Inget samband mellan intag av ägg och risk för demenssjukdom
Publicerat i:- Hälsoområden
- Kognitiv funktion
- Kost
- Kostmönster
- Medelhavskost
- Nordisk kost
- Nordiska näringsrekommendationer
- Populära dieter
- Vegetarisk kost
- Livsmedel
- Drycker
- Fisk & skaldjur
- Grönsaker & baljväxter
- Kött, fågel & ägg
- Mejeriprodukter
- Nötter & frön
- Oljor & fetter
- Spannmålsprodukter
- Näringsämnen
- Fett
- Kolhydrater & fiber
- Mineraler
- Protein
- Vitaminer
- Övrigt
- Bioaktiva substanser
- Probiotika
- Tillsatser
- Kött, fågel & ägg
- Livsmedel
Publicerat 2017-04-19
Ägg innehåller många viktiga vitaminer och mineraler. Ägg är även ett proteinrikt livsmedel med hög proteinkvalitet. Tyvärr har ägg alltför länge och allt för ofta oförtjänt förknippats med höga kolesterolnivåer i blodet och hjärt-kärlsjukdom, som i sin tur utgör riskfaktorer för demens. I en ny studie finner man dock inga samband mellan intag av ägg och risk för demens.
>> text: Gerd Faxen, leg dietist, docent, Klinisk geriatrik/NVS, Karolinska Institutet, Stockholm
Det är sedan tidigare känt att det finns en ökad risk för både hjärt-/kärlsjukdomar och demens vid höga serumnivåer av kolesterol. I en systematisk review och metaanalys publicerad 2015 fann man dock inga samband mellan intag av kolesterol och ägg i relation till hjärt- och kärlsjukdom men författarna efterlyser fler studier (1). Sedan 2015 finns inte längre någon rekommendation om begränsning av kolesterol och äggintag i USA eller andra länder (2).
I den aktuella studien, som sammanfattas här, har man studerat om det finns något samband mellan intag av kolesterol och ägg med risken att insjukna i demens (3). Studien syftade också till att undersöka om och i så fall hur genen Apo-E4 påverkar ett eventuellt samband mellan intag av ägg respektive kolesterol, och risken för demens. Apo-E4 är en ”sårbarhetsgen” för både Alzheimers sjukdom och hjärt-/kärlsjukdomar, det vill säga personer med denna variant av Apo-genen har en ökad risk att insjukna i dessa sjukdomar (4). Dessutom verkar apo-e4-genen ha en negativ inverkan på kolersterolmetabolism som innebär att bärare av genen har ett högre upptag av kolesterol.
Finska män
Studien, som är en prospektiv kohortstudie, inkluderade 2497 män från östra Finland. Männen var 42-60 år gamla vid baslinjeundersökningarna, som utfördes mellan åren1984-1989. År 2014 identifierades personer som insjuknat i demens eller Alzheimers sjukdom med hjälp av nationella hälsoregister. Kognitiv funktion bedömdes inte vid studiens start men personer med kända psykiska problem inklusive demens exkluderades.
I en subgrupp på 1259 män undersökte man om genen Apo-E4 påverkade sambanden. Hos 480 män från de två äldsta årsgrupperna (54 och 60 år) undersöktes också samband mellan intag av ägg och kolesterol och kognitiva funktioner vid en uppföljning fyra år efter studiestart. Kognitiv förmåga bedömdes med fem olika tester. Kostintaget bedömdes vid baslinjen (1984-1989) med fyra dagars (varav en helgdag) guidad ”food record”. Som stöd fick varje deltagare en bok med 126 bilder på de vanligaste livsmedlen och dryckerna som konsumeras i Finland. För varje livsmedel kunde deltagaren välja mellan tre till fem portionsstorlekar, eller beskriva portionsstorleken i relation till bilden i boken. För att ytterligare förbättra tillförlitligheten gavs instruktioner i samband med överlämnandet av matdagboken och ifyllda kostdagböcker kontrollerades av nutritionist tillsammans med deltagaren. Variabeln för äggkonsumtion representerade den totala äggkonsumtionen och inkluderade även ägg i olika maträtter/recept. Medelintaget av kolesterol var 401 ± 107 milligram per dag och medelintaget av ägg var 32 ± 25 gram per dag (motsvarande fyra medelstora ägg per vecka). Kolesterolintaget från ägg utgjorde 27 procent av det totala kolesterolintaget.
Inga samband
Under uppföljningstiden insjuknade totalt 337 män (13,5 procent) i demens, varav 266 i Alzheimers sjukdom. Man fann inga samband mellan intag av kolesterol eller ägg och demens eller Alzheimers sjukdom. Detta gällde även när hänsyn togs till Apo-E4 fenotyp. Hos de 480 män som undersöktes med kognitiva tester vid uppföljning efter fyra år kunde man inte se några samband mellan kolesterolintag vid baslinjen och kognitiv förmåga. Ett högre äggintag var däremot associerat med en bättre förmåga i två av de kognitiva testerna.
