Är ägg bra vid typ 2-diabetes, fetma och fettlever?

Att ägg är en bra del i en för övrigt sund kost för friska är okontroversiellt. Men hur långt kan man generalisera? När kosten i sin helhet är bra försämrar ägg i normalfallet inte blodfetterna hos personer med typ 2-diabetes och övervikt. Ägg kan då tvärtom bidra till en förbättrad viktkontroll, glukostolerans och mindre leverpåverkan. Om helheten däremot inte är bra, om vikten är på uppåtgående och den fysiska aktiviteten låg, ökar osäkerheten betydligt i fråga om vad kolesterol i ägg kan åstadkomma.

>> text: Åke Nilsson, professor emeritus, Klinisk nutrition, Gastroenterologi, Skånes universitetssjukvård och Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund (IKVL), Alexandra Vulcan, dietist, med dr, Klinisk Nutrition, Gastroenterologi, Skånes Universitetssjukvård och Institutionen för Internmedicin, Diabetes och kardiovaskulär sjukdom – genetisk epidemiologi i Malmö.

Den vetenskapliga synen på ägg har gradvis ändrats allt eftersom ny information tillkommit. Dagens syn skiljer sig dock inte så påtagligt från den tidigare, som mediebilden ger intryck av. Äldre studier hade stark fokus på mättat fett och kolesterol/blodfetter. Nyare studier har mer fokus på helheten och på flera faktorer. Till synes motsägelsefulla budskap, som att amerikanska rekommendationer inte sätter någon bestämd gräns för antalet ägg, som innehåller 170-200 milligram kolesterol per styck, och samtidigt rekommenderar ett kolesterolintag under 300 milligram per dag speglar denna betoning av helheten snarare än enskilda livsmedel.

Kolesterol i ägg – ett tidlöst debattämne

Man fann redan på 1950/-60-talet att kolesterol i kosten hade en ganska måttlig påverkan på plasmakolesterol hos människa, och att det fanns individuella variationer. Många påverkades inte alls. Därför betraktades kolesterol redan då som en mindre viktig kostfaktor att minimera, jämfört med mättat fett (1). Senare har bilden ytterligare nyanserats. Äggkonsumtion ger i genomsnitt en viss ökning av totalkolesterol och av LDL-kolesterol, men påverkar inte LDL/HDL-kvoten. Ungefär två individer av tre reagerar med mycket måttlig eller ingen kolesterolstegring (2, 3). Hos yngre friska personer höjde ägg framförallt HDL-kolesterol (4), och LDL/HDL-kvoten sjönk vid ett intag av upp till tre ägg per dag (5). Ett temanummer av den vetenskapliga tidskriften Nutrients och en översiktsartikel tar tillsammans upp flera aspekter på ägg och hälsa (6, 7). Grundtonen är positiv. Ägg uppfattas som ett unikt koncentrat av värdefulla näringsämnen och kolesterolinnehållet utgör i normalfallet inget stort problem. Det finns dock erfarna forskare som har en mer reserverad hållning. Dessa forskare påpekar att varje LDL-ökning kan vara negativ, oavsett hur HDL påverkas. Man framhåller också att man vet rätt lite om effekterna hos de många människor som inte äter särskilt sunt, och att ägg och andra kolesterolkällor kan förstärka den kolesterolhöjande effekten av mättat fett (8).

Epidemiologiska studier visar också delvis olika resultat i fråga om äggintagets betydelse för kardiovaskulär risk. De få studier som påvisat högre risk vid högre äggintag var genomförda i kohorter med högre BMI (9), jämfört med studier som påvisat en lägre risk vid högre äggintag (10). Detta aktualiserar frågan hur man skall se på ägg i relation till typ 2-diabetes, övervikt och fettlever.

Ägg och typ 2-diabetes

Vid typ 2-diabetes föreligger ofta förhöjda triglyceridnivåer, sänkta nivåer av HDL-kolesterol och höga nivåer av små atherogena LDL-partiklar. Risken för både stroke och hjärtinfarkt är ökad. Studier av samband mellan utveckling av typ 2-diabetes respektive kardiovaskulära komplikationer och äggkonsumtion försvåras av att äggintag ofta samvarierar med högt energi- och fettintag. I många tidigare studier är resultaten svårtolkade, men sammantaget ger de inte stöd för att ägg orsakar vare sig ökad risk för diabetes eller mer hjärt-kärlsjukdomar hos personer med typ 2-diabetes (7).

Nya interventionsstudier över begränsad tid visar inte heller några negativa effekter av ägg på blodfetter, glukostolerans, inflammationsparametrar eller leverenzymer. I en tre månader lång studie av personer med pre-diabetes och typ 2-diabetes jämfördes sedvanlig diabeteskost och en variant av denna kost där två ägg per dag inkluderats. Kostens andel av monoomättat och fleromättat fett och kalorisk balans var gynnsam, likartad och väl kontrollerad i båda grupperna. Ingen förändring avseende glukostolerans eller blodlipider med äggintag sågs (11). I en annan studie, där två ägg per dag inkluderades i en energisnål diet, sågs en större förbättring i glukostolerans och lipidprofil hos personer med typ 2-diabetiker och fetma, jämfört med kontrollgruppen där ägg inte inkluderades (12) . Samma utfall sågs i en studie där ett stort ägg per dag inkluderades i en diabeteskost (13).

Flera observationsstudier har undersökt samband mellan äggkonsumtion och typ 2-diabetes. Ingen ökad risk med ökande äggkonsumtion noterades hos svenska män (14) . I två finska studier, fann man tvärtom en lägre risk för typ 2-diabetes hos dem som regelbundet konsumerar ägg (15,16). En amerikansk studie rapporterade något högre risk att utveckla typ 2-diabetes vid konumtion av mer än tre ägg per vecka (17). I en brittisk studie fann man sämre blodsockerinställning och en ökning av strokefrekvensen vid en konsumtion av mer än tre ägg per vecka , hos personer med typ 2-diabetes och pre-diabetes (18).

Även om resultaten således varierar en del slår en metaanalys fast att en ökning av risken att få typ 2-diabetes med ökat intag av ägg bara ses i vissa amerikanska studier (19). En förklaring bakom de olika resultaten kan vara att ägg kan ha olika effekter beroende på skillnader i etnicitet, grundläggande kostvanor, BMI, rökvanor, etc.

Ägg och metabola syndromet

Äggens höga protein- och vitamininnehåll passar bra i en kalorisnål kost. Ägg ger också bra mättnadskänsla (20). Viktnedgång med en väl sammansatt, energireducerad kost i kombination med fysisk aktivitet leder till förbättrad glukostolerans, en fördelaktigare lipidprofil med lägre triglyceridnivåer och bättre LDL/HDL-kvot.

Vid metabola syndromet föreligger kombinationer av bukfetma, nedsatt glukostolerans, blodfettrubbningar och högt blodtryck. I en tolv veckors interventionsstudie sågs högre HDL-kolesterol hos individer med metabola syndromet vid en ägginnehållande kost, jämfört med enbart en moderat kolhydratreducerad kost (21). Hela ägg gav bättre insulinkänslighet och blodfetter än äggulefritt substitut. En frukost med ägg gav något bättre inflammationsmarkörer och leverenzymer än grötfrukost (22). En artikel finner att fyra till sju ägg per vecka minskar risken att utveckla metabolt syndrom och höjer HDL-kolesterol (23). Inte oväntat är således resultaten likartade de vid typ 2-diabetes.

Ägg och fettlever

De vanligaste orsakerna till fettlever är fetma eller för högt alkoholintag, ibland bådadera. Sjukdomen är i sin lindriga och vanligaste form reversibel om alkoholintaget reduceras eller kalorirestriktion och fysisk aktivitet kan genomföras. Fettlever kan ge upphov till inflammation, bindvävsbildning (fibros) och på sikt skrumplever och ökad risk för levercancer. Fettlever är ofta associerad med typ 2-diabetes och är en del av det metabola syndromet.

En kost rik på protein och snål på energi och kolhydrater har visats ge snabb förbättring av fettlever (24). Eftersom ägg har just dessa egenskaper och eftersom det höga innehållet av kolin kan ha fördelaktiga effekter är det tilltalande att inkludera ägg i kosten till dessa patienter. Bra interventionsstudier som studerar effekten av äggkonsumtion vid fettlever saknas dock. En iransk studie visar svårare form av fettinlagringssjukdom hos regelbundna äggkonsumenter (25). I musmodeller, vars humana relevans är osäker, förvärrar kolesterol sjukdomen.

