Hälsomässiga effekter av palmolja – från vetenskap till folkhälsa

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 1-2, 2015

Rapportreferat

Palmolja är billig, neutral i smaken, har lång hållbarhet och har flertalet önskvärda tekniska egenskaper och är därmed en vanlig källa till mättat fett inom livsmedelsindustrin. Den utbredda användningen av oljan är dock ifrågasatt, dels ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv, men även ur ett hälsoperspektiv. Anledningen till att palmolja ifrågasätts ur ett hälsoperspektiv är att palmolja har högt innehåll av mättat fett, framför allt den mättade fettsyran palmitinsyra.

 

>> text: Ulrika Gunnerud*, tekn dr, SNF Swedish Nutrition Foundation Lund.

 

Ett högt intag av mättat fett påverkar kolesterolnivåerna i blodet, bland annat ökar mängden LDL-kolesterol. LDL-kolesterol är benäget att bilda plack i blodkärlen och höga nivåer är en känd riskmarkör för hjärtsjukdom och hjärt-/kärlsjukdom. Flertalet stora vetenskapliga litteraturgenomgångar har identifierat att ett högt intag av mättade fettsyror, framförallt myristinsyra, laurinsyra och palmitinsyra, är kopplat till ökade nivåer av LDL-kolesterol.

Det har även visats att minskade LDL-kolesterolnivåer minskar risken att drabbas av hjärtsjukdom. Ett högt intag av fleromättade fettsyror är kopplat till lägre nivåer av LDL-kolesterol. Enligt WHO och de Nordiska Näringsrekommendationerna 2012 (NNR 2012), som ligger till grund för de svenska kostråden, bör man begränsa intaget av mättade fettsyror till fördel för fleromättade.

Utbyte av palmolja ger olika effekter

Det vetenskapliga underlaget för palmoljas specifika effekter på blodlipider är begränsat. I en sammanfattande litteraturgenomgång från 2013 fann man att palmolja höjer LDL-kolesterolet i högre utsträckning än oljor som innehåller högre andel omättade fettsyror, som rapsolja, solrosolja och olivolja (se tabell 1).

År 2014 gjordes en vetenskaplig undersökning av effekterna på blodfetter och förekomst av hjärt-kärlsjukdom vid byte från palmolja mot andra fetter. Studien visade att ett utbyte av palmolja mot fetter innehållande andra mättade fettsyror än palmitinsyra eller omättade fettsyror gav både gynnsamma och ogynnsamma effekter på blodfetterna. Vilken effekt man får av att byta ut palmolja beror på vilket fett man byter till och hur mycket och hur ofta man konsumerar livsmedlet i fråga.

Byte mot omättade fetter

Mättat fett har flertalet önskvärda egenskaper som gör att det används flitigt inom livsmedelsindustrin. Det bidrar med bland annat struktur, binder upp flytande olja, har goda smak- och avsmältningsegenskaper och har bra oxidationsstabilitet, det vill säga det härsknar inte lika lätt som omättade fetter.

Idag finns den tekniska kunskapen att byta ut palmolja mot ett annat fett. Den enklaste vägen att gå om man vill byta ut palmolja är att välja fetter med liknande egenskaper som palmoljan som fullhärdade oljor, alternativt andra exotiska oljor som shea-, kokos-, och kakaofett. Några vanliga metoder som kan användas för att få fram fetter med önskade egenskaper, som skulle kunna användas som ersättningsfett i stället för palmolja, är omestring, härdning och fraktionering. Ett byte från palmolja kan dock komma att påverka faktorer som pris, smak, hållbarhet och den nutritionella sammansättningen.

Ur ett nutritionellt perspektiv bör ett eventuellt byte av palmolja göras mot ett fett med högre andel enkel- och fleromättade fettsyror.

För högt intag av mättat fett

I Sverige är de vanligaste källorna till palmolja hushållsmargarin, bordsmargarin, småkakor, konditoribitar, vetebröd och wienerbröd. Flertalet av dessa livsmedel bör vi begränsa intaget av, då de har högt energiinnehåll och innehåller inga eller mycket små mängder näringsämnen.

Rekommendationerna från NNR 2012 är att intaget av mättat fett inte överstiger tio procent av vårt dagliga energiintag. Enligt kostundersökningen Riksmaten 2010–2011 bidrar de mättade fettsyrorna med 13 procent av svenskarnas dagliga energiintag. Vi äter alltså mer mättat fett än vad som rekommenderas.

