Nya Nordiska Nyckelhålet – en utmaning värd mödan

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2015

Den 1 mars i år lanserades nya regler för Nyckelhålet. De nya reglerna går att tillämpa redan nu men de gamla reglerna går att använda parallellt till och med den 1 september 2016. Det tog närmare två år att gå igenom de gamla reglerna, besluta om nya kriterier samt att bestämma vilka nya grupper som skulle komma in i föreskriften. De nya reglerna har stötts och blötts i arbetsgruppen med representanter från myndigheterna i Sverige, Norge, Danmark och Island. Med de nya Nyckelhålsreglerna blir saltnivåerna lägre, fullkornsnivåerna högre och det finns fler livsmedelsgrupper som kommer att kunna märkas med Nyckelhålet.

>> text: Anette Jansson, dietist, Livsmedelsverket, Uppsala.

På många sätt har vi ganska lika matvanor i de nordiska länderna. I arbetet med det nordiska Nyckelhålet har vi dock stött på flera exempel på att skillnaderna i vissa fall är större än man tror. Det gäller till exempel bröd. De andra länderna tycker att det svenska brödet är sött och att det inte innehåller tillräckligt mycket fullkorn. Det finns också olikheter i frågan om vilka maträtter och vilka kött- och fiskprodukter som är populära, och ibland har vi svårt att förstå varandra.

I Nyckelhålsarbetet tog det till exempel ett tag innan vi från Sverige insåg att det som i Norge kallas ”köttdeg” inte är det samma som vår köttfärs – ”köttdeg” innehåller nämligen tillsatt salt, vilket inte den svenska köttfärsen gör. Det finns också vissa skillnader avseende hur Nyckelhålet fungerar i de olika länderna. I Danmark och Norge har Nyckelhålet stort förtroende och acceptans hos konsumenterna och industrin. I Sverige är förtroendet för märkningen hos konsumenterna lite naggat i kanten, delvis på grund av ett par bloggare, som under lång tid har dragit märket i smutsen. Även dessa skillnader bidrog till att de olika länderna hade olika behov och önskemål i fråga om hur de nya reglerna skulle utformas.

Samarbete väl förankrat

Olikheterna har tidvis försvårat processen, men eftersom likheterna ändå överväger har alla ländernas myndigheter funnit det mödan värt att samarbeta om Nyckelhålet. I Norden bygger vi våra kostråd, och även Nyckelhålet, på de Nordiska Näringsrekommendationerna. Många av våra matvanor är samma, vi delar samma livsmedelsindustri och vi har samma vällevnadssjukdomar att förebygga. Detta tillsammans gör att arbetet med det Nordiska Nyckelhålet känns väl förankrat i varje land och att det gör det enklare för konsumenterna i Norden att välja nyttigare livsmedel.

Salt svåraste frågan

Översynen av de gamla nyckelhålsreglerna började med att vi ville se över saltnivåerna i de livsmedelsgrupper som redan ingick i nyckelhålskriterierna. När vi satte oss ner runt förhandlingsbordet växte arbetet i och med att fler behov uppdagades, dels från industrin men även från de olika länderna. Senare i arbetet prioriterades också fullkorn och socker, liksom att se över om vi kunde ta in nya grupper. Nötter och såser blev nya grupper och flera grupper av färdigrätter lades till. Även gluten- och laktosfria alternativ kom in i föreskriften. Antalet grupper av livsmedel ökade från 25 till 33.

Det som var allra svårast att komma överens om mellan de nordiska länderna var dock den ursprungliga frågan, nämligen vilka saltnivåer som skulle tillämpas för olika livsmedelskategorier. Det blev tydligt att Norge och Danmark har kommit längre än Sverige i arbetet med att sänka saltnivåerna generellt i livsmedel. Danmark har ett ”saltpartnerskap” som syftar till att industrin ska sänka saltnivåerna i olika livsmedel under ett antal år. Även Norge startade upp ett motsvarande arbete under tiden som revisionen av nyckelhålet pågick. I Sverige har vi ännu inte börjat sänka salt på samma systematiska sätt.

För att underlätta livsmedelsbranschens omställning till de nya nyckelhålskriterierna blev beslutet till slut att Sverige fick längre övergångstider för de grupper där saltnivåerna var svårare att nå i Sverige, till exempel i korv och andra kötträtter.

Koppling till andra lagstiftningar

I takt med att antal livsmedelsgrupper som kan märkas med Nyckelhålet ökade lade vi också ner mycket arbete på att tydligt beskriva definitioner och kopplingar till annan lagstiftning. Det faktum att Nyckelhålsföreskriften måste förhålla sig till annan lagstiftning vad det gäller definitioner och regler och att vi samtidigt vill förhålla oss till de Nordiska näringsrekommendationerna gör föreskriften komplex.

För att förenkla användningen av reglerna har vi tagit fram en vägledning som vi hoppas rätar ut de frågetecken som kan finnas avseende tolkningen av reglerna.

Trovärdig syntes av forskning

I Sverige har nyckelhålsmärkningen funnits i 26 år. En undersökning som gjordes förra året tyder på att märkningen faktiskt används och att den har haft och har betydelse för produktutvecklingen.

Svaren från 15 personer inom industri, handel och branschorganisationer som intervjuades visar att livsmedelsbranschen använt Nyckelhålets kriterier, tillsammans med de Nordiska näringsrekommendationerna, som ledstjärna och riktvärde när de utvecklar nya livsmedel. Det har påverkat produktutvecklingen i Sverige på ett positivt sätt. Undersökningen visade att Nyckelhålet har högt förtroende och stöd i livsmedelsbranschen. Företagen ser Nyckelhålet som en syntes av omfattande, långvarig forskning samlat i en och samma symbol, som erbjuder enkel, trovärdig och objektiv vägledning för konsumenterna.

Även om branschen inte alltid väljer att gå hela vägen och nyckelhålsmärker ett livsmedel driver Nyckelhålet produktutvecklingen i en mer hälsosam riktning. I slutänden är det konsumenternas efterfrågan och förväntad försäljning som styr om producenterna väljer att uppfylla alla Nyckelhålets kriterier för att kunna märka med Nyckelhålet.

Hänger med i utvecklingen

Konsumenterna i Sverige har hög kännedom om symbolen Nyckelhålet. Många kan också säga vad Nyckelhålet står för, men det är många som inte känner till att det också står för mindre mängd salt.

I Livsmedelsverkets senaste undersökning om Nyckelhålet tycker åtta av tio att det är bra att Nyckelhålet finns. Sju av tio tycker att det är seriöst, men bara tre av tio tycker att det är modernt.

Vi hoppas nu att de nya reglerna inspirerar producenterna att fortsätta utveckla nyttiga produkter och att det därmed blir ännu enklare för konsumenten att välja hälsosamt. Vi hoppas också att konsumenterna ska se att Nyckelhålet är modernt och hänger med i utvecklingen. ••

Nyckelhålsreglerna

Märkning med Nyckelhålet kan i dag användas i följande sammanhang:

• På färdigförpackade livsmedel, det vill säga på konsument- och storhushållsförpackningar.

• Oförpackad färsk och djupfryst fisk.

• Oförpackad färsk frukt, bär, grönsaker och potatis.

• På receptblad för maträtter riktade till konsumenter. Speciella avtal om kriterier skrivs i detta fall mellan Livsmedelsverket och berörda parter, till exempel butikskedjor.

• På menyer och recept för restauranger och snabbmatställen.

Märkningen är frivillig och kostnadsfri. Nyckelhålsmärkning kan användas för 33 olika livsmedelsgrupper. Eftersom olika livsmedelsgrupper innehåller olika sorters näring och i olika mängd skiljer sig kraven åt för varje grupp – bröd jämförs med bröd och korv med korv. Beroende på vilken livsmedelsgrupp det handlar om finns det krav på fiberhalt och fullkornshalt, fettmängd och fettkvalitet och på hur mycket socker och salt livsmedlet får innehålla.

Nyckelhålsmärkningen får vara grön eller svart. Symbolen går att ladda ner från Livsmedelsverkets webbplats i olika utföranden.

Relaterade artiklar på nutritionsfakta.se:

Nordisk Nutrition nr 1-2, 2015: Nordiska Nyckelhålet 5 år >>

Mer läsning:

Om Nyckelhålet på Livsmedelsverkets hemsida >>