Mat och fysisk aktivitet är båda avgörande för hälsan

Publicerat i: 
Publicerat 2018-11-07

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2017

Referat

Sex av de tio främsta riskfaktorerna för sjukdom och förtida död är relaterade till mat och fysisk aktivitet. Det finns med andra ord en mycket stor potential att påverka såväl hälsan som livslängden genom hälsosamma mat- och levnadsvanor, konstaterade Mai-Lis Hellenius.

>> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund.

 

Konferensreferat från ”Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation” 3 oktober 2017. Konferensen anordnades av SNF Swedish Nutrition Foundation i samarbete med Swedish Society for Clinical Nutrition and Metabolism (SWESPEN) och Svenska nationalkommittén för nutrition och livsmedelsvetenskap.

Medelhavskost

Under senare år har betydelsen av kostmönster, det vill säga kosten som helhet, hamnat allt mer i fokus i diskussionen om hur maten påverkar vår hälsa och sjukdomsrisk. Ett av de mest studerade och erkänt hälsosamma kostmönstren är den så kallade medelhavskosten. Traditionell medelhavskost kännetecknas av ett högt intag av grönsaker, frukt, legymer, spannmål, fisk samt olivolja, och ett lågt intag av kött, köttprodukter samt mejeriprodukter.

I en metaanalys av flera epidemiologiska studier har man funnit att personer som följer en medelhavskost lever längre och har en lägre risk att dö av hjärt-kärlsjukdom och cancer (1). Att följa en medelhavskost medför även minskad risk för neurodegenerativa sjukdomar, som Parkinssons och Alzheimers sjukdom (1).

– Resultaten är mycket entydiga och inga studier har visat några negativa effekter av en hög följsamhet till en medelhavskost, underströk Mai-Lis Hellenius, professor, Karolinska Institutet, Stockholm.

PREDIMED

I en stor interventionsstudie, den så kallade PREDIMED-studien, delade man in cirka 7 500 friska kvinnor och män mellan 55 och 80 år i tre grupper; en kontrollgrupp och två interventionsgrupper, som fick antingen en medelhavskost med tillägg av olivolja (en liter per veckan till familjen) eller en medlhavskost med tillägg av nötter och mandel (30 gram per dag). Efter 4,8 år fann man positiva effekter i båda interventionsgrupperna, avseende risken för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom (kvinnor och män) och bröstcancer (kvinnor), jämfört med kontrollgruppen (2).

– Risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom var 30 procent lägre i de grupper som åt medelhavskost med extra olivolja respektive extra nötter, jämfört med kontrollgruppen. Kvinnor som åt medelavskost med extra olivolja hade 68 procent lägre risk att drabbas av bröstcancer jämfört med kontrollgruppen. För kvinnor som åt en medelhavskost med extra nötter var risken 41 procent lägre, sammanfattade Mai-Lis Hellenius.

LCHF ökar T2D-risken

I en amerikansk epidemiologisk studie med cirka 4 500 kvinnor som haft graviditetsdiabetes har man visat samband mellan ett lågt intag av kolhydrater i kombination med ett högt intag av animaliskt fett och protein och ökad risk för typ 2-diabetes senare i livet (3).

– Kosten, som i den aktuella studien var kopplad till en ökad risk för typ 2-diabetes, liknar en svensk variant av LCHF-kost, där fett från animaliska källor vanligen dominerar, konstaterade Mai-Lis Hellenius.

– Ett lågt intag av kolhydrater i kombination med ett högt intag av fett vegetabiliskt fett och protein var däremot inte kopplat till en ökad risk för typ 2-diabetes.

Komplext samband

Sambandet mellan mat och hälsa är komplext och kan förklaras med många olika mekanismer. Det kan handla om effekter på blodfettomsättning, hormoner, kärlväggar, kroppssammansättning, insulinkänslighet, blodtryck eller genuttryck, för att nämna några exempel. Ett nyare, intressant fynd är de positiva effekter som påvisats av nitratrika grönsaker (4).

Nitrat och nitrit verkar på flera olika sätt, till exempel genom att verka kärlvidgande, ha en positiv påverkan på funktionen hos endotelceller och mitokondrierna, samt genom att minska produktionen av reaktiva syreföreningar.

Mättat och omättat

– Alla grönsaker är bra, men idag finns också stöd för att nitratrika grönsaker, som ruccola, rödbetor, spenar och rädisor, kan ha extra positiva effekter på bland annat blodtrycket, blodfetter och blodsockerreglering, sa Mai-Lis Hellenius. Nitratrika grönsaker kan också förbättra den fysiska prestationsförmågan.

En annat, nyare och intressant rön, är att mättat fett och fleromättat fett påverkar leverförfettning och bukfetma olika (5).

– I en studie från Uppsala har man visat att mättat fett gav signifikant mer leverförfettning och dubbelt så mycket bukfetma, jämfört med motsvarande intag av fleromättat fett. Jämfört med mättat fett bidrog fleromättat fett till mindre kroppsfett totalt sett, och till ökad muskelmassa, sammanfattade Mai-Lis Hellenius.

Svenskar sitter mest i världen?

En europeisk undersökning visar att svenskarna är bra på att motionera, till och med bäst i Europa (6). Hela 70 procent av svenskarna uppger att de motionerar minst en gång i veckan. Samma undersökning visar dock också att drygt 20 procent av svenskarna sitter mer än 8,5 timmar per dag, vilket innebär att svenskarna sitter mest i hela Europa.

– Kanske sitter vi till och med mest i världen, menade Mai-Lis Hellenius, med hänvisning till en svensk studie som visar att endast sju procent av de deltagande personerna, som var kvinnor och män mellan 50 och 64 år, uppfyllde rekommendationerna för fysisk aktivitet. I snitt visade studien cirka tio timmar stillasittande per dygn (7).

I en metaanalys av 47 studier där man jämfört grupper med olika grad av stillasittande fann man att risken för insjuknande och död i typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer, liksom total dödlighet var högre hos de mest stillasittande, jämfört med de minst stillasittande (8). En annan studie har uppskattat att varje timme framför tv:n förkortar livet med 22 minuter hos män och kvinnor över 25 år (9).

– De negativa hälsoeffekterna av stillasittande är idag väl belagda, och motiverar uttrycket ”sitting is the new smoking”, menade Mai-Lis Hellenius.

Korta bensträckare effektiva

Precis som mat påverkar fysisk aktivitet hälsan via många olika mekanismer i kroppen. En relativt ny kunskap är att musklerna spelar en viktig roll (10). Muskulaturen är ett viktigt metabolt och endokrint organ. Vid fysisk aktivitet frisätts vissa proteiner som producerats i musklerna, så kallade myokiner, som signalerar till andra organ i kroppen.

– Vi vet idag att myokinerna som frisätts från musklerna är en del av förklaringen bakom de positiva effekterna av fysisk aktivitet. Därför har även en kort bensträckare stor effekt, konstaterar Mai-Lis Hellenius.

Jämfört med ihållande stillasittande, har man visat att stillasittande med korta bensträckare resulterar i lägre blodsockersvar efter måltid, lägre risk för blodproppar och sänkt blodtryck (11–13).

Stora möjligheter vända utvecklingen

Från att ha legat i tätposition avseende livslängd har Sverige idag en medellivslängd för män (80,4 år) som ligger på sjätte plats, globalt sett. Kvinnors medellivslängd (84,1 år) hamnar på trettonde plats. Svensk statistik tyder också på att utvecklingen av livsstilssjukdomar går åt fel håll. Antalet fall av insjuknande i hjärtinfarkt har förvisso minskat bland män och kvinnor över 45 år, under perioden 1992–2012 (14). Däremot har antalet fall ökat bland kvinnor i åldern 35–44 år. För både kvinnor och män i åldern 35–44 år har även antalet fall av insjuknande i stroke ökat under samma period. Mai–Lis Hellenius uttryckte oro över denna utveckling, men konstaterade samtidigt att det går att vända utvecklingen.

– Sammantaget finns det stark vetenskaplig evidens för att mat och fysisk aktivitet har stor påverkan på hälsan. Det innebär att vi genom livsstilsförändringar har stora möjligheter att vända utvecklingen i en positiv riktning. En förutsättning för att detta ska ske är att riktlinjer och rekommendationer om mat och fysisk aktivitet implementeras inom hälso- och sjukvård, och får fäste hos allmänheten, avslutade Mai-Lis Hellenius.

Referenser

1. Sofi F, et al. Mediterranean diet and health status: an updated meta-analysis and a proposal for a literature-based adherence score. Publ Health Nutr 2014; 17: 2769-2782.

2. Estruch R, et al. Primary prevention of cardiovascular disease with a Mediterranean diet. N Engl J Med 2013; 368: 1279-90.

3. Wei Bao, et al. Low Carbohydrate-Diet Scores and Long-term Risk of Type 2 Diabetes Among Women With a History of Gestational Diabetes Mellitus: A Prospective Cohort Study. Diabetes Care 2016; 39: 43-49.

4. Omar SA, et al. Therapeutic effects of inorganic nitrate and nitrite in cardiovascular and metabolic diseases. J Intern Med 2016; 279: 315-36.

5. Rosqvist F, et al. Overfeeding polyunsaturated and saturated fat causes distinct effects on liver and visceral fat accumulation in humans. Diabetes 2014; 63: 2356-2368.

6. Europeiska kommissionen. Special Eurobarometer 412. Sport and physical activity. March 2014.

7. Ekblom Bak E, et al. The Daily Movement Pattern and Fulfilment of Physical Activity Recommendations in Swedish Middle-Aged Adults: The SCAPIS Pilot Study. PloSOne 2015; 10: e0126336

8. Biswass A, et al. Sedentary time and its association with risk for disease incidence, mortality, and hospitalization in adults: a systematic review and meta-analysis. Ann Intern Med 2015; 162:123-32.

9. Veerman JL, et al. Television viewing time and reduced life expectancy: a life table analysis. Br J Sports Med 2011.

10. Pedersen, et al. Muscle-to-organ cross talk mediated by myokines. Adipocyte 2012; 3: 164-7.

11. Dunstan D, et al. Breaking up prolonged sitting reduces postprandial glucose and insulin responses. Diabetes Care 2012; 35: 976-83.

12. Howard BJ, et al. Impact on hemostatic parameters of interrupting sitting with intermittent activity. MSSE 2013; 45; 1285-91.

13. Larsen RN, et al. reaking up prolonged sitting reduces resting blood pressure in overweight/obese adults. NMCD 2014: 24: 976-82.

14. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2014.

Taggar:

banner