Skollunchen så in i Norden viktig – rapport från ett pågående projekt
Publicerat i:Publicerat 2016-06-10
Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2014
ProMeal (Prospects for Promoting Health and Performance by School Meals in Nordic Countries) är ett nordiskt samarbetsprojekt om skollunchens betydelse för kostens totala hälsosamhet och lärande drivs av forskare från Sverige, Finland, Norge och Island. En omfattande datainsamling har genomförts på skolor i alla medverkande länder under läsåret 2013/2014, och avslutades i maj 2014. Sammanlagt deltog drygt 800 fjärdeklassare, lite drygt 200 från varje land. Analysarbetet av insamlade data har påbörjats, men det kommer att dröja cirka ett år innan resultaten är analyserade och vetenskapliga artiklar är färdiga för publikation.
>> text: Maria Waling, universitetslektor, Agneta Hörnell, professor, Institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet.
Skollunchen har potentialen att påverka både barns hälsa och lärande. Barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan och vad de äter i skolan kan därför ha stor betydelse för deras totala matintag. Med den mat som barn äter i skolan finns därmed potential att jämna ut skillnader i exempelvis hälsa mellan olika grupper i samhället.
Att genomföra hälsofrämjande folkhälsoarbeten i skolan har många fördelar men den kanske största fördelen är att alla barn nås oavsett bakgrund. Det finns studier som visar att både god näringsstatus och frukostätande ger positiva effekter på uppmärksamhet och minnesfunktioner (1, 2). Hur lunchätande påverkar lärandet i de nordiska skolorna vet man däremot inte så mycket om.
Gratis skollunch lyfte resultat
I England inledde kändiskocken Jamie Oliver år 2004 ett upprop för bättre skolluncher. Barn från ekonomiskt utsatta familjer fick då gratis skollunch, men den bestod oftast av hamburgare, ”fish and chips”, och liknande.
Efter en långdragen kampanj genomfördes 2009-2011 ett större pilotprojekt med gratis skollunch för alla fyra till sju år gamla elever i en kommun i Storlondon och en stad i nordöstra England (3). Man bytte ut den tidigare matsedeln och serverade näringsriktiga måltider.
Vid utvärderingen kunde man konstatera att man såg en förbättring av skolresultaten i flera ämnen, speciellt tydligt bland barn som kom från de fattigaste hemförhållandena och för de barn som tidigare hade haft sämst resultat. Från hösten 2014 har man nu i England infört gratis, lagad, näringsriktig skollunch för de yngsta eleverna (fyra till sju år) (4).
Det är oklart om de effekter man såg i England går att överföra till ett nordiskt sammanhang. En studie på svenska skolungdomar har dock visat ett samband mellan högre folathalter i blod och högre betyg (5). Folat får man framförallt i sig genom att äta frukt och grönsaker, och ett högt intag kan i sig indikera att man överlag har bättre matvanor än genomsnittet.
Olika system i Norden
Skolluncherna organiseras olika i de nordiska länderna som deltar i ProMeal. I Sverige och Finland har man en lång tradition av kostnadsfria tillagade skolmåltider medan man på Island införde subventionerade lagade luncher för alla grundskoleelever i början av 2000-talet (föräldrarna betalar maten och kommunen betalar personal och lokaler). I Norge skickar man med lunchlådor från hemmen. I Sverige och Finland har man ofta en speciell skolrestaurang, men i Norge och Island kan ätandet ske i klassrummen, allmänna utrymmen eller större samlingsrum.
I Sverige kom ett nytt lagkrav år 2011 som fastställde att skolmat, förutom att vara kostnadsfri, ska vara näringsriktig. En kartläggning genomförd strax innan det nya lagkravet kom, visade på näringsmässiga brister i den mat som serverades i många skolor (6). En uppföljning genomförd två år efter att lagkravet infördes visar att några små förbättringar hade skett (7). Vilken betydelse skillnader i skollunchens organisation har på hälsa och lärande vet man inte i dagsläget.
Att servera bra mat räcker inte
För många barn är skollunchen det enda lagade målet och ger en stor andel av det totala näringsintaget (8). Det har dock visat sig att kostnadsfri skollunch inte per automatik innebär att barnen äter maten, och även om barnen äter är det inte säkert att de får i sig en balanserad måltid (9).
Att många barn inte äter så som det är planerat är också en av de saker vi noterat i ProMeal-studien. Intressant nog verkar detta gälla i alla länder – även Norge där man skulle kunna tänka sig att föräldrarna skickar med sådant de vet att barnen tycker om.
Hur mycket man äter påverkas inte bara av hur maten smakar utan även av andra faktorer som exempelvis måltidsmiljön. Måltidsmiljö är ett brett begrepp som innefattar aspekter så som skolrestaurangens utformning, mötet med personal, klasskompisar, dofter och ljud.
Forskarna som arbetade med projektet i Sverige åt ofta lunchen på skolorna under datainsamlingsdagarna. Deras upplevelse var att maten smakade bra och samtliga skolor hade mjölk i kylautomater och salladsbarer med minst fyra till sex olika sorters grönsaker. På alla skolor var det alltid någon lärare som åt med eleverna. Forskarna upplevde dock att det var hög ljudnivå i många av matsalarna och det var inte ovanligt att det var stressigt för eleverna att hinna äta på en begränsad tid.
Datainsamlingen inom ProMeal
All datainsamling planerades och genomfördes så långt det var möjligt på samma sätt i alla de fyra länderna. Datainsamlingen pågick under tre veckor i varje skola, den första veckan mättes och vägdes eleverna och de fick skriva berättelser om skollunchen och även göra datorövningar som gav information om generell minnes- och koncentrationsförmåga.
Den andra veckan var den mest intensiva. Då fotograferades elevernas tallrikar varje lunch, ett foto när de först hämtat sin mat, ett före och efter eventuell påfyllning och till slut ett foto innan eventuella rester slängdes. Ett foto togs också av den planerade måltiden i form av en referensportion. Referensportionen kommer att användas i uppskattningen av hur mycket mat som eleverna ätit. Denna kostundersökningsmetod håller för närvarande på att valideras.
Efter lunch var forskarna med i klassrummen för att strukturerat observera elevernas beteende. Ett mindre antal elever på varje skola i Sverige fick också göra nya datorövningar varje dag för att man skulle få objektiva mått på om minnes- och koncentrationsförmågan påverkades av hur mycket och vad de ätit.
Kringfaktorer kan påverka
I analyserna kommer det att bli viktigt att även ta hänsyn till kringfaktorer som också kan ha påverkat minne och koncentration, till exempel hur länge de sovit på natten och om de ätit frukost. Den tredje veckan var lugnast och då genomfördes gruppintervjuer med några elever i varje skola.
Forskarna gjorde också observationer av skolans lokaler – både skolrestaurangen/den plats där eleverna åt och klassrummen. Skolorna fick också svara på frågor om organisationen kring skolmaten. I Sverige samarbetar man med SkolmatSverige (www.skolmatSverige.se) och de deltagande skolorna uppmanades fylla i deras instrument eftersom det också gav skolorna möjlighet att utvärdera och förbättra sin egen verksamhet. Dessutom fick föräldrarna fylla i enkäter om barnens matvanor hemma.
Förhoppningen är att denna studie ska kunna bidra till att minska den kunskapslucka som finns om skolmåltider i Norden och dess påverkan på hälsa och lärande. Du kan läsa mer om projektet på www.kost.umu.se/forskning/promeal/. •
Referenser
1. Gajre NS, et al. Breakfast eating habit and its influence on attention-concentration, immediate memory and school achievement. Indian Pediatrics. 2008;45(10):824-8.
2. Muthayya S, et al. Consumption of a mid-morning snack improves memory but not attention in school children. Physiol Behav. 2007;90(1):142-50.
3. Belot M, et al. Healthy school meals and educational outcomes (Report No. 2009-01). Essex, UK: Institute for Social and Economic Justice, 2009.
4. Free school lunch for every child in infant school. Tillgänglig från: https://www.gov.uk/government/news/free-school-lunch-for-every-child-in-infant-school [press release]. Published 2013-09-17.
5. Nilsson TK, et al. High folate intake is related to better academic achievement in Swedish adolescents. Pediatrics. 2011;128(2):e358-65.
6. Patterson E, et al. Kartläggning av svenska skolmåltider 2011 – resultat från SkolmatSveriges nationella baslinjestudie före den nya skollagen. Stockholm: Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, 2012.
7. Patterson E, et al. Improvements in school meal quality in Sweden after the introduction of new legislation – a two-year follow-up. Eur J Pub Health. In press.
8. Gonzalez-Suarez C, et al. School-based interventions on childhood obesity: a meta-analysis. Am J Prev Med. 2009;37(5):418-27.
9. Hoppu U, et al. Dietary habits and nutrient intake of Finnish adolescents. Publicl Health Nutr. 2010;13(6A):965-72.