Barnfetma i fokus på Uppsala Health Summit

Referat

Uppsala Health Summit 2016 med temat barnfetma arrangerades den 11-12 oktober. Här sammanfattas några av de presentationer som framfördes vid plenumsessionerna där många internationella och välkända talare medverkade. Uppsala Health Summit 2016 tar avstamp i rapporten “Ending Childhood Obesity” som fastställdes i Världshälsoorganisationen WHO:s generalförsamling i maj 2016.

>> text: Kajsa Asp Jonson, Mersmak kommunikation, Göteborg, Rikard Landberg, professor, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala och Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Douglas Bettcher som leder WHO:s enhet för prevention av icke-smittsamma sjukdomar (non-communicable diseases, NCD), presenterade rapporten och kommissionens arbete. Totalt har 118 medlemsländer från sex regioner bidragit till arbetet. I rapporten ges sex huvudrekommendationer för att nå WHO:s globala mål för fetma, det vill säga att innan år 2025 stoppa ökningen av övervikt hos barn under fem år, och ökningen av fetma bland ungdomar och vuxna.

Sex åtgärdsområden för att nå WHO:s mål

De två första åtgärdsområdena handlar om att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet hos barn. Förslagen är riktade mot miljöer och normer, bland annat ska information kring hälsosamma matvanor göras mer tillgänglig, miljöer i barns vardag ska bli mer hälsosamma och det ska finnas mer möjligheter för rörelse. Införande av sockerskatt föreslås.

Tredje och fjärde åtgärdsförslaget handlar om den första perioden i livet och om mödrars hälsa under graviditet. Exempel på viktiga åtgärder är att monitorera viktökning och att diagnostisera och behandla hyperglykemi och högt blodtryck. Användning av tobak, alkohol och droger ska minimeras, och vårdgivare ska informera om fysisk aktivitet och sömn, kost för normal viktökning och fördelar med amning. Hälsosam mat och dryck ska finnas lättillgängligt inom alla hälso- och sjukvårdsinstitutioner.

Det femte åtgärdsförslaget fokuserar på skolan. Maten som erbjuds där ska vara näringsriktig och nivån på utbildning kring mat, hälsa och fysisk aktivitet behöver kvalitetssäkras. Det sjätte förslaget handlar om åtgärder för barn och ungdomar med fetma, med ett helhetsgrepp utifrån familjeperspektivet.

Alla föreslagna åtgärder för att minska barnfetma kopplar till flera andra pågående WHO-program, till exempel hållbarhetsmålen och global handlingsplan mot icke smittsamma sjukdomar.

– För att att nå framgång krävs samverkan och politiskt ledarskap, och mer sammanhängande åtgärder, inte minst interventions- och monitoreringsåtgärder. Vi måste också våga vara mer innovativa, menar Bettcher. Rekommendationerna bör inkluderas i medlemsstaternas nationella åtgärdsprogram och bygga vidare på redan existerande aktiviteter.

En handlingsplan som slutgiltigt ska fastställas vid nästa generalförsamling är under utveckling, bland annat i samråd med Uppsala Health Summits programråd.

Hur hamnade vi här?

Professor Boyd Swinburn från Universitetet i Auckland, Nya Zealand, fastslår att fetma fortfarande ökar globalt sett, men att förändringstakten ser olika ut i olika delar av världen. Ju senare ett land drabbats desto snabbare ökar antalet överviktiga och feta. Tack vare omfattande åtgärder tenderar barnfetman i USA att minska, men i fattigare samhällsgrupper är barnen fortfarande hårt drabbade.

Swinburn konstaterar att det har skrivits många rapporter under åren, men att väldigt lite händer. De policys som finns för att minska fetma följs inte, och det finns för många ”obesogena miljöer” där man uppmuntras till konsumtion av ohälsosam mat och låg fysisk aktivitet.

En hälsosam utveckling hämmas enligt Swinburn av motverkande krafter, uppförandekoder och självreglerande system i livsmedelsindustrin. Avsaknad av politiskt ledarskap, svaga myndighetsstrukturer, politikers övertro till utbildningsinsatser, intressekonflikter och en ovilja att stöta sig med stora företag som skapar många arbetstillfällen för deras väljare är några bidragande orsaker.

– Att allmänheten sätter en hårdare press på politikerna skulle kunna vara ett sätt att få saker att hända, säger Swinburn.

Ekonomiska aspekter av fetma

Professor Lisa M Powell vid University of Illinois är hälsoekonom och expert på kostnader för fetma.

– Kostnaderna för barnfetma kan ses utifrån flera perspektiv och hänger ihop med ökade kostnader för fetma hos vuxna. Kostnaderna påverkar såväl individen som samhällsekonomin, menar Powell. Kostnadsbördan för fetma drabbar kvinnor, socioekonomiskt utsatta och vissa etniska grupper hårdare, och bidrar till ökad ojämlikhet i samhället.

Fetma påverkar barns mentala hälsa och livskvalitet. Forskning visar att tonåringar med fetma, framförallt flickor, verkar ha högre självmordsbenägenhet och röker i större utsträckning än normalviktiga. Tonårspojkar med fetma är i högre grad utsatta för mobbning än normalviktiga. Fetma är också kopplat till lägre betyg i skolan vilket får direkta konsekvenser för efterföljande utbildningsmöjligheter och det påverkar därmed även framtida inkomster, menar Powell.

Kostnaderna för fetma speglar delvis dess utbredning. USA ligger i topp både vad gäller prevalens och kostnader; 17 procent av BNP går till sjukvården, vilket är nästan dubbelt så mycket som i andra jämförbara länder. De direkta sjukvårdskostnaderna ökar med närmare 20 procent vid BMI över 40. Utöver ökningen i sjukvårdskostnader medför fetma även högre livstidsrelaterade kostnader, sjukfrånvaro, lönediskriminering och miljökostnader. Dessa drabbar både samhället och individen.

– Skillnader i socioekonomisk status måste tas i beaktande när åtgärder utformas. För att bli riktigt effektiva krävs att majoriteten nås. Sockerskatt och liknande är en åtgärd som når alla, medan informationsåtgärder kräver anpassning till språk och utbildningsnivå, konstaterar Powell.

Fetma i malnutritionens perspektiv

Corinna Hawkes från Centre for Food Policy, City University London, pratade under rubriken The double burden of malnutrition and role of food policy.

– Världens befolkning får allt bättre hälsa, inledde Hawkes. Vi lever längre, spädbarnsdödligheten minskar, smittspridning minskar och förutsättningarna för behandling och vård blir allt bättre. Globalt sett ökar förutsättningarna för ett bättre liv, men när man tar med fetma och nutrition i bilden ser det inte så bra ut. Var tredje person är drabbad av malnutrition och sjukdomsbördan är till stor del kopplad till bristfällig kost.

Många barn har ett för lågt intag av mikronutritenter – även om vikten är normal – och 15 procent av barn under två år bedöms ha en kosthållning som inte är acceptabel. Över hela världen ökar konsumtionen av snabbmat med lågt näringsvärde och i många utvecklingsländer äter man mycket sötsaker redan under de första levnadsåren.

– Undernäring är vanligt bland barn. På 1960- och 70-talen pratade man bara om bristande energiintag och svält, och sökte efter en jordbrukspolitik som skulle lösa problemet. Nu vet vi att undernäring kan se olika ut och att det finns andra saker som påverkar maten och tillgången på näring, till exempel transporter, hantering och kvalitet. Många pratar om fattigdom eller näringsämnen, men kost eller mat nämns sällan.

Hälsa i ett globalt perspektiv handlar ofta om att minska spädbarnsdödlighet och förtida död. Barnfetma och fetma hos vuxna hänger ihop, och bland personer som har en ohälsosam vikt är det många som dessutom är undernärda när det kommer till näringsämnen. Kvaliteten på maten vi äter är för låg och även i många höginkomstländer finns kombinationen fetma och malnutrition, till exempel järnbristanemi. Hawkes benämner det ”Double burden of malnutrition, double burden of obesity”. Att utrota undernäring hos barn, i alla dess former, är ett viktigt mål.

Fetma ses som individens problem

Fetma ses som individens problem medan malnutrition ses mer som ett samhällsproblem, konstaterar Corinna Hawkes som vill gå längre än att arbeta för att förebygga och behandla icke smittsamma sjukdomar, non-communicable diseases (NCD). För att nå hälsa och välmående handlar det inte bara om att minska energiintaget utan att även höja kvaliteten på kosten och öka näringstätheten i mat och dryck hos världsbefolkningen.

Medlemsländerna i Världshälsoorganisationen WHO har ställt sig bakom Hälsa 2020 som är WHO:s policy för hälsa och välbefinnande. De övergripande strategiska målen är ”Att förbättra hälsan för alla och minska ojämlikhet i hälsa” och ”Att förbättra ledarskap och delaktighet i styrning av hälsa”. Global hälsa och nutrition hänger ihop med varandra – och med jordbruk, handel och politik. Mat och miljö är de viktigaste påverkansfaktorerna för hälsan.

Hälsosamma matvanor för normal viktutveckling har störst betydelse för de riktigt små barnen. De första tusen dagarna i livet är avgörande för att förebygga undernutrition, och globalt sett innebär amning en viktig start. Före två års ålder är det viktigt att säkerställa en normal tillväxt och att utveckla preferenser för hälsosam och varierad mat.

Livsmedelssystem och policys måste inkludera hela kedjan ”från jord till bord”. Policys för skolmat bör utöver energi- och näringsinnehåll även omfatta aspekter såsom kvalitet, aptitlighet och miljöfrågor.

För att komma till rätta med nutritionsproblemen krävs ett politiskt ledarskap och att man tar med det mänskliga perspektivet. Policys och politiska beslut kring mat och livsmedel bör utformas så att de påverkar flera plan. Tydliga riktlinjer behövs för att säkerställa att barn får en bra start med goda matvanor som främjar hälsan och en normal tillväxt.

– De globala målen för hälsan påverkar även nutritionen. Att kombinera olika aspekter av nutrition är en viktig målsättning. Dessutom måste hållbar utveckling inkluderas i hälsoarbetet, avslutade Corinna Hawkes.

Interventioner och policys

I Mexiko har man med framgång lyckats främja hälsosamma matval via sockerskatt och andra politiska styrmedel. Enligt Alejandro Calvillo Unna från konsumentorganisationen El Poder del Consumidor bidrar sötade drycker med 69 procent av den mexikanska befolkningens konsumtion av tillsatt socker. Söta drycker ingår i mattraditionerna, och 65 procent av barnen dricker dem redan i ett- till tvåårsåldern.

Övervikt och fetma är vanligt, inte minst bland barn. Vart tredje barn mellan fem och elva år har fetma. Diabetes, framför allt typ 2-diabetes, är den näst största dödsorsaken och största orsaken till blindhet i Mexiko.

Skatten på läsk höjdes efter ett regeringsbeslut 2013. Under 2015 gick konsumtionen ner med åtta procent. Under samma period infördes även andra hälsoaktiviteter för att påverka barns matvanor i en mer hälsosam riktning, vilket troligtvis också har påverkat konsumtionen av socker. Till exempel, reklam för snabbmat är förbjuden under de tider på dagen då yngre barn ser på teve (kl 14.30-19.30) och i samband med filmer för barn. En tydligare märkning på framsidan av matförpackningar har införts, så att man enklare kan se innehåll av till exempel energi, salt och socker, och hälsokampanjer och information kring goda vanor för hälsan finns på allmänna platser.

Sammantaget bedömer man att dessa olika aktiviteter har påverkat befolkningens vanor och livsmedelsval i en positiv riktning.

Nudging – puff i rätt riktning

Julie S. Downs från Carnegie Mellon University beskrev hur nudging kan hjälpa människor att förändra sitt beteende. Nudging innebär att puffa i rätt riktning och används i många olika sammanhang, bland annat när det gäller att på ett positivt sätt påverka människor att göra miljömässigt hållbara val.

Genom enkla styrmedel kan man till exempel främja mer hälsosamma livsmedelsval och hjälpa individer att äta mindre portioner. Storleken på tallriken påverkar hur mycket man lägger upp, både i hemmet och från en buffé på restaurang.

– Ju mer mat man lägger upp på tallriken, desto mer äter man – och det blir dessutom mer svinn, poängterade Downs. I vilken ordning maträtterna placeras på buffén påverkar såväl energimängden i måltiden som mängden svinn. När mer hälsosamma alternativ är mer lättillgängliga tar man dem istället istället för det man annars tycker är mer tilltalande.

Att fatta beslut om vad man ska äta, till exempel tidigare under förmiddagen istället för strax innan lunch när man är mer hungrig, påverkar livsmedelsvalet. När man inte är påverkad av sin hunger beställer man mer kalorisnåla alternativ, man väljer vatten som måltidsdryck, hoppar över desserten eller väljer en frukt istället. Detsamma gäller när man handlar mat; även i mataffären väljer man mer energitäta alternativ när man handlar på tom mage.

