intake of signature foods: a randomised controlled trial. The OPUS School Meal Study. British Journal of Nutrition. 2015;114(5):772–9.

18. Sørensen LB, Damsgaard CT, Dalskov S-M, Petersen RA, Egelund N, Dyssegaard CB, et al. Diet-induced changes in iron and n-3 fatty acid status and associations with cognitive performance in 8-11-year-old Danish children: secondary analyses of the Optimal Well-Being, Development and Health for Danish Children through a Healthy New Nordic Diet School Meal Study. Br J Nutr. 2015;1–15.

19. Skreden M, Hillesund ER, Wills AK, Brantsæter AL, Bere E, Øverby NC. Adherence to the New Nordic Diet during pregnancy and subsequent maternal weight development: a study conducted in the Norwegian Mother and Child Cohort Study (MoBa). British Journal of Nutrition. 2018;119(11):1286–94.

20. Lind T, Johansson U, Öhlund I, Lindberg L, Lönnerdal B, Tennefors C, Hernell O. Study protocol: optimized complementary feeding study (OTIS): a randomized controlled trial of the impact of a protein-reduced complementary diet based on Nordic foods. BMC Public Health. 2019;19:134. DOI:10.1186/S12889-019-6466-1.

21. Willett W, Rockström J, Loken B, Springmann M, Lang T et al. Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. Lancet. 2019;393:447–92.

22. Food and Agriculture Organization of the United Nations and World Health Organization. Sustainable healthy diets: guiding principles. 2019. Internet: http://www.fao.org/3/ca6640en/ca6640en.pdf

23. Meltzer HM, Brantsæter AL, Trolle E, Eneroth H, Fogelholm M, Ydersbond TA, et al. Environmental Sustainability Perspectives of the Nordic Diet. Nutrients. 2019;11(9).

24. Johansson U. Complementary feeding based on Nordic foods: effects on nutrient intake, growth, biomarkers and eating behavior. Umeå University medical dissertations, 2021. Internet: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1609343/FULLTEXT01.pdf

25. Johansson U, Öhlund I, Hernell O, Lönnerdal B, Lindberg L, Lind T. Protein-reduced complementary foods based on Nordic ingredients combined with systematic introduction of taste portion increase intake of fruits and vegetables in 9-month-old infants: A randomized controlled trial. Nutrients. 2019; 11:1255. DOI:10.3390/nu11061255.

26. Johansson U, Lindberg L, Öhlund I, Hernell O, Lönnerdal B, Lundén S, Sandell M, Lind T. Acceptance of a Nordic protein-reduced diet for young children during complementary feeding: A randomized controlled trial. Foods. 2021; 10:2