I observationsstudier är det generellt intressant att kartlägga vilka faktorer som eventuellt samvarierar, och som därmed skulle kunna utgöra så kallade förväxlingsfaktorer (eng. confounders). I den aktuella studien kunde man se att män som hade ett högre kolesterolintag var mindre fysiskt aktiva, mindre utbildade och rökte oftare. De hade även ett högre intag av protein, mättade fettsyror, enkelomättade fettsyror och processat rött kött, samt ett lägre intag av kolhydrater, kostfiber, frukt, bär och grönsaker. Deras serumnivåer av total-, LDL-, och HDL-kolesterol var högre, liksom nivån av n-3 fleromättade fettsyror, medan serumnivån av triglycerider var lägre. Män med en högre äggkonsumtion var yngre och färre rökte. De hade också ett högre energiintag, högre kostfiberintag, högre intag av mättade fettsyror, enkelomättade fettsyror, kolesterol, mejeriprodukter och kaffe samt ett lägre intag av kolhydrater och n-3 fleromättade fettsyror. Män med högre äggkonsumtion hade också lägre blodtryck och färre hade en bakgrund med hjärt-/kärlsjukdom och deras serumnivåer av C-reaktivt protein (CRP) och diastoliska blodtryck var lägre. De hade högre serumnivåer av HDL-kolesterol men lägre nivåer triglycerider.
Frågan om intag av kolesterol och risk för demens är kontroversiell. I diskussionen sammanfattas kunskapsläget och fynden från den aktuella studien. Samband mellan högt kolesterolintag och patologiska förändringar som vid Alzheimers sjukdom har påvisats i djurstudier (råttor/möss/kaniner) (4,5). Liknande samband har inte påvisats hos människa (prospektiva kohortstudier)(6,7). Möjliga orsaker skulle kunna vara en skillnad i lipoproteinmetabolismmellan djur och människa. En annan förklaring kan vara att intag av kolesterol har effekt på hjärnan hos människa men att de patologiska förändringarna är så små att de ej kan upptäckas med MRI (Magnetisk resonanstomografi).
När det gäller samband mellan kostens kolesterol och lägre kognitiv funktion finns samband enligt två studier (8,9) medan en studie inte fann några samband (10), i likhet med den aktuella studien. Studier som undersökt samband mellan äggintag och mild kognitiv nedsättning visar både avsaknad av samband (11) och positivt samband (12,13).
Sammanfattningsvis visade den finska studien inte några indikationer på samband mellan kolesterol eller måttligt äggintag och ökad risk att insjukna i demens eller Alzheimers sjukdom. Ett måttligt äggintag mindre än eller lika med ett ägg per dag hade inte någon negativ inverkan på kognition hos medelålders finska män utan tycktes snarare ha en positiv effekt på kognitiva funktioner. Den styrker således tidigare studier i området.
Vid tolkning av resultaten ska man dock beakta att gruppen för vilka det fanns data avseende Apo-E4 fenotyp, liksom gruppen som genomgick kognitiv testning efter fyra år, endast utgjorde en liten del av deltagarna i studien. Detta begränsar generaliserbarheten av resultaten, avseende dessa delar. Man bör också beakta att studiedeltagnara följdes under en väldigt lång tid (i genomsnitt 22 år) och att deras kostvanor möjligen kan ha ändras under uppföljningstiden. Kostvanorna bedömdes enbart vid baslinjen, medan majoriteten av demensincidenserna kom i slutet av den långa uppföljningsperioden.
Epidemiologiska studier måste alltid tolkas med viss försiktighet, framförallt när det är långa observationstider utan upprepade frågor om kosten (FFQ).
Referenser
1. Berger S, et al. Dietary cholesterol and cardiovascular disease: a systematic review and metaanalysis. Am J Clin Nutr 2015:102:276-94.
2. McNamara DJ. The fifty year rehabilitation of the egg. Nutrients 2015;7:8716-22.
3. Ylilauri MP, et al. Association of dietary cholesterol and egg intakes with the risk of incident dementia or Alzheimer disease: the Kuopio Ischaemic Heart Disease Risk Factor Study Am J Clin Nutr 2017;105:476-84.
4. Corder EH, et al. Gene dose of apolipoprotein E type 4 allele and the risk of Alzheimer’s disease in late onset families. Science 1993;261(5123):921-23.
5. Wang ZY, et al. A high cholesterol diet given to apolipoprotein E-knockout mice has a differential effect on the various neurotrophin systems in the hippocampus, Metab Brain Dis 2011;26:185-94.
6. Park SH, et al. Hypercholesterolemia accelerates amyloid beta-induced cognitive deficits. Int J Mol Med 2013;31:77-82.
7. Engelhart MJ, et al. Diet and risk of dementia: does fat matter? The Rotterdam Study. Neurology 2002;59:1915-21.
8. Morris MC, et al. Dietary fats and the risk of incident Alzheimer disease. Arch Neurol 2003;60:194-200.
9. Kalmijn S, et al. Dietary intake of fatty acids and fish in relation to cognitive performance at middle age. Neurology 2004;62:275-80.
10. Salerno-Kennedy R, et al. The relationship between nutrient intake and cognitive performance in people at risk of dementia Int J Med Sci 2007;176:193-8.
11. Morris MC, et al. Dietary fat intake and 6-year cognitive change in an older biracial community population. Neurology 2004;62:1573-9.
12. Wang Z, et al. Is there an association between mild cognitive impairment and dietary pattern in Chinese elderly? Results from a cross-sectional population study. BMC Public Health 2010;10:595.
13. Aparicio Vizuete A, et al. Association between food and nutrient intakes and cognitive capacity in a group of institutionalized elderly people. Eur J Nutr 2010;49:293-300.
14. Zhao X, et al. Association of dietary intake and lifestyle pattern with mild cognitive impairment in the elderly. J Nutr Health Aging 2015;19:164-8.
Kuopio Ischaemic Heart Disease Risk Factor Study –KIHD: är en prospektiv studie med syfte att undersöka riskfaktorer för CVD, ateroskleros hos medelålders män från östra Finland.
Se även Ägg – dunderlivsmedel, hjärt-kärlbov eller bådadera? >>
