Ambitiös norsk studie om lågkolhydratkost saknar praktisk relevans

Publicerat i: 
Publicerat 2016-12-13

Kommentar – aktuell studie

I en nyligen publicerad och medialt uppmärksammad studie fann man inga skillnader i kardiometabola riskmarkörer mellan en extrem lågkolhydratkost och en kost mer lik gängse rekommendationer, men studiens slutsatser domineras av kraftig viktnedgång.

>> text: Fredrik Rosqvist, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet.

 

Studien presenterar data från 38 män med bukfetma som randomiserats till att följa energibegränsade koster (cirka 2100-2200 kcal per dag) med radikalt olika innehåll av kolhydrater och fett under tolv veckors tid (1). Den ena gruppen fick råd om att följa en extrem lågkolhydratkost med 73 energiprocent fett (varav 34 energiprocent mättat) och tio energiprocent kolhydrater. Den andra gruppen fick råd om att följa en kost med 30 energiprocent fett (varav tolv energiprocent mättat) och 53 energiprocent kolhydrater. Vissa livsmedel delades ut. Rekommenderat intag enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2012) är 45-60 energiprocent kolhydrater, 10-20 energiprocent protein och 25-40 energiprocent från fett. Det primära utfallsmåttet var förändring i fettmassa mätt med datortomografi (CT) och sekundära utfallsmått var andra parametrar av metabolt intresse.

Studie med flera styrkor

Överlag är studien både väl genomtänkt och väl genomförd med flera styrkor; stor vikt har lagts vid kosternas kvalitet och deltagarna i båda grupper rekommenderades att undvika härdat vegatabiliskt fett, socker, livsmedel med tillsatt socker samt högprocessade livsmedel (ej definierat). Vidare rekommenderades båda grupper att äta minst 500 gram grönsaker, bär och frukt per dag (med betoning på grönsaker) och att äta grönsaker till varje måltid samt fisk två gånger i veckan. Ytterligare en styrka är att båda grupper hade likvärdiga intag av protein och fleromättat fett. För att öka följsamheten fick deltagarna en omfattande receptsamling (537 recept) och båda koster utformades så likartat som möjligt med avseende på livsmedelsval. Det vill säga, de primära källorna till fett, kolhydrat och protein var likvärdiga mellan grupperna. Femdagars vägda kostregistreringar utfördes månatligen.

Tio kilos viktnedgång

Efter tolv veckor hade båda grupper förlorat lika mycket bukfett, och båda grupper hade förlorat drygt tio kilogram i total fettmassa, vilket inte skilde sig mellan grupperna. Anmärkningsvärt är dock att deltagarna som åt lågkolhydratkost ökade både totalkolesterol och LDL-kolesterol jämfört med kontrollkosten, trots den massiva viktnedgången. Fasteblodsockret minskade mer efter kontrollkosten och HDL-kolesterol ökade mer efter lågkolhydratkost. I övrigt sågs inga större skillnader mellan grupperna. Baserat på dessa likartade resultat mellan grupperna drar författarna slutsatserna att intaget av mättat fett i princip saknar relevans för kroppsfettets mängd och fördelning samt för metabola störningar. Frågan man måste ställa sig är dock hur man kan dra dessa slutsatser när deltagarna samtidigt gått ned över tio kilogram i fettmassa?

Effekt av kost drunknar i effekt av viktnedgång

Det är ingen nyhet att riskprofilen förbättras vid viktnedgång, och kostens sammansättning är av relativt underordnad betydelse så länge negativ energibalans råder. Många studier har visat detta tidigare. Det hade varit mycket mer intressant, och betydligt mer givande, om denna studie genomförts under viktstabila förhållanden. Då hade man kunnat uttala sig om vilka effekter de båda kosterna faktiskt har. Att försöka avskriva betydelsen av mättat fett baserat på denna studie är vilseledande. Studien har vissa intressanta aspekter från ett akademiskt perspektiv, men den praktiska relevansen förloras helt med tanke på den kraftiga energirestriktionen. Det är förvånande att detta inte alls diskuteras i artikeln. En rimligare slutsats hade varit att även effekter av koster med radikalt olika fördelning mellan fett och kolhydrater drunknar i effekterna orsakade av drastisk viktnedgång.

Referens

1. Veum VL, et al. Visceral adiposity and metabolic syndrome after very high-fat and low-fat isocaloric diets: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2016. Epub 2016/12/03.

Taggar:

banner

  1. […] I december 2016 kunde vi läsa tidningsrubriken ”Nyttigt att äta grädde och smör”, föranlett av en studie där personer som åt mycket grädde och smör gick ner i vikt. Det som inte diskuterades, inte heller i originalartikeln, var att effekten av olika intag av fett och kolhydrater i en diet drunknar i effekterna orsakade av drastisk viktnedgång – läs mer här. […]