NNC 2016: Nutrition för hjärnan

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-21
Referat Nordiska Nutritionskonferensen 2016 (NNC 2016)

Flera av riskfaktorerna för kognitiv försämring hos äldre är kopplat till kost och livsstil. Världens befolkning blir allt äldre och de livsstilsfaktorer som främjar övrig hälsa har även visats vara positiva för minnet.

Minnesstörningar kan orsakas av såväl genetiska som miljömässiga faktorer, och ofta finns flera olika bidragande orsaker. Risken för kognitiv nedsättning och minnesstörningar hos äldre ökar vid hjärt-kärlsjukdom och livsstilsrelaterade riskfaktorer, bland annat rökning, depression, högt blodtryck, fetma, diabetes och fysisk inaktivitet. Andra faktorer som ökar risken för minnesstörningar är ålder, kön och genetiska faktorer.

– Att förebygga försämrad kognitiv funktion är viktigt, inte minst eftersom världens befolkning blir allt äldre, konstaterar Merja Suominen vid Universitetssjukhuset i Helsingfors, som forskar om sambanden mellan livsstil och kognitiv funktion.

Fysisk aktivitet och aktiviteter som främjar den kognitiva förmågan ger en minskad risk för minnesstörningar och skyddar hjärnan mot sjukdomar och funktionsförsämring. Undernäring och brist på näringsämnen, bland annat omega 3-fettsyror, B-vitaminer och antioxidanter, har förknippats med kognitiv svikt och minnesstörningar i flera studier.

Bra för hjärtat – bra för hjärnan

Kost liknande Medelhavskosten, som är rik på fisk, frukt och grönsaker, olivolja och nötter, minskar risken för försämring av kognitiva funktioner och påverkar primära riskfaktorer och neuropsykologiska tester positivt. Risken för minnesstörningar ökar av en kost med stora mängder kött, raffinerat socker, smör och mejeriprodukter med hög fetthalt.

Merja Suominen visade resultat från befolkningsstudier där högt intag av omega 3-fett förknippas med lägre risk för demens och ger en långsammare åldersrelaterad kognitiv försämring. Tillskott av omega 3-fett ger inte ett mer hälsosamt åldrande, men kan ge positiv effekt på minnesstörningar om det ges tidigt i sjukdomsförloppet. Multivitamintillskott inklusive omega 3, antioxidanter, B-vitaminer och andra näringsämnen är positivt för minnet vid mild minnesstörning. Om näringsintaget redan är på en optimal nivå har extra tillskott ingen effekt.

Resultaten från FINGER-studien (en stor långsiktig randomiserad kontrollerad studie) tyder på att flera faktorer skulle kunna förbättra eller upprätthålla kognitiv funktion hos äldre personer med ökad risk för kognitionsnedsättning. Effekt sågs också i sekundära kognitiva utfall såsom snabbhet och exekutiva funktioner (till exempel att planera, strukturera och ta initiativ), men man såg ingen signifikant effekt på minnesfunktioner. Mer forskning behövs för att undersöka om de näringsämnen som kan skydda mot minnesstörningar har effekt genom att främja kärlhälsan i hjärnan, eller om de direkt påverkar sjukdomsförloppet, till exempel vid utveckling av Alzheimers sjukdom.

Intresset för kost som påverkar hjärnan är stort i såväl populärpress som bland forskare. ESPEN har nyligen tagit fram riktlinjer i ESPEN guidelines on nutrition in dementia men den vetenskapliga evidensen är ganska svag.

Aktuell forskning har syftat till att undersöka hur man med nutritionens och andra livsstilsfaktorers hjälp kan förebygga kognitionsnedsättning. Fler randomiserade kontrollerade studier (RCT) behövs för att fastställa hur man kan förebygga kognitiv svikt och hitta strategier för att upprätthålla kognitiva funktioner och begränsa funktionsnedsättning i hjärnan.

Patienter med demens är en heterogen grupp och det krävs individuellt utformade kostråd. Målet är att se till att intaget av energi, protein och näringsämnen är tillräckligt, och inte minst undvika viktminskning och att autonomi försämras. Många av patienterna i denna grupp är sköra och malnutrition och sarkopeni är relativt vanligt.

// Kajsa Asp Jonson

Abstracts, publicerade online i tidskriften Food & Nutrition Research

Denna föreläsning är Program no. 206.

Taggar:

banner