Feta mejeriprodukter – avstå eller avnjuta?
Publicerat i:- Fett
- Kost
- Kostmönster
- Medelhavskost
- Nordisk kost
- Nordiska näringsrekommendationer
- Populära dieter
- Vegetarisk kost
- Livsmedel
- Drycker
- Fisk & skaldjur
- Grönsaker & baljväxter
- Kött, fågel & ägg
- Mejeriprodukter
- Nötter & frön
- Oljor & fetter
- Spannmålsprodukter
- Näringsämnen
- Fett
- Kolhydrater & fiber
- Mineraler
- Protein
- Vitaminer
- Övrigt
- Bioaktiva substanser
- Probiotika
- Tillsatser
- Kostmönster
- Livsmedel
- Mejeriprodukter
- Näringsämnen
Publicerat 2020-03-27
Hälsoeffekter av mejeriprodukter är en ständigt aktuell fråga. Mjölkfett består huvudsakligen av mättade fettsyror som har en erkänt kolesterolhöjande effekt. Enligt officiella rekommendationer bör vi byta ut feta mejeriprodukter mot magra för att sänka intaget av mättat fett och på sikt minskarisken för hjärt-kärlsjukdom. Frågan är om detta råd är allt för förenklat och gör att vi missar helheten. Ett livsmedel är mer än sin fettsammansättning, och alla enskilda livsmedel utgör en del av ett större sammanhang.
>> text: Fredrik Rosqvist, Associerad forskare, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet.
En sammanfattning av denna artikel finner du här.
Mättat fett höjer LDL-kolesterol
LDL-kolesterol är en betydande riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Att mättat fett höjer LDL-kolesterolet jämfört med omättat fett är väldokumenterat (1)men alla mättade fettsyror har inte samma effekt. Palmitinsyra (16:0) som är den vanligaste mättade fettsyran i kosten höjer LDL-kolesterolet, medan till exempel stearinsyra (18:0) är neutral avseende kolesterolnivåerna (1). Mjölkfett är huvudsakligen mättat och en majoritet utgörs av palmitinsyra. Det är därför fullt logiskt att officiella kostrekommendationer fokuserar på att begränsa intaget av feta mejeriprodukter – men hur effektivt är detta råd, egentligen?
Feta mejeriprodukter – en paradox
Mättat fett påverkar alltså LDL-kolesterolet och ett högre intag av feta mejeriprodukter (jämfört med ett lägre intag, eller byte till magrare sorter) förväntas leda till högre kolesterolnivåer och därmed ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Så verkar dock inte vara fallet, då ett högre självrapporterat intag av feta mejeriprodukter ofta visar neutrala eller omvända samband med kardiometabola sjukdomar (2). När mängden mjölkfett i kosten skattas med hjälp av biomarkörer konstateras en kraftigt minskad risk för typ 2-diabetes hos de med högre nivåer av ”mjölkfett-biomarkörer” (3)liksom opåverkad eller minskad risk för hjärt-kärlsjukdom(4, 5).
Trots fördelaktiga associationer mellan feta mejeriprodukter och hjärt-kärlsjukdom kan vi inte bortse från betydelsen av kostens fettsammansättning i stort. Statistiska modeller baserade på stora amerikanska kohorter har visat minskad risk för hjärt-kärlsjukdom om man byter ut mjölkfett mot vegetabiliskt fett (10 procents riskreduktion per 5 energi%) och allra helst fleromättat fett (25 procents riskreduktion per 5 energi%)(6). Vegetabiliskt fleromättat fett är positivt för lipidprofilen och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom (7)och effekten av feta mejeriprodukter kanske påverkas av intaget av vegetabiliskt fleromättat fett. Kanske utgör inte konsumtion av feta mejeriprodukter något större problem så länge kosten samtidigt innehåller tillräckligt med vegetabiliskt fleromättat fett.