Inga data om palmolja

Det finns idag inga exakta siffror på hur mycket palmolja vi äter i Sverige. Med hjälp av Livsmedelsverket har uppskattade siffror tagits fram. Enligt Riksmaten 2010–2011 äter en medelsvensk fem gram palmitinsyra med vegetabiliskt ursprung per dag. Enligt Matkorgen 2010, en undersökning om innehållet av näringsämnen och oönskade ämnen i genomsnittssvenskens matkorg, bidrar den vegetabiliska palmitinsyran med åtta gram per dag. Av dessa fem till åtta gram vegetabilisk palmitinsyra går det inte att veta exakt hur mycket som kommer från palmolja (fem gram palmitinsyra motsvarar tolv gram palmolja), då det i kategorin ”vegetabilisk palmitinsyra” även är inkluderat palmitinsyra från andra växtbaserade källor som exempelvis kakaosmör och sojaolja.

Fokus på hela kosten

Utifrån dagens vetenskapliga kunskapsläge finns det inga belägg för att ett utbyte från palmolja mot ett annat fett med hög andel mättade fettsyror, med liknande tekniska och sensorisk egenskaper, skulle ge en folkhälsovinst i Sverige. Istället för att fokusera på intaget av palmitinsyra eller andra enskilda mättade fettsyror bör man, i enlighet med rekommendationerna enligt NNR 2012, se till kostens helhet och begränsa det totala intaget av mättade fettsyror, till förmån för fleromättade fettsyror. •

Referenser

* Artikeln baseras på rapporten ”Hälsomässiga aspekter av palmolja – från vetenskap till folkhälsa”, som sammanställts av SNF med hjälp av ett antal nordiska forskare. Den fullständiga rapporten finns här: Palmoljerapport, SNF, 2014

1. Fattore E, Fanelli R. Palm oil and palmitic acid: a review on cardiovascular effects and carcinogenicity. International Journal of Food Sciences and Nutrition 2013; 64: 648-659

Tabell 1. Utvalda matoljors effekt på blodlipider jämfört med palmolja (1).

Pil markerar matoljors effekt på blodlipider jämfört med palmolja.

– data saknas.

Om palmolja

Palmolja utvinns ur frukten från oljepalmen (Elaeis guineensis). De största odlingarna av oljepalm finns i Indonesien och Malaysia. Oljepalmen kan skördas flera gånger på en säsong och ger cirka fem gånger så hög avkastning per areal jämfört med andra oljeväxter. Palmolja står för cirka 30 procent av världsproduktionen av vegetabiliska fetter och oljor. Palmolja består till största delen av den mättade fettsyran palmitinsyra, se tabell nedan.

Tabell 2. Fettsammansättning av palmolja och några andra vanliga fetter/oljor som används i livsmedel (gram per 100 gram livsmedel)

Olivolja Palmolja Rapsolja Smör (100 %) Solrosolja
Summa mättade fettsyror 14 47 7 67 10
Fettsyra 4:0-10:0 0 0 0 10 0
Fettsyra 12:0 (laurinsyra) 0 <1 0 3 0
Fettsyra 14:0 (myristinsyra) 0 1 <1 11 <1
Fettsyra 16:0 (palmolja) 11 41 4 30 6
Fettsyra 18:0 (stearinsyra) 3 5 2 9 3
Fettsyra 20:0 <1 <1 <1 <1 <1
Summa enkelomättade fettsyror 73 39 61 23 29
Fettsyra 16:1 1 <1 <1 2 <1
Fettsyra 18:1 (oljesyra) 71 38 59 20 29
Summa fleromättade fettsyror 9 10 27 4 56
Summa omega-6 fettsyror 8 10 19 3 56
Fettsyror 18:2 (linolsyra) 8 10 19 3 56
Fettsyror 20:4 0 0 0 0 0
Summa omega-3 fettsyror <1 <1 8 1 <1
Fettsyra 18:3 (alfa-linolensyra) <1 <1 8 1 <1
Summa långa omega-3 fettsyror 0 0 0 0 0
Fettsyra 20:5 (EPA) 0 0 0 0 0
Fettsyra 22:5 (DPA) 0 0 0 0 0
Fettsyra 22:6 (DHA) 0 0 0 0 0
Summa transfettsyror 0 0 <1 4 <1
Kolesterol (milligram) 0 0 0 312 0

Mer läsning:

SNF:s palmoljerapport, 2014>>

Förtydligande angående SNF:s palmoljerapport >>

Taggar: