Allergi mot nötter och jordnötter

Publicerat i: 
Publicerat 2019-04-15

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2018

Jordnöts- och trädnötsallergier startar oftast tidigt i livet, är bestående och potentiellt livshotande. Det är vanligt med korsallergier och korsreaktioner mellan olika trädnötter och jordnötter, men många undviker sannolikt flera nötter i onödan. Att exponeras för jordnötter eller nötter i luften innebär inte någon risk för allvarliga livshotande reaktioner.

>> text: Anna Asarnoj, biträdande överläkare, barnallergolog, med dr, Karolinska Institutet, Institutionen för medicin, Solna och Institutionen för Kvinnors och barns hälsa, Karolinska universitetssjukhuset, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Barnallergi och lungmedicin.

 

Bland födoämnena är jordnötter och trädnötter bland de vanligaste orsakerna till allvarliga allergiska reaktioner och jordnöt är den främsta orsaken till dödsfall orsakade av allergisk chock efter matintag (1, 2). Jordnötsallergi drabbar ungefär mellan en till 4,5 procent och trädnötsallergi cirka 0,05–4,9 procent av jordens befolkning, med högre förekomst i regioner med västerländsk/industrialiserad livsstil (3, 4). Nöt- och jordnötsallergi startar oftast tidigt i livet och växer sällan bort. Endast nio till 20 procent blir av med sin allergi och de individerna har oftast haft låga nivåer av allergiantikroppar vid tidigare allergitestning (5, 6).

Riskfaktorer

Riskfaktorer för att drabbas av jordnöts- eller trädnötsallergi är i stort sett de samma som för andra allergier; genetiska/ärftliga faktorer, kön, etnicitet, annan allergisk sjukdom och olika miljöfaktorer. På senare år har stor uppmärksamhet riktats mot studier som visar att uppkomsten av jordnötsallergi kan förhindras hos barn med svårt eksem och/eller äggallergi genom tidig introduktion av jordnötter i barnets kost (7). Den och andra studier har helt nyligen (2017) resulterat i förändrade riktlinjer kring matintroduktion hos barn, så att man nu rekommenderar tidig introduktion av jordnötter (före ett års ålder) i flera länder, bland annat i USA (8).

Vid jordnöts- eller trädnötsallergi hos ett barn ses i flera studier ökad risk för yngre syskon att också få samma allergi (9). Det är dock oklart om detta beror på försenad introduktion till yngre syskon eller överdiagnosticering av allergi (sensibilisering utan kliniska symptom), eller om det verkligen finns en ärftlig benägenhet att drabbas av just den specifika allergin.

Jordnöt är ingen nöt

Jordnöten är egentligen ingen nöt utan tillhör släktet baljväxter där även till exempel bönor och linser ingår. Jordnöten innehåller dock flera proteiner som i sin struktur är väldigt lika proteiner i trädnötter och fröer. Viktigaste exemplet på detta är de så kallade lagringsproteinerna (Ara h 1, Ara h 2, Ara h 3 och Ara h 6 i jordnöt). Lagringsproteinerna (framför allt Ara h 2) är de som orsakar de allvarligaste allergiska reaktionerna mot jordnöt, genom att allergiantikroppar – immunoglobulin E (IgE) – bildas mot strukturer i dessa proteiner hos individer som är allergiska (5). Förekomst i blodet av IgE mot ett specifikt ämne, till exempel jordnötsproteinet Ara h 2, innebär att personen i fråga är sensibiliserad.

Vid intag av jordnöt riskerar jordnötsspecifikt IgE i kroppen att utlösa en allergisk reaktion, som kan vara av olika svårighetsgrad, allt ifrån lindrig begränsad reaktion till en livshotande anafylaktisk reaktion eller i värsta fall död. Sensibilisering mot lagringsproteiner i jordnöt uppkommer tidigt i livet, till skillnad från korsreaktiv sensibilisering mot pollenliknande proteiner, som kommer senare i livet i samband med att pollenallergi utvecklas (se nedan).

I en studie från en stor svensk födelsekohort bestående av cirka 4 000 barn såg man att i princip alla individer som hade IgE mot Ara h 2 vid 16 års ålder var sensibiliserade redan som fyraåringar (5). Man såg även att sensibilisering på ganska låga nivåer tidigt i livet innebar en 95-procentig risk för att få symtom mot jordnöt vid 16 års ålder (5).

Korsreaktioner vanligt

Likheten mellan lagringsproteiner hos jordnötter, nötter och fröer gör att allergiska symptom ofta utvecklas mot flera av dessa födoämnen, dock långt ifrån hos alla individer (hos cirka 50 procent) (6). Man kan dock se mönster av samtidiga allergier för vissa nötter. Till exempel är nästan alla patienter med en säkerställd cashewnötsallergi också sensibiliserade och uppvisar allergiska symptom mot pistagenöt, och vice versa (10). Samma sak gäller kombinationen valnöt och pekannöt. Det beror på nära släktskap mellan dessa arter.