Nudging handlar om att förebygga irrationella och oönskade beteenden, och att vägleda utan pekpinnar. Metoden låter individen göra sina egna medvetna val och skapar en känsla av flexibilitet och självbestämmande.

Barnfetma – ett systemproblem

Shawn T. Brown vid Public Health Applications, Carnegie Mellon University, redogjorde för sitt arbete där virtuella miljöer används för att undersöka hur olika samhällsbeslut kan påverka folkhälsan och samhällsekonomin.

– Ingen människa är en ö, vi lever tillsammans i system. Systemen är komplexa och interagerar med varandra kontinuerligt, menar han. Om man studerar de enskilda faktorerna separat finner man ofta lösningar på de problem som uppstår som konsekvenser, istället för att ta itu med grundproblemet. Att arbeta för att lösa grundproblemet är mer hållbart på sikt, menar han.

Brown är expert på systemvetenskap och bygger virtuella samhällen för att prova hur olika förebyggande åtgärder kan motverka fetma, kallat Virtual Populations for Obesity Prevention (VPOP). De virtuella miljöerna ger möjlighet att utveckla och beräkna effekten av olika insatser för folkhälsan, man kan till exempel beräkna hur förändringar i skattesystemet påverkar försäljningen och konsumtionen av frukt och grönt.

I teamet som arbetar med VPOP finns flera olika yrkeskategorier representerade. Gemensamt skapar man modeller, identifierar vilka förhållanden som råder, samlar data och testar olika policys. Därefter kan man informera beslutsfattare, designa och implementera interventioner och slutligen uppdatera modeller och system.

VPOP, eller Slim City, är ett virtuellt laboratorium; en skapad värld som kan användas för att se hur olika förändringar kan göra skillnad. Ramverket kan anpassas efter de demografiska och kulturella förutsättningar som råder i olika städer och områden.

Politiskt ansvar och ledarskap

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström höll ett passionerat tal om sin roll som ansvarig för folkhälsan i Sverige: Uppdraget är komplicerat och sträcker sig utanför våra nationella gränser. Det finns mycket en beslutsfattare kan göra för att motverka barnfetma, att främja mer idrott och arbeta för större grönsaksbord i skolorna togs upp som exempel.

Sverige är ett av världens rikaste och mest välmående länder, men det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper – skillnader som dessutom ökar. För att vända utvecklingen har regeringen satt upp som mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation.

Gabriel Wikström menar att det behövs en samsyn och ett gemensamt arbete som förenar privat sektor, akademin, individerna och samhället. Ohälsosam mat och dryck bör tas bort från skolor, och utbildning i hemkunskap, idrott och hälsa bör få större utrymme. Sverige har valt en holistisk väg istället för detaljstyrning och sockerskatt.

Ett ensidigt fokus på socker ger en förenklad bild av problemet, diskussionen blir ofta polariserad, till exempel när livsmedelsindustrin jämställs med tobaksindustrin. För att komma fram till helhetslösningar och konkreta förslag på hur man med politiska styrmedel kan hjälpa människor att skapa sundare vanor kring kost och hälsa behöver dialogen bli mer saklig och konstruktiv.

– Det krävs en ökad medvetenhet och samsyn för att nå framgång, menade Wikström. Butikerna – inte minst i närhet till skolorna – kan bidra genom att sälja mer hälsosam mat, och gärna mindre socker. I en framtidsvision är hälsa integrerat i alla skolämnen och man har en holistisk syn där hälsa ingår i alla internationella värderingar och ställningstaganden.

Praktisk kunskap och högre krav på evidens

För att minska vikten hos barn såväl som hos vuxna gäller det att öka energiförbränningen och minska energiintaget. Vid prevention och behandling av barnfetma läggs ofta ett stort fokus på motion och rörelse. Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet, efterlyser dock en mer evidensbaserad inställning till fysisk aktivitet som fetmaprevention/behandling och som politiskt ställningstagande:

– Vetenskaplig evidens saknas för fysisk aktivitet som behandling av fetma hos barn, ändå fortsätter vi att ordinera det och bygga upp policys kring det. Fysisk aktivitet har effekt på många andra metabola faktorer och är hälsosamt av andra skäl, men är ingen evidensbaserad metod för viktminskning.

Utbudet och den ständiga tillgången på god lockande mat med stor variation innebär en ökad risk att vi får i oss för mycket energi, inte minst gäller detta sötsaker och sötade drycker. I den så kallade STOPP-studien involverades tio skolor med barn mellan sex och tio år. Studien hade praktisk inriktning och fokus på ”learning by doing”. Man ändrade kosten, främst genom att sötsaker begränsades kraftigt. Aktiviteterna gjordes i skolan men visade sig ha effekt på kosten som helhet.

– Om man har strikta regler i skolan är det lättare för föräldrarna att sätta gränser hemma. Policys för vad man serverar i skolan och i fritidsverksamheten har effekt. Detta är ett tydligt bevis för att politiker har stor makt över befolkningens vanor och livsstil, menade Marcus. Primärprevention i form av information till föräldrarna fungerar sämre.

Insatser tidigt i livet mest effektiva

Även Frank Bloomfield, professor vid Auckland University, efterlyste en starkare evidens för insatser vid barnfetma.

– Vi har inte tillräcklig evidens för att skapa riktlinjer kring barnfetma, därför finns det inte med i hälsoplanen, trots att det är det största hälsoproblemet vi har.

De första levnadsåren är den viktigaste perioden för att förebygga barnfetma, och allt mer tyder på att insatser som görs redan under graviditeten har allra bäst effekt. Många unga kvinnor har ett bristfälligt näringsintag innan de blir gravida. Enligt Southampton Women’s study når majoriteten av kvinnor inte rekommenderad daglig mängd av ett flertal näringsämnen.

Många unga vet inte om att deras kost påverkar barnet. Det finns ett stort behov av information om betydelsen av bra kost i samband med graviditet och till nya och blivande föräldrar – för mammans hälsa och för barnets. Ökad kunskap påverkar näringsintaget positivt. Tonåringar är en viktig målgrupp eftersom de är nästa generation av föräldrar.

För tidig födsel omfattar globalt sett ca 10 procent av alla graviditeter. Allt fler studier visar att för tidigt födda har en ökad risk för icke smittsamma sjukdomar, inklusive fetma och diabetes. Även de som är något för tidigt födda löper dubbelt så hög risk att utveckla fetma i tonåren jämfört med vid fullgången graviditet. Det finns ingen evidens för nutritionsbehandling av för tidigt födda för att optimera långsiktig hälsa, hävdar Bloomfield.

Global Alliance for Chronic disease

Att hitta finansiering till den forskning som behövs kring kroniska sjukdomar, inklusive barnfetma, är en stor utmaning. Global Alliance for Chronic disease (GACD) är en modell för partnerskap som kan bidra med finansiering och utveckla och bistå forskningssamarbeten mellan låg- och medelinkomstländer och höginkomstländer, i kampen mot kroniska sjukdomar såsom hjärtkärl-sjukdomar, diabetes och cancer.

Livsstilsrelaterade sjukdomar är mer vanligt i låginkomstländer och medelinkomstländer, medan större delen av de resurser som behövs för att förändra bilden finns i länder där problemet relativt sett är mindre omfattande.

– I GACD har alla representanter likvärdiga röster, oavsett om man är student eller professor, poängterade Celina Gorre vid Global Alliance for Chronic Diseases.

Medlemmar i GACD är till exempel Storbritannien, Nordamerika, stora delar av Sydamerika, Sydafrika, Indien, Australien och Asien samt forskningsföretag och finansiärer, inklusive Världsbanken, som beslutar hur insatser för att förebygga och behandla livsstilssjukdomar ska prioriteras.

Världsbankens roll

Strategier för att påverka hälsan hos en population måste ske i flera dimensioner och involverar många olika sektorer. Stadsplanering, jordbruk, livsmedelsindustri, utbildning, finansiering och detaljhandel är några av de områden som påverkar vår hälsa och livsstil, enligt Världsbankens representant Maria Eugenia Bonilla Chaci.

Vid planeringen av multisektoriella aktiviteter för att förebygga fetma finns många utmaningar. Politiska ställningstaganden och initiativ sker på olika nivåer. Politiska mål och mål för till exempel handel och tillväxt har ofta andra intressen i fokus än de hälsomässiga. Hälsosektorn är ofta inte direkt involverad i implementeringen av policys, och många gånger saknas de verktyg som personalen behöver för att vägleda. För att komma fram till vilka metoder som är effektiva för att förebygga fetma och kartlägga evidensen krävs bättre dokumentation, både av vilka insatser som görs och hur de implementeras.