”Food matrix” – en faktor att räkna med
Livsmedel innehåller många olika ämnen i en komplex struktur med många potentiella interaktioner. Detta innebär att de fysiologiska effekterna av ett livsmedel inte nödvändigtvis kan förutsägas enbart utifrån dess näringsinnehåll eller fettsammansättning. Ett av de mer klassiska exemplen på denna ”food matrix”-effekt är att ost sällan höjer LDL-kolesterol, trots dess höga innehåll av mättat fett. I en randomiserad crossover-studie jämfördes bland annat effekten av ost och smör (8). Intaget av mjölkfett var relativt högt (20 energi%; 16 energi% mättat fett) och kosterna var matchade för energiinnehåll, mättat fett, protein och laktos. Efter tre veckor steg LDL-kolesterolet med nästan 9 procent efter intag av smör men förblev oförändrat efter intag av ost. Detta resultat har replikerats i andra studier med liknande design (9, 10)och i en studie observerades till och med en minskning av LDL-kolesterol efter intag av ~140 gram ost (27% fetthalt) per dag under sex veckors tid (11). En meta-analys av nämnda studier visar en signifikant skillnad mellan ost och smör (12). Sammantaget visar dessa studier, med flera (13), att det är fler faktorer än bara ett livsmedels fettsammansättning som avgör hur blodfetterna påverkas. Ost och smör är dock väldigt olika livsmedel som används på olika sätt, men den neutrala effekten verkar stå sig även när ost med olika fetthalt jämförs. I en 12-veckors randomiserad studie jämfördes effekterna av intaget av 80 gram normalfet ost (25-32% fetthalt) per dag med samma mängd mager ost (13-16% fetthalt) (14). Trots skillnaden i intag av mättat fett (~3 energi%) sågs ingen skillnad i LDL-kolesterol mellan grupperna.
Att byta ut normalfet ost mot mager ost leder till minskat intag av mättat fett, men inte nödvändigtvis till sänkta kolesterolnivåer. Ett högre intag av ost (jämfört med ett lägre intag) verkar vara kopplat till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, baserat på en meta-analys av femton prospektiva kohortstudier (15).
Direkta jämförelser av effekterna av olika livsmedel bidrar till att nyansera bilden av kategorin ”mättat fett”. En nackdel med flera av dessa studier är dock att man enbart jämfört olika källor till mättat fett. Nyligen har även en jämförelse med mer omättade fettkällor gjorts: I en randomiserad, isokalorisk crossover-studie jämfördes fem olika koster (16). Två koster var rika på mättat fett, från smör (12,4 energi% mättat fett) respektive ost (12,6 energi% mättat fett), medan de andra kosterna var rika på enkelomättat fett (19,6 energi%; olivolja), fleromättat fett (11,5 energi%; majsolja) eller kolhydrater. Deltagarnas LDL-kolesterol var efter fyra veckors tid lägre efter intag av ost jämfört med smör, men ännu lägre när grupperna hade fått enkel- och fleromättat fett samt kolhydrater. Även om vissa livsmedel rika på mättat fett (ost) visat sig ha neutrala eller positiva effekter på kolesterolnivåerna vid jämförelser med andra livsmedel rika på mättat fett (smör), så är det alltså ännu mer fördelaktigt att välja livsmedel med högre andel omättat fett.
Polära lipider från mjölk – MFGM har betydelse
Baserat på exemplen ovan kan vi konstatera att effekten av olika mejeriprodukter på blodfetterna är olika, även när intaget av mättat fett är matchat. Flera faktorer kan tänkas ligga bakom detta, varav en är innehållet av polära lipider. I den obearbetade mjölken omsluts triglyceriderna av ett så kallat mjölkfettkulemembran (milk fat globule membrane, MFGM) som är rikt på polära lipider, till exempel sfingomyelin (17). MFGM är unikt avseende dess innehåll av polära lipider där hela 25 procent utgörs av just sfingomyelin som i flera experimentella studier visats hämma absorptionen av kolesterol i tarmen (18). Vid processen då grädde kärnas till smör övergår MFGM från fettfasen till kärnmjölken, därför har smör ett lägre innehåll av MFGM.MFGM:s betydelse för mejeriprodukters varierande effekt på blodfetterna föreslogs redan år 1979 då det observerades att smör, men inte grädde och ost, ökade kolesterolet trots likvärdigt intag av mjölkfett, medan kärnmjölk hade en kolesterolsänkande effekt (19). Det finns ett flertal nyare studier som visar liknande resultat.
Sedan något årtionde tillbaka finns MFGM-rika tillskott i pulverform och randomiserade studier har utförts. Effekterna på kolesterolnivåerna har varit blygsamma (20)eller frånvarande (21-23)men viktigt att beakta är att MFGM i dessa tester är utanför sitt naturliga sammanhang – den strukturella aspekten är bortkopplad då MFGM inte längre omger en kärna av triglycerider.
I en randomiserad singelblindad studie jämfördes hur kolesterolnivåerna påverkas av vispgrädde (intakt MFGM) respektive smörolja (smör med 100% fetthalt, som helt saknar MFGM) (24). Båda grupper åt 40 gram mjölkfett per dag under åtta veckor från respektive källa. Resultaten ligger helt i linje med hypotesen om MFGM: LDL-kolesterol förblev oförändrat i gruppen som fick vispgrädde medan det steg i gruppen som fick smörolja – något som inte kan förklaras av den konventionella modellen där endast fettsammansättning beaktas.
Hypotesen om den eventuella betydelsen av polära lipider från MFGM har nyligen stärkts. I en dubbelblindad randomiserad studie jämfördes effekten av tre specialtillverkade färskostar med olika innehåll av polära lipider under fyra veckors tid (25). Ostarna var fullfeta och innehöll 0, 3 respektive 5 gram polära lipider per 100 gram. Osten med högst mängd polära lipider ledde till minskade nivåer av LDL-kolesterol och apoB (apolipoprotein B), samt lägre postprandiella triglycerider, jämfört med kontroll-osten. De tre ostarna testades även i en subgrupp med ileostomi, vilket möjliggjorde provtagning av det tarminnehåll som inte hade tagits upp i tunntarmen. Konsumtion av de två ostarna som berikats med polära lipider ledde till ett minskat upptag av kolesterol till blodet och högre utsöndring. Denna studie stöder inte bara ”MFGM-hypotesen” i stort utan även att verkningsmekanismen, åtminstone delvis, är hämmad kolesterolabsorption från tarmen. Till studiens nackdelar hör att endast postmenopausala kvinnor ingick samt att dosen av polära lipider var mycket hög – 5 gram polära lipider motsvarar ca 1,5 liter vispgrädde.
Struktur och fermentering – andra aspekter av livsmedelsmatrisen
Livsmedelsmatrisen i mejeriprodukter, så kallad ”dairy matrix”, handlar även om fler faktorer. Strukturen på fettet verkar spela roll för den metabola responsen. I en randomiserad crossover-studie jämfördes effekten av två måltider innehållandes 40 gram smörolja samt bröd och mjölk (26). Måltiderna var identiska avseende näringsinnehåll och livsmedel, men i det ena försöket homogeniserades smöroljan med mjölken till en drickbar emulsion, och i det andra intogs smöroljan som bredbart pålägg. Homogenisering leder till fler men mindre fettdroppar, vilket innebar att fettets totala yta var ca 70 000 gånger större i emulsionen jämfört med det bredbara fettet. Emulsionen ledde till att fettet absorberades och nådde blodet snabbare jämfört med det bredbara fettet, vilket i sin tur ledde till att en större andel av fettet oxiderades till energi och en mindre andel lagrades. Denna studie visar att fetter (liksom kolhydrater) kan vara ”snabba” eller ”långsamma” och stärker konceptet att effekten av livsmedel/mejeriprodukter inte helt kan förutsägas eller bedömas enbart utifrån dess innehåll av näringsämnen.
I en annan randomiserad crossover-studie jämfördes effekten av tre måltider med matchat innehåll av fett, protein och kolhydrater (27). Måltiderna innehåll 33 gram mjölkfett vardera, från smör, hårdost respektive färskost. Det totala postprandiella triglyceridsvaret var likadant för de tre måltiderna men färskosten gav en snabbare ökning och återgång jämfört med hårdost och smör. En tänkbar förklaring till det snabbare upptaget är fettdropparnas storlek. De är sex gånger mindre i färskosten jämfört med hårdosten och ger en mycket större total yta för lipaser att verka på.
En annan aspekt som kan påverka mjölkprodukters metabola respons är fermentering. Åtskilliga epidemiologiska studier antyder att fermenterade mjölkprodukter, såsom yoghurt, skiljer sig frånmjölk. Bilden stärks av aktuella interventionsstudier och måltidsförsök. I en 24-veckors randomiserad studie jämfördes effekten av 220 gram yoghurt per dag med samma mängd mjölk (28)och flera relevanta skillnader observerades. Yoghurt gav bland annat förbättrad insulinkänslighet, lägre blodfetter samt mindre mängd fett i levern.
Hela kostmönstret avgör
Isolerade jämförelser av specifika mejeriprodukter är intressant, men mer relevant vore att undersöka effekten av feta mejeriprodukter i kontexten av ett totalt sett hälsosamt kostmönster. Detta gjordes i en 3-veckors crossover-studie som jämförde en traditionell DASH-kost (8 energi% mättat fett) mot en DASH-kost där de magra mejeriprodukterna bytts ut mot fullfeta alternativ (14 energi% mättat fett; huvudsakligen från mjölk, ost och yoghurt), samt en kontrollkost (16 energi% mättat fett) (29). DASH står för Dietary Approaches to Stop Hypertension och båda DASH-kosterna ledde till jämförbara minskningar av blodtryck och kolesterolnivåer jämfört med kontrollkosten. Denna studie indikerar att fullfeta mejeriprodukter inte nödvändigtvis leder till negativa effekter om de konsumeras inom ramen av hälsosamt kostmönster i stort.
Kosten som helhet är viktigare än dess beståndsdelar
Rekommendationer har gått från att fokusera på näringsämnen till att allt mer poängtera betydelsen av kosten som helhet med mer fokus på livsmedel. Denna helhetssyn kan inte nog betonas – det vi har på tallriken är en kombination av sammansatta livsmedel, inte enskilda näringsämnen. Litteraturen visar åtskilliga exempel på att livsmedel, såsom mejeriprodukter, är komplexa och inte kan bedömas enbart utifrån innehållet av vissa enskilda näringsämnen.
Sannolikt behöver vi ha en bredare syn och även beakta i vilket större sammanhang livsmedel konsumeras. Ett fåtal av alla de olika ämnen vi får i oss via mat och dryck tillhör kategorin essentiella näringsämnen. Även många av de andra ämnena, liksom livsmedlets struktur, kan påverka den totala responsen. Huruvida man bör välja magra mejeriprodukter framför feta är således inte enkelt att svara på, då både kostmönstret som helhet och individuella förutsättningar måste vägas in. Ett rimligt antagande är att feta mejeriprodukter kan utgöra en del av ett hälsosamt kostmönster (30, 31), kanske förutsatt att det inte sker på bekostnad av livsmedel rika på vegetabiliskt fleromättat fett utan att även dessa inkluderas.
Referenser
1. Mensink RP, Zock PL, Kester AD, Katan MB. Effects of dietary fatty acids and carbohydrates on the ratio of serum total to HDL cholesterol and on serum lipids and apolipoproteins: a meta-analysis of 60 controlled trials. The American journal of clinical nutrition. 2003;77(5):1146-55.
