NNC 2016: Kostbehandling vid känslig tarm – FODMAP kontra glutenfritt

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-22
Referat Nordiska Nutritionskonferensen 2016 (NNC 2016)

För patienter med IBS finns flera olika typer av kostinriktningar. Många provar sig fram med till exempel FODMAP eller glutenfri kost. Det finns idag inget vetenskapligt underlag som talar för att glutenfri kost är positivt vid IBS.

Knut E. A. Lundin, Medicinska fakulteten vid Oslo universitet, gav en översikt om begreppen runt kost för personer med IBS (Irritable Bowel Syndrome). Vetegluten är den antigen som ger reaktioner vid celiaki (glutenintolerans), en vanlig autoimmun sjukdom som drabbar 1-3 procent av den skandinaviska befolkningen. Celiaki kännetecknas av inflammation i tunntarmens slemhinna, och de flesta patienter har också IgA-antikroppar mot vävnadstransglutaminas (ett endogent enzym). Sjukdomen ses uteslutande hos individer med HLA-DQ2 eller -DQ8. När gluten är kopplat till dessa HLA-molekyler känns det igen av T-celler.

Under de senaste åren, har ytterligare en klinisk term börjat användas och rönt stor uppmärksamhet: NCGS som står för non-coeliac gluten sensitivity. Patienten har då kliniska reaktioner mot gluten som liknar de som ses vid celiaki, men utan den typiska inflammationen i slemhinnan, och patienterna har inga antikroppar mot vävnadstransglutaminas. NCGS saknar tillförlitliga biomarkörer och tillståndet kan hittills endast diagnostiseras genom att utesluta komponenter i kosten (eliminationskost), provokation och uppföljning av kliniska fynd. Metoden är inte standardiserad, och är inte tillförlitlig vid diagnosticering och forskning eftersom det saknas tillförlitlig placebo vid provokation.

Trenden att ta bort gluten ur kosten ses i nästan hela västvärlden. Majoriteten av de som utesluter gluten har ingen diagnosticerad celiaki. Ett stort antal forskare undersöker nu betydelsen av vetegluten jämfört med andra livsmedelskomponenters betydelse för kliniska tillstånd hos dessa patienter. Gluteninnehållande mat är ofta en stor källa till fermenterbara oligo-, di-, monosackarider och polyoler (FODMAP), och dessa är väl kända för att orsaka problem för patienter med IBS.

– En del IBS-patienter har god effekt av att äta glutenfri kost men vi vet ännu inte varför, menar Knut Lundin. FODMAP är högt i många av de livsmedel som innehåller gluten, och det kan också bero på en specifik reaktion på något annat ämne som finns i vete, råg och korn. De reaktioner man får av att ändra livsmedelsvalet kan även bero på förändringar i tarmfloran.

Forskning från Australien tyder på att gluten inte längre orsakar problem vid NCGS efter minskning av FODMAP. Emellertid saknas noggranna provokationstester med FODMAP, och det innebär att NCGS patienter på en ”glutenfri diet” i själva verket även får i sig låga mängder av FODMAP. Blinda provokationstester med kost som både är glutenfri och har låg mängd FODMAP pågår. Några av dessa resultat som nu är publicerade har visat att gluten ger symtom vid NCGS. Mer forskning behövs för att göra bilden tydligare.

// Kajsa Asp Jonson

Abstracts, publicerade online i tidskriften Food & Nutrition Research
Denna föreläsning är Program no. 301.

Taggar:

banner