Riktlinjerna för mat och dryck i Mexikos skolor är ett bra exempel på hur man med hjälp av policys kan påverka matvanorna i en grupp. Riktlinjerna reglerar utbudet av mat och dryck i syfte att säkerställa att det man äter och dricker under skoldagen bidrar till hälsan, och är en del av en större nationell satsning för hälsosammare mat.

Världsbanken har initierat ett globalt program för att på ett evidensbaserat sätt agera mot fetma och barnfetma genom att utveckla och i större skala implementera politiska initiativ och interventioner i låg- och medelinkomstländer. Nästa steg för Världsbanken är att komma fram till hur man på bästa sätt kan stödja länder i arbetet med att bromsa utvecklingen och förebygga övervikt och fetma. De övergripande strategierna är följande:

• Skapa sunda vanor kring kost och fysisk aktivitet tidigt i livet

• Främja fysisk aktivitet

• Viktkontroll

• Mödravård och förebyggande hälsovård till blivande föräldrar

• Hälsa, nutrition och fysisk aktivitet för barn i skolåldern

• Främja hälsosamma matvanor

Att kartlägga evidens vid komplexa problem

Enklare samband, som ofta gäller när man till exempel vill utvärdera effekten av ett läkemedel, ger tydliga och enklare svar medan det vid komplexa frågor ofta är svårare att kartlägga evidens för vilka metoder som fungerar.

– Komplexa sammanhang är som en svart låda, menar filosofen Garrath D. Williams vid University of Lancaster. Ingen vet vad som händer på vägen mellan A och B, eller hur utfallet påverkas av personens status, livsstil och sociala situation. I komplexa frågeställningar finns det väldigt många olika typer av evidens. Ibland pekar de samlade bevisen åt olika håll. Det finns många olika varianter beroende på variationer hos individen – och det samhälle hen lever i.

– Det faktum att en intervention fungerar i ett sammanhang eller för en person är ingen garanti för att den har effekt i ett annat sammanhang. Varje effektiv intervention har flera andra bieffekter som kan vara interventionseffekter och bevis för att man gjort en effektiv förändring – eller ett resultat av slumpen eller fantasin.

– Ju mer komplex en fråga är, desto mer komplext är det att dokumentera vetenskaplig evidens för vad som påverkar. Evidens saknar tyngd om man saknar förståelse för komplexa samband runtomkring. Dessutom krävs det att man noterar vilka möjligheter som finns till förändring.

– Ett komplext socialt system är uppbyggt av intelligenta individer. Detta ökar möjligheterna att dra slutsatser och lära sig efter hand, till exempel att ändra metod eller involvera andra aktörer. Även i komplexa system finns en möjlighet att förändra och påverka – komplexiteten är inte ett skäl att ge upp, men att vänta på evidensen kan vara det! För att lyckas behöver vi involvera och låta människor ta makten över sina liv, avslutade Williams.

Inspel till WHO

Rikard Landberg, ordförande för Uppsala Health Summits programråd, avslutade med att tacka alla delegater för deras engagemang och värdefulla bidrag till workshop- och plenumdiskussionerna kring åtgärder för att minska barnfetma. Slutsatserna från workshop-sessionerna vid Uppsala Health Summit 2016 kommer att publiceras i en slutrapport på UHS hemsida .

Programrådet har även använt slutsatser från mötet i ett inspel till WHO:s implementeringsplan för barnfetma som kommer att beslutas vid WHO:s 70:e generalförsamlingsmöte. Förhoppningen är att resultatet och de kontakter som knutits vid mötet i Uppsala ska kunna användas i det fortsatta arbetet kring barnfetma världen över.

Läs mer

WHO:s rapport “Ending Childhood Obesity” >>

NOURISHING Framework >>

Lär av historien för framtidens folkhälsoarbete >>

Fakta: Barnfetma

• Prevalensen av övervikt bland barn under fem år har under perioden 1990 till 2014 ökat från 4,8 procent till 6,1 procent. Omkring 42 miljoner barn under fem år har övervikt eller fetma. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer denna siffra att nå 70 miljoner år 2025.

• Majoriteten av feta eller överviktiga barn kommer att leva i låg- och medelinkomstländer år 2025.

• I höginkomstländer har utvecklingen av övervikt och fetma planat ut, men bland barn i socialt utsatta grupper fortsätter prevalensen att öka.

• År 2014 hade 13 procent av världens befolkning fetma.

• 350 miljoner människor, det vill säga fem procent av världens befolkning, har diabetes. Förekomsten av diabetes i Afrika söder om Sahara beräknas ha ökat med 100 procent vid år 2035.