2. Hirahatake KM, Astrup A, Hill JO, Slavin JL, Allison DB, Maki KC. Potential Cardiometabolic Health Benefits of Full-Fat Dairy: The Evidence Base. Advances in nutrition (Bethesda, Md). 2020.
3. Imamura F, Fretts A, Marklund M, Ardisson Korat AV, Yang WS, Lankinen M, et al. Fatty acid biomarkers of dairy fat consumption and incidence of type 2 diabetes: A pooled analysis of prospective cohort studies. PLoS medicine. 2018;15(10):e1002670.
4. Liang J, Zhou Q, Kwame Amakye W, Su Y, Zhang Z. Biomarkers of dairy fat intake and risk of cardiovascular disease: A systematic review and meta analysis of prospective studies. Critical reviews in food science and nutrition. 2018;58(7):1122-30.
5. de Oliveira Otto MC, Lemaitre RN, Song X, King IB, Siscovick DS, Mozaffarian D. Serial measures of circulating biomarkers of dairy fat and total and cause-specific mortality in older adults: the Cardiovascular Health Study. The American journal of clinical nutrition. 2018;108(3):476-84.
6. Chen M, Li Y, Sun Q, Pan A, Manson JE, Rexrode KM, et al. Dairy fat and risk of cardiovascular disease in 3 cohorts of US adults. The American journal of clinical nutrition. 2016;104(5):1209-17.
7. Marklund M, Wu JHY, Imamura F, Del Gobbo LC, Fretts A, de Goede J, et al. Biomarkers of Dietary Omega-6 Fatty Acids and Incident Cardiovascular Disease and Mortality. Circulation. 2019;139(21):2422-36.
8. Tholstrup T, Hoy CE, Andersen LN, Christensen RD, Sandstrom B. Does fat in milk, butter and cheese affect blood lipids and cholesterol differently? Journal of the American College of Nutrition. 2004;23(2):169-76.
9. Biong AS, Muller H, Seljeflot I, Veierod MB, Pedersen JI. A comparison of the effects of cheese and butter on serum lipids, haemostatic variables and homocysteine. The British journal of nutrition. 2004;92(5):791-7.
10. Soerensen KV, Thorning TK, Astrup A, Kristensen M, Lorenzen JK. Effect of dairy calcium from cheese and milk on fecal fat excretion, blood lipids, and appetite in young men. The American journal of clinical nutrition. 2014;99(5):984-91.
11. Hjerpsted J, Leedo E, Tholstrup T. Cheese intake in large amounts lowers LDL-cholesterol concentrations compared with butter intake of equal fat content. The American journal of clinical nutrition. 2011;94(6):1479-84.
12. de Goede J, Geleijnse JM, Ding EL, Soedamah-Muthu SS. Effect of cheese consumption on blood lipids: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Nutrition reviews. 2015;73(5):259-75.
13. Feeney EL, Barron R, Dible V, Hamilton Z, Power Y, Tanner L, et al. Dairy matrix effects: response to consumption of dairy fat differs when eaten within the cheese matrix-a randomized controlled trial. The American journal of clinical nutrition. 2018;108(4):667-74.
14. Raziani F, Tholstrup T, Kristensen MD, Svanegaard ML, Ritz C, Astrup A, et al. High intake of regular-fat cheese compared with reduced-fat cheese does not affect LDL cholesterol or risk markers of the metabolic syndrome: a randomized controlled trial. The American journal of clinical nutrition. 2016;104(4):973-81.
15. Chen GC, Wang Y, Tong X, Szeto IMY, Smit G, Li ZN, et al. Cheese consumption and risk of cardiovascular disease: a meta-analysis of prospective studies. European journal of nutrition. 2017;56(8):2565-75.
16. Brassard D, Tessier-Grenier M, Allaire J, Rajendiran E, She Y, Ramprasath V, et al. Comparison of the impact of SFAs from cheese and butter on cardiometabolic risk factors: a randomized controlled trial. The American journal of clinical nutrition. 2017;105(4):800-9.
17. Bourlieu C, Cheillan D, Blot M, Daira P, Trauchessec M, Ruet S, et al. Polar lipid composition of bioactive dairy co-products buttermilk and butterserum: Emphasis on sphingolipid and ceramide isoforms. Food chemistry. 2018;240:67-74.
18. Nyberg L, Duan RD, Nilsson A. A mutual inhibitory effect on absorption of sphingomyelin and cholesterol. The Journal of nutritional biochemistry. 2000;11(5):244-9.
19. Howard AN, Marks J. Effect of milk products on serum-cholesterol. Lancet (London, England). 1979;2(8149):957.
20. Conway V, Couture P, Richard C, Gauthier SF, Pouliot Y, Lamarche B. Impact of buttermilk consumption on plasma lipids and surrogate markers of cholesterol homeostasis in men and women. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2013;23(12):1255-62.
21. Ohlsson L, Burling H, Nilsson A. Long term effects on human plasma lipoproteins of a formulation enriched in butter milk polar lipid. Lipids in health and disease. 2009;8:44.
22. Ohlsson L, Burling H, Duan RD, Nilsson A. Effects of a sphingolipid-enriched dairy formulation on postprandial lipid concentrations. European journal of clinical nutrition. 2010;64(11):1344-9.
23. Weiland A, Bub A, Barth SW, Schrezenmeir J, Pfeuffer M. Effects of dietary milk- and soya-phospholipids on lipid-parameters and other risk indicators for cardiovascular diseases in overweight or obese men – two double-blind, randomised, controlled, clinical trials. Journal of nutritional science. 2016;5:e21.
24. Rosqvist F, Smedman A, Lindmark-Mansson H, Paulsson M, Petrus P, Straniero S, et al. Potential role of milk fat globule membrane in modulating plasma lipoproteins, gene expression, and cholesterol metabolism in humans: a randomized study. The American journal of clinical nutrition. 2015;102(1):20-30.
25. Vors C, Joumard-Cubizolles L, Lecomte M, Combe E, Ouchchane L, Drai J, et al. Milk polar lipids reduce lipid cardiovascular risk factors in overweight postmenopausal women: towards a gut sphingomyelin-cholesterol interplay. Gut. 2020;69(3):487-501.
26. Vors C, Pineau G, Gabert L, Drai J, Louche-Pelissier C, Defoort C, et al. Modulating absorption and postprandial handling of dietary fatty acids by structuring fat in the meal: a randomized crossover clinical trial. The American journal of clinical nutrition. 2013;97(1):23-36.
27. Drouin-Chartier JP, Tremblay AJ, Maltais-Giguere J, Charest A, Guinot L, Rioux LE, et al. Differential impact of the cheese matrix on the postprandial lipid response: a randomized, crossover, controlled trial. The American journal of clinical nutrition. 2017;106(6):1358-65.
28. Chen Y, Feng R, Yang X, Dai J, Huang M, Ji X, et al. Yogurt improves insulin resistance and liver fat in obese women with nonalcoholic fatty liver disease and metabolic syndrome: a randomized controlled trial. The American journal of clinical nutrition. 2019;109(6):1611-9.
29. Chiu S, Bergeron N, Williams PT, Bray GA, Sutherland B, Krauss RM. Comparison of the DASH (Dietary Approaches to Stop Hypertension) diet and a higher-fat DASH diet on blood pressure and lipids and lipoproteins: a randomized controlled trial. The American journal of clinical nutrition. 2016;103(2):341-7.
30. Astrup A, Geiker NRW, Magkos F. Effects of Full-Fat and Fermented Dairy Products on Cardiometabolic Disease: Food Is More Than the Sum of Its Parts. Advances in nutrition (Bethesda, Md). 2019;10(5):924s-30s.
31. Mozaffarian D. Dairy Foods, Obesity, and Metabolic Health: The Role of the Food Matrix Compared with Single Nutrients. Advances in nutrition (Bethesda, Md). 2019;10(5):917s-23s.