Det är också vanligt med korsreaktioner mellan olika nötter, fröer och jordnöt endast i sensibilisering, alltså i labtester som inte motsvaras av klinisk allergi med allergiska reaktioner. Det finns dock inte i dagsläget något säkert test för att avgöra om man tål en nöt som man är sensibiliserad mot och som man inte redan har i sin kosthållning, förutom genom att genomgå en tids- och resurskrävande provokation av varje nöt. Detta ställer till med diagnostiska svårigheter och resulterar sannolikt i att många patienter undviker nötter som de kanske egentligen tål.

Oralt allergiskt syndrom

Både vad gäller trädnötter och jordnötter finns också stora grupper av patienter som upplever så kallat oralt allergiskt syndrom (OAS) vid intag. Det är helt ofarligt och innebär klåda och strävhetskänsla i mun och svalg, men inga symtom i övrigt, när man förtär ett födoämne.

På våra breddgrader beror detta oftast på att björkpollenallergiska personer äter ett födoämne som innehåller så kallade PR-10-proteiner som i sin struktur liknar björkpollenprotein. Det uppstår en ofarlig korsreaktion då björkpollen-IgE reagerar med PR-10-protein i jordnötter eller flera av trädnötterna som innehåller PR-10-proteiner, i varierande mängd. Dessa proteiner är dock mycket känsliga för upphettning och den sura miljön i magsäcken, vilket innebär att de snabbt bryts ner och tappar sina allergiframkallande egenskaper (1).

Inga belägg för allvarlig luftburen allergi

En vanlig uppfattning är att svåra reaktioner och till och med dödsfall orsakat av jordnöt kan inträffa vid enbart exponering genom luften eller via hudkontakt. Forskning genom åren visar dock entydigt att det inte är så. Det finns i den vetenskapliga litteraturen inget beskrivet dödsfall orsakat av enbart luftburen jordnötsexponering och flera studier visar inga eller mycket lindriga symptom hos försökspersoner som utsatts för inhalations- eller hudexponering i vetenskapliga studier (3, 11). Jordnötsproteiner är helt enkelt inte luftburna.

För att en allvarlig reaktion ska uppkomma krävs därför att man intar jordnöt. Viktigt att poängtera är dock att det finns enstaka dödsfall beskrivna efter intag av mycket små mängder jordnöt.

Undvikande enda behandlingen

Behandling av jordnöts- och trädnötsallergi består i dagsläget tyvärr enbart av undvikande i kosten och tillhandahållande av lämplig medicinering i händelse av oavsiktligt intag med efterföljande allergisk reaktion, till exempel adrenalinsprutor, antihistamin och adekvat astmabehandling.

Det bedrivs världen över många forskningsprojekt med försök kring botande behandling genom så kallad allergenspecifik immunoterapi mot jordnötsallergi och även i viss mån trädnötsallergi. Bland annat testar man immunoterapi via intag (med och utan skydd av anti-IgE-läkemedel), under tungan och på huden. Man har också prövat immunoterapi genom intag av modifierade lagringsproteiner, där man bytt ut aminosyror för att göra proteinerna mindre allergiframkallande. Det finns även försök med genmodifiering i djurmodeller (2, 10). Hittills har man dock inte hittat en metod som är både säker och effektiv och som går att använda i klinisk praxis.

Referenser

1. Sicherer SH, Sampson HA. Food allergy: A review and update on epidemiology, pathogenesis, diagnosis, prevention, and management. J Allergy Clin Immunol 2018; 141: 41-58.

2. Jones SM, Burks AW. Food Allergy. N Engl J Med 2017; 377: 1168-76.

3. Greenhawt M. Environmental exposure to peanut and the risk of an allergic reaction. Ann Allergy Asthma Immunol 2018; 120: 476-81 e3.

4. McWilliam V, et al. The Prevalence of Tree Nut Allergy: A Systematic Review. Curr Allergy Asthma Rep 2015;15: 54.

5. Asarnoj A, et al. Prediction of peanut allergy in adolescence by early childhood storage protein-specific IgE signatures: The BAMSE population-based birth cohort. J Allergy Clin Immunol 2017; 140: 587-90 e7.

6. Liu M, et al. Tree nut allergy: risk factors for development, mitigation of reaction risk and current efforts in desensitization. Expert Rev Clin Immunol 2015; 11: 673-9.

7. Du Toit G, et al. Effect of Avoidance on Peanut Allergy after Early Peanut Consumption. N Engl J Med 2016; 374: 1435-43.

8. Togias A, et al. Addendum Guidelines for the Prevention of Peanut Allergy in the United States: Report of the National Institute of Allergy and Infectious Diseases-Sponsored Expert Panel. J Pediatr Nurs 2017; 32: 91-8.

9. Abrams EM, et al. Should Younger Siblings of Peanut Allergic Children Be Screened for Peanut Allergy? J Allergy Clin Immunol Pract 2018; 6: 414-8.

10. Smeekens JM, et al. Tree nut allergies: Allergen homology, cross-reactivity, and implications for therapy. Clin Exp Allergy 2018; 48: 762-72.

11. Leonardi S, et al. Allergic reactions to foods by inhalation in children. Allergy Asthma Proc 2014; 35: 288-94.

Taggar:

banner