Ägg kan således ha en positiv effekt på både glukostolerans och fettlever hos dessa patienter, men sjukdomen varierar i svårighetsgrad och bedömningen måste därför vara individuell. Huruvida kolesterol i ägg kan ha en negativ inverkan på levern hos en del av dessa patienter är osäkert. Det behövs således en viss eftertanke och kontroll. Om en kost med ägg ger minskad fettinlagring, bättre leverenzymer och bättre blodfetter finns all anledning att fortsätta med den kosten.

Fosfatidylkolin –  en aktuell äggkomponent

Ägg innehåller betydande mängd fosfatidylkolin och är en viktig källa för kolin i kosten. Ett högt innehåll av fosfatidylkolin i kosten främja plasmalipoproteinernas egenskaper och ger en viss hämning av kolesterolabsorptionen. Detta kan påverka nivån av HDL-kolesterol och HDL-kolesterolets egenskaper positivt och motverka ökningen av LDL-kolesterol. Fosfatidylkolin behövs för leverns sekretion av lipoproteiner och galla. Vid kolinbrist utvecklas snabbt fettlever. Även om detta varit känt länge, har det vetenskapliga intresset för kolinets och kolinfosfolipidernas centrala biologiska roll tagit fart – närmast exploderat – först på senare år (26). Ett flertal studier tyder på att tillförsel av extra fosfatidylkolin kan förbättra fetma- och alkoholassocierad fettlever (27 ).

Kolin från fosfatidylkolin kan dock av tarmbakterier också omvandlas till trimetylamin (TMA), som i levern omvandlas till trimetylaminoxid (TMAO). TMAO kan främja progression av arteriosklerotisk hjärt-kärlsjukdom och öka risken för tromboembolisk sjukdom. Betydelsen av TMAO är dock omdebatterad.

Äggtillförsel ger en väsentligt lägre TMAO-ökning än intag av fisk, som innehåller TMA och TMAO. En betydande ökning av TMAO uppstår också vid exempelvis gastric bypass vid fetma, på grund av den ökade kontakten mellan tarmbakterier och kolin (28). Det finns idag en hög forskningsaktivitet kring TMAO och tarmbakterier. Vår uppfattning är att TMAO i vissa situationer kan vara viktigt, men från ett allmänt hälsoperspektiv är det rimligt att tro att kolinfosfolipidernas alla positiva effekter överväger.

Ägg – ett bra livsmedel i en bra kost

Äggkonsumtion i sig är ingen riskfaktor för att utveckla typ 2-diabetes. Sammantaget kan också ägg anses vara ett bra livsmedel för personer med typ 2-diabetes och övervikt, som vill äta och leva sunt. När kosten i sin helhet är bra försämrar ägg i normalfallet inte blodfetterna, de kan då snarare bidra till en förbättrad viktkontroll, glukostolerans och mindre leverpåverkan. Interventionsstudier av personer med typ 2-diabetes visar neutrala eller fördelaktiga metabola effekter av ägg, som del i en energibalanserad bra kost. Vid övervikt är ägg bra i viktminskningssyfte genom att bidra till högre mättnadskänsla. Vid fettlever relaterad till övervikt är äggets fördelaktiga innehåll av protein och kolin bra, men kolesterolinnehållets betydelse är sämre kartlagd. Om helheten däremot inte är bra, om vikten är på uppåtgående och den fysiska aktiviteten låg, ökar osäkerheten betydligt i fråga om vad kolesterol i ägg kan åstadkomma.

Referenser

1. Grundy SM, Denke MA. Dietary influences on serum lipids and lipoproteins. J Lipid Res. 1990;31(7):1149-72.

2. Rouhani MH, et al, . Effects of Egg Consumption on Blood Lipids: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Clinical Trials. J Am Coll Nutr. 2018;37(2):99-110.

3. Blesso CN, Fernandez ML. Dietary Cholesterol, Serum Lipids, and Heart Disease: Are Eggs Working for or Against You? Nutrients. 2018;10(4).

4. Blesso CN, Andersen CJ,et al, Whole egg consumption improves lipoprotein profiles and insulin sensitivity to a greater extent than yolk-free egg substitute in individuals with metabolic syndrome. Metabolism. 2013;62(3):400-10.

5. DiMarco DM, Missimer A, et al, Intake of up to 3 Eggs/Day Increases HDL Cholesterol and Plasma Choline While Plasma Trimethylamine-N-oxide is Unchanged in a Healthy Population. Lipids. 2017;52(3):255-63.

6. Fernandez ML. Eggs and Health Special Issue. Nutrients. 2016;8(12).

7. Griffin BA. Eggs: good or bad? Proc Nutr Soc. 2016;75(3):259-64.

8. Grundy SM. Does Dietary Cholesterol Matter? Curr Atheroscler Rep. 2016;18(11):68..

9. Zhong VW, et al. Associations of Dietary Cholesterol or Egg Consumption With Incident Cardiovascular Disease and Mortality. JAMA. 2019;321(11):1081-95.

10. Qin C, Lv J, et al, . Associations of egg consumption with cardiovascular disease in a cohort study of 0.5 million Chinese adults. Heart. 2018;104(21):1756-63.

11. Fuller NR, Caterson ID, et al, The effect of a high-egg diet on cardiovascular risk factors in people with type 2 diabetes: the Diabetes and Egg (DIABEGG) study-a 3-mo randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2015;101(4):705-13.

12. Pearce KL, Clifton PM, Noakes M. Egg consumption as part of an energy-restricted high-protein diet improves blood lipid and blood glucose profiles in individuals with type 2 diabetes. Br J Nutr. 2011;105(4):584-92.

13. Pourafshar S, Akhavan NS, et al, Egg consumption may improve factors associated with glycemic control and insulin sensitivity in adults with pre- and type II diabetes. Food Funct. 2018;9(8):4469-79.

14. Wallin A, et al, Egg consumption and risk of type 2 diabetes: a prospective study and dose-response meta-analysis. Diabetologia. 2016;59(6):1204-13.

15. Virtanen JK, et al,Mursu J, Tuomainen TP, Virtanen HE, Voutilainen S. Egg consumption and risk of incident type 2 diabetes in men: the Kuopio Ischaemic Heart Disease Risk Factor Study. Am J Clin Nutr. 2015;101(5):1088-96.

16. Noerman S, et al, Metabolic Profiling of High Egg Consumption and the Associated Lower Risk of Type 2 Diabetes in Middle-Aged Finnish Men. Mol Nutr Food Res. 2018:e1800605.

17. Djousse L, et al, Egg consumption and risk of type 2 diabetes in men and women. Diabetes Care. 2009;32(2):295-300. .

18. Guo J, et al, Association between egg consumption and cardiovascular disease events, diabetes and all-cause mortality. Eur J Nutr. 2018;57(8):2943-52.

19. Tamez M, et al, Egg consumption and risk of incident type 2 diabetes: a dose-response meta-analysis of prospective cohort studies. Br J Nutr. 2016;115(12):2212-8.

20. Vander Wal JS, et al, Short-term effect of eggs on satiety in overweight and obese subjects. J Am Coll Nutr. 2005;24(6):510-5.

21. Andersen CJ, et al, Egg consumption modulates HDL lipid composition and increases the cholesterol-accepting capacity of serum in metabolic syndrome. Lipids. 2013;48(6):557-67.

22. Ballesteros MN, et al, One Egg per Day Improves Inflammation when Compared to an Oatmeal-Based Breakfast without Increasing Other Cardiometabolic Risk Factors in Diabetic Patients. Nutrients. 2015;7(5):3449-63.

23. Mutungi G, et al, Dietary cholesterol from eggs increases plasma HDL cholesterol in overweight men consuming a carbohydrate-restricted diet. J Nutr. 2008;138(2):272-6.

24. Suarez M, et al Mediterranean Diet and Multi-Ingredient-Based Interventions for the Management of Non-Alcoholic Fatty Liver Disease. Nutrients. 2017;9(10).

25. Mokhtari Z, et al, . Egg consumption and risk of non-alcoholic fatty liver disease. World J Hepatol. 2017;9(10):503-9.

26. Wallace TC, et al, Choline: The Underconsumed and Underappreciated Essential Nutrient. Nutr Today. 2018;53(6):240-53.

27. Gundermann KJ, et al, Essential phospholipids in fatty liver: a scientific update. Clin Exp Gastroenterol. 2016;9:105-17.

28. Nilsson A, Duan RD. Pancreatic and mucosal enzymes in choline phospholipid digestion. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol. 2019;316(4):G425-G45.