Skatt på livsmedel – kan det minska fetma?

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 1-2, 2015

Referat

I april 2014 anordnade British Nutrition Foundation ett symposium i London med titeln ”Food taxes – what role might they have in the battle against obestiy?”. Syftet med symposiet var att belysa det vetenskapliga läget gällande punktskatter på utvalda livsmedel, samt att samla argument både för och emot en sådan skatt. Symposiet syftade även till att diskutera bevisen för effektiviteten i en punktskatt, både för hypotetiska modeller och faktiska genomföranden, och sedan sätta dessa bevis i ett större sammanhang med andra potentiella lösningar till fetmaepidemin.

>> text: Ulrika Gunnerud, tekn dr, SNF Swedish Nutrition Foundation Lund

I dagsläget är de vetenskapliga bevisen rörande vilken effekt en livsmedelsskatt skulle få tvetydiga. Ekonomiska modeller kan användas för att förutsäga vilken effekt en skatt skulle ha på kosten, inköpsbeteende och den övergripande hälsan. Men trots att sådana modeller är baserade på empiriska studier och summerar faktiska skillnader i val av livsmedel mellan konsumenterna, klarar de inte av att ta hänsyn till alla konsekvenser, inklusive oavsedda sådana.

Talarna på symposiet menade att på det sätt som livsmedelsskatterna är utformade i dagsläget är det osannolikt att de skulle ha någon större påverkan på folkhälsan. Dessutom tros de ekonomiska konsekvenserna sannolikt vara regressiva, och kan därmed öka skillnaderna i hälsa inom befolkningen.

Dansk fettskatt som exempel

Som ett verkligt exempel lyftes den danska fettskatten upp. Syftet med den skatten var att minska kostrelaterade sjukdomar genom att punktbeskatta mättat fett. 2011 infördes regleringen, som innebar att livsmedel innehållande mer än 2,3 gram mättat fett per 100 gram livsmedel beskattades. Det innebar att livsmedel som mjölk, kött, ost och smör beskattades, livsmedel som är viktiga varor inom den danska livsmedelsindustrin. Trots att ett enigt Danske Folketing klubbat igenom skatten blev den impopulär bland folket, industrin, politiker och media. Efter 15 månader drogs skatten tillbaka, då den ansågs politisk oacceptabel.

I efterhand har fettskatten beskyllts för att ha orsakat ökad inflation, sänkta löner och kostat 1 300 arbetstillfällen i Danmark. Under de 15 månaderna skatten var aktiv visar data att 80 procent av den danska populationen inte ändrade sitt kostmönster, och att enbart sju procent minskade på inhandlandet av smör, grädde och ost.

Danska skattemyndigheter uppskattar att gränshandeln av fett, olja, ost och kött fördubblades mellan 2010–2011, vilket kan tolkas som att den danska befolkningen lagrade dessa varor innan skatten infördes. Den danska fettskatten ses idag som ett exempel på en ambitiös regleringspolitik i kampen mot fetma som har testats och tyvärr misslyckats.

Marginella effekter

En hypotetisk modell som studerats i Storbritannien förutspår att en skatt på mättat fett endast skulle minska risken för fetma marginellt och att en 20 procentig skatt på sockersötad läsk skulle minska vuxenfetma med 1,3 procent och övervikt med 1,9 procent. Modellen förutspår även att en livsmedelsskatt skulle har störst påverkan på redan socioekonomiskt svaga grupper i samhället.

Kunskapsluckor om utbyte

Flera av talarna betonade att det finns stora begränsningar och kunskapsluckor gällande forskning kring utbyteslivsmedel, det vill säga vilken typ av livsmedel konsumenten väljer att köpa istället för det beskattade livsmedlet. Här påverkar faktorer som hushållens inkomst och livsmedelspriser.

Effekten av en beskattning kan i praktiken slå åt motsatt håll och leda till att konsumenten väljer att köpa ännu mindre hälsosamma livsmedel. Som exempel lyftes en läskskatt. En punktskatt på sockersötad läsk kan leda till att konsumenten istället köper mer godis. En subvention på frukt och grönsaker kan leda till ökad konsumtion av ohälsosamma livsmedel, då hushållen får lägre kostnader för sina matinköp och använder det ekonomiska tillskottet till att handla mer onyttiga alternativ.

Det krävs också mer forskning kring livsmedelsindustrins reaktioner på skatter. En skatt på en ingrediens kan leda till att industrin ändrar sina recept, vilket kan påverka näringsinnehållet. En reduktion av fett kan till exempel leda till ett högre sockerinnehåll, för att livsmedlet ska behålla exempelvis smak, konsistens eller hållbarhet.

Ingen ”one size fits all”

Forskarna som talade på symposiet var överens om att komplexiteten av individuella och sociala beteende gör att en ”one size fits all”-modell inte fungerar. För att säkrare förutspå hur en livsmedelsskatt påverkar folkhälsan krävs det bättre och bredare förståelse för de faktorer som styr livsmedelsval. Det krävs att det arbetas fram mer kvalitativa utvärderingsmetoder av de enstaka livsmedelsskatter som finns idag. Detta skulle ge viktig information till forskare och politiker.

Utvecklingen av fetma och andra kroniska sjukdomar är mångfacetterad och komplex. Det finns ett behov av en större faktabas med resultat från europeiska långtidsstudier på livsmedelbeskattning, samt litteraturgenomgångar av andra stora folkhälsointerventioner på fetma och kostmönster. Sådan bevisbaserad forskning kan bidra med viktig information till debatten om beskattningen kan vara en framgångsrik del av ett bredare spektrum av strategier, inriktade på att modifiera kost- och livsstilsmönster.

Slutligen identifierades ett brådskande behov av att ytterligare klargöra de kognitiva grunderna för kostvanor, i det här fallet bland annat hur konsumenterna reagerar på prishöjningar.

Brett grepp krävs

För att nå förändringar i samhället när det gäller att minska fetma och övervikt bland befolkningen krävs det ett brett grepp med många attackpunkter. Det behövs utbildning om både kost, hälsa och vikten av fysisk aktivitet.

Livsmedelskatter har potential att komplimentera och kan vara ytterligare ett tillvägagångssätt, och kan i så fall kompletteras med subventionering av frukt och grönsaker. Tyvärr har dagens utformning av livsmedelskatter väldigt liten effekt på folkhälsan. Det krävs mer forskning på området för att effekten ska slå åt rätt håll. •

Referens:

Papadopoulou, E, et al, Food taxes – what role might they have in the battle against obesity? Nutrition Bulletin, 2014. 39: 374-378.

Mer läsning:

Presentationer från konferensen på British Nutrition Foundations hemsida >>