Europeiska barn äter för mycket socker och livsmedel med hög andel tillsatt socker

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 1-2, 2015

Att barn äter socker och sockerrika livsmedel är inget nytt, men frågan är hur mycket det blir totalt sett, och om intaget skiljer sig åt mellan barn i olika Europeiska länder. Sverige är i många avseenden ett föregångsland, men när det gäller barns sockerintag finns det fortfarande en hel del att göra för att stödja barn till ett lägre intag.

 

>> text: Christel Larsson, professor, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborg Universitet.

 

I en europeisk studie vid namn IDEFICS (Identification and prevention of dietary and lifestyle induced health effects in children and infants) undersöktes 9 497 barns sockerintag åren 2007–2008 (1). De deltagande barnen var mellan två och nio år, och kom från åtta Europeiska länder: Belgien, Cypern, Estland, Tyskland, Ungern, Italien, Spanien och Sverige. Barnens kostintag undersöktes med en datorstödd 24-timmarsintervju av en vårdnadshavare till respektive barn.

Urvalet av barn var inte nationellt representativa. Från exempelvis Sverige kom de deltagande barnen i högre utsträckning från familjer med hög utbildning, hög inkomst och svensk härkomst, samt hade i högre utsträckning två vårdnadshavare, jämfört med ålders- och könsmatchade referensbarn från samma kommun.

Både naturligt och tillsatt

I den aktuella studien definierades sockerintag som intag av alla mono- och disackarider, oavsett om de var naturligt förekommande eller tillsatt i livsmedlen. Utöver detta kategoriserades de livsmedel som innehåller en hög andel tillsatt socker i någon av följande fyra grupper:

•Sockerrika spannmålsbaserade livsmedel, inklusive söta frukostflingor/müsli och söta bageriprodukter.

•Sockerrika mejeribaserade livsmedel, inklusive sötad yoghurt/mjölk/probiotiska drycker, glass och mjölkbaserade desserter.

•Sockerbaserade livsmedel, inklusive socker, honung, sylt, konfektyr, choklad, dessertsåser och sorbet.

•Sockerrika drycker, inklusive läsk och sötat kaffe eller te (artificiellt sötade drycker ingår ej).

Ett hekto om dagen

I genomsnitt åt de europeiska barnen ett hekto socker om dagen (97 gram) vilket bidrog till motsvarade 26 procent av det totala energiintaget (energiprocent). Högst intag hade barn i Tyskland, som i genomsnitt åt 30 energiprocent socker. Lägst intag hade barn i Estland, som i genomsnitt åt 19 energiprocent. Mer än en femtedel av de svenska barnens totala intag av energi kom från socker (figur 1).

Värt att notera är dock att det sanna intaget av socker troligtvis var ännu högre, eftersom studien omfattade en högre andel veckodagar jämfört med helgdagar än under en ordinarie vecka, och då det var föräldrarna som rapporterade barnens kostintag.

Figur 1. Andelen energiintag som kommer från socker hos barn i Sverige.

Högre sockerintag på helgen

De europeiska barnens intag av socker var signifikant högre på helgdagar jämfört med vardagar, oavsett om de delades in i gruppen förskolebarn (två till sex år) eller skolbarn (sex till nio år).

Det var en större skillnad mellan vardag och helg avseende i intag av totalt socker och livsmedel med hög andel tillsatt socker hos förskolebarnen, jämfört med skolbarnen. En tänkbar förklaring kan vara att tillgången till livsmedel med hög andel tillsatt socker är mer begränsad i förskolan än i skolan. Troligtvis blir även skillnaden mellan vardag och helgdag allt mindre uttalad ju äldre barnen blir eftersom de är mer självständiga och exponeras oftare för söta livsmedel generellt.

Intressant nog visade det sig att intaget av socker på fredagar var signifikant högre jämfört med de andra vardagarna och i stort sett lika högt som under helgdagar. Även om lördagen var den dag då barnen fick i sig mest socker, visade resultaten att barn idag har tre sockerrika dagar snarare än en dag per vecka (figur 2).

Figur 2. Europeiska barns sockerintag fredagar, lördagar och söndagar.

Energiintag lika vardag som helg

Även intaget av livsmedel med hög andel tillsatt socker var högre på helgerna jämfört med vardagarna. Värt att notera är att barnens energiintag inte skilde sig åt mellan helgdagar och vardagar vilket betyder att högre intag av socker och sockerrika livsmedel under helgdagar sker på bekostnad av minskat energiintag från andra livsmedel.

Anmärkningsvärt är även att 24 procent av barnen hade ett intag av socker över 30 energiprocent på vardagar, medan andelen under helgdagar var hela 34 procent. Detta innebär att mer än en tredjedel av barnen hade ett alldeles för högt intag av socker på helgdagarna.

Ingen rekommendation

Då det för närvarande inte finns någon gemensam europeisk rekommendation för maximalt intag av socker (2) går det inte att jämföra och utvärdera intag av totalt socker med något gränsvärde. Däremot finns det en rekommenderad maxgräns för intag av tillsatt socker, motsvarande 10 procent av det totala energiintaget (3).

Den främsta anledningen till att det finns en maxgräns för intag av tillsatt socker är att renframställda sockerarter som tillsätts livsmedel eller på annat vis ingår i kosten endast bidrar med energi och inte tillför några näringsämnen. Ett högt intag av sådana sockerarter kan därför, vid ett bibehållet energiintag som denna studie på barn visar, försämra den totala kostens näringstäthet så pass mycket att det kan få negativa konsekvenser för hälsan.

Hur stor andel tillsatt socker?

Eftersom det finns variationer mellan de europeiska ländernas nationella livsmedelsdatabaser för näringsberäkning av kostintag, var det inte möjligt att beräkna de europeiska barnens intag av tillsatt socker (1).

I den senaste nationella kostundersökningen på svenska barn visade det sig dock att intaget av totalt socker bland åttaåringarna var 26 energiprocent år 2003 (4). Av det totala sockerintaget var 75 procent tillsatt socker, det vill säga cirka 19 energiprocent. Om man antar att motsvarande förhållanden gällde svenska barn år 2007–2008, skulle det innebära att barnens genomsnittliga intag av tillsatt socker var cirka 16 energiprocent. Det är 60 procent mer än den rekommenderade maxgränsen för intag av tillsatt socker.

Sammanfattningsvis kan sägas att ett högt sockerintag fortfarande är ett stort nutritionellt problem hos barn i många europeiska länder. En av de viktigaste koståtgärder för att förbättra barnens näringsintag är att minska mängden socker och livsmedel med hög andel tillsatt socker som konsumeras. För att uppnå större framgång med hälsofrämjande åtgärder bör mer fokus ägnas åt barnens intag under fredagar och helgdagar. •

Referenser

1. Svensson Å, et al. on behalf of the IDEFICS consortium. European children’s sugar intake on weekdays versus weekends: the IDEFICS study. E J Clin Nutr. 2014; 68:822-828.

2. European Food Safety Authority (EFSA). Scientific Opinion on Dietary Reference Values for carbohydrates and dietary fibre. EFSA Journal 2010; 8: 1462.

3. Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Recommendations 2012. Integrating nutrition and physical activity. 5th ed. Copenhagen: Nord; 2014:002.

4. Enghardt Barbieri H, et al. Riksmaten – barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Livsmedelsverket: Uppsala, 2006.

Taggar: