Stora portioner leder till större konsumtion av mat och dryck
Publicerat i:Publicerat 2016-10-06
Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 1, 2016
Forskningen visar att stora portioner stimulerar överkonsumtion. Att undvika stora portioner av energitäta livsmedel och sockerrika drycker kan därför göra det enklare att hålla kroppsvikten. Att istället äta stora portioner av mat som inte innehåller så mycket energi per gram kan däremot vara en bra strategi, exempelvis att äta en sallad före maten.
>> text: Christina Berg, leg dietist, fil dr, Institutionen för kost och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.
Mycket talar för att portionsstorlekar och förpackningar i butiker och på restauranger ökat i storlek och att portionerna som vi äter och dricker idag är större än förr (1). Det är troligt att detta medverkar till att det är svårare för människor att hålla vikten. Därför är det intressant att ta reda på om vi konsumerar större mängder om vi serveras större portioner.
Nyligen gjordes av den orsaken en systematisk översikt beträffande huruvida olika storlekar på portioner, förpackningar, tallrikar, koppar och glas har någon effekt på hur mycket människor äter och dricker (2).
Ökad konsumtion vid större storlek
Huvudresultatet av denna metaanalys, som baseras på 69 forskningsstudier, är att människor konsumerar mer mat och dryck om de erbjuds större portioner, förpackningar eller servis (2). Effekten var allra störst för onyttiga och energitäta livsmedel. Studien visar däremot ingen större skillnad i om det var själva portionsstorlekarna som manipulerades eller om det var storlekar på förpackningar, flaskor, tallrikar, glas och liknande.
För att illustrera hur stor effekten är gör författarna till artikeln ett räkneexempel med utgångspunkt i ett genomsnittligt energiintag för vuxna och antagandet att samma påverkan gäller för hela kosten. För vuxna skulle den ökade konsumtionen motsvara ett större energiintag på ungefär 250 kcal per dag om man erbjuds stora portioner istället för normalportioner. Det dagliga energiintaget skulle därmed bli cirka 12 till 16 procent högre på grund av att man stimuleras att äta mer.
De flesta påverkas
Forskningsstudierna tyder på att det inte bara är vissa grupper av människor som konsumerar mer av större portioner. De fann inga skillnader mellan kvinnor och män eller i olika viktklasser. Inte heller verkar faktorer som kontrollerat ätande och hunger spela in. Däremot fanns där en viss ålderseffekt. Även om barn och unga konsumerade mer vid större portioner så var effekten allra tydligast hos vuxna.
Vissa grupper i samhället är dock inte undersökta. I många av studierna var deltagarna unga vuxna och i andra fall främst små barn. Därför vet vi mindre om hur tonåringar, medelålders och äldre påverkas. I sammanställningen av de 69 forskningsstudierna fanns inte heller tillräckligt underlag för att kunna säga något om socioekonomiska skillnader.
Vidare kan det konstateras att även om det fanns en viss variation i viktklasser, så fanns det inga deltagare med högre grad av undervikt eller fetma. BMI varierade från 17 till 34 kg/m2. En annan aspekt är att majoriteten av studierna kom från USA och endast sex av dem var Europeiska.
Mer forskning behövs
Kvaliteten på kunskapsunderlaget bedöms sammantaget som moderat, vilket är den näst högsta graderingen på en fyrgradig skala. Moderat kvalitet innebär att författarna bedömer att metaanalysen troligtvis visar den sanna effekten ungefär såsom resultaten ser ut men samtidigt kan man inte utesluta att effekten är en helt annan än den man kommit fram till. Ytterligare forskning behövs därför.
De flesta av studierna gjordes i laboratoriemiljö men även studier som gjorts på restauranger, skolor och arbetsplatser fanns med. Drygt hälften av studierna fokuserade på portionsstorlek och de övriga på förpackningsstorlek eller storlek på sådant man äter på, i eller med (2).
Leder till ökat energiintag
Även om vi kan konstatera att vi äter mer av en större portion än av en ”normal” portion så säger det inte så mycket om konsekvenserna. Den viktigaste frågan ur hälsosynpunkt är ju om större portioner på sikt leder till ökat energiintag och ökad vikt. Det finns inte så mycket forskning kring om ökade portioner påverkar viktbalansen men mycket pekar på det.
Det finns till exempel studier som visar att om man erbjuds större portionsstorlekar så ökar det dagliga energiintaget på sikt. Man kompenserar alltså inte fullt ut genom att äta mindre mängd vid påföljande måltider eller under nästa dag om man lurats att äta mer på grund av stora portionsstorlekar (1).
Hållbara råd som främjar hälsa
Betyder detta då att vi bör rekommendera alla att bara äta små portioner? Troligen inte. Att uppmuntra människor att äta så lite som möjligt rimmar dåligt med ett hälsofrämjande synsätt. Det är varken inspirerande eller hållbart. Dessutom saknas kunskap om hur små portioner påverkar vår konsumtion eftersom forskningen kring effekten av portionsstorlekar främst fokuserat på jämförelser mellan stora portioner och ”normala” eller rekommenderade portioner. Studierna visar alltså effekten av att gå från ”normala” portioner till större men inte vad som händer om man istället reducerar till mindre portioner (2).
Ett alltför återhållsamt förhållningssätt till ätande kan istället leda till att man överkonsumerar i vissa situationer (3). Även om vi behöver ett stort mått av självkontroll för att inte överkonsumera i dagens samhälle så är bantning troligtvis inte framgångsrikt för att förebygga övervikt och fetma (4, 5).
Anpassa portionsstorleken
Det är sannolikt sundare att istället fokusera på att undvika överdrivna portioner och framförallt stora portioner av viss mat, speciellt sockerrika drycker som läsk och andra livsmedel som bidrar med mycket energi men inte innehåller nämnvärt med vitaminer och mineraler. Detta skulle kunna ha positiva effekter på kosten som helhet.
Enligt metaanalysen verkade dessutom ökade portionsstorlekar ha störst inverkan på konsumtionen av just onyttiga och energitäta livsmedel (2). Rejäla portioner av mat som har låg energitäthet kan istället uppmuntras. Om man äter en förrätt som inte är så energirik, till exempel en mager soppa eller sallad, kan det totala energiintaget vid måltiden tvärtom minskas. Att minska energitätheten i en måltid genom att dricka mer ser däremot inte ut att ha samma effekt (1).
Okända mekanismer
Eftersom det finns så få interventionsstudier så vet vi inte vilken typ av åtgärder som är effektivast för att hjälpa människor att inte överdriva portionerna. Mekanismerna bakom hur portionsstorlekar påverkar oss är inte heller helt kända. För att utforma interventioner behöver vi veta mer kring hur portionsstorlekseffekten fungerar. Det finns föreslagna förklaringar men ytterligare kunskaper behövs (6).
Det kan dock vara svårt att undersöka mekanismerna eftersom det är troligt att denna effekt beror på en kombination av vad det är för typ av livsmedel som konsumeras, hur dessa erbjuds, vem som konsumerar dem och i vilken omgivning man befinner sig.
Flera strategier
Troligen är det nödvändigt att använda olika strategier som fokuserar på såväl tillgänglighet och försäljningsmetoder som medvetenhet hos konsumenter. Det kan vara att försöka förändra utbud, marknadsföring och prissättning så att inte stora portioner och förpackningar gynnas. Ett annat sätt är att uppmuntra användning av mindre tallrikar, glas, koppar och bestick på restauranger och hemma. Vidare bör man, som tidigare nämnts, ge generella råd till den friska befolkningen om att begränsa portioner av energität eller sockerrik mat och dryck.
Det känns också angeläget att skapa medvetenhet om att man luras att konsumera mer om man erbjuds stora portioner och förpackningar. Vissa människor, som inte lärt sig att lita på sina hunger- och mättnadskänslor, kanske också har behov av att veta vad som kan anses var adekvata portioner av olika livsmedel och måltider.
Vi behöver inte vänta
En hälsoekonomisk analys (7) har rankat kontroll av portionsstorlekar som den åtgärd som skulle ha störst betydelse för att påverka hälsokonsekvenserna av fetma i samhället. Att fokusera på portionsstorlekar bedömdes dessutom som ett kostnadseffektivt alternativ.
Även om det behövs studier som utvärderar vad som är effektivt för att förebygga ökat energiintag till följd av ökade portionsstorlekar så saknas inte förslag på insatser. I en nyligen publicerad artikel av flera av författarna till metaanalysen som är beskriven ovan, presenteras flera idéer om hur man skulle kunna arbeta med dessa frågor och vilka som behöver involveras (8). Studier kring fetmabehandling kan också ge förslag på åtgärder som skulle kunna fungera (9).
Sammantaget kan vi konstatera att det är relevant att fokusera på portionsstorlekar vid övervikts- och fetmaprevention men att vi behöver pröva oss fram till hur vi bäst går till väga.
Jävsförhållanden: Författaren uppger inga jävsförhållanden.
Referenser
1. Berg C, Forslund H B. The influence of portion size and timing of meals on weight balance and obesity. Current obesity reports 2015; 4: 11-8.
2. Hollands G J, et al. Portion, package or tableware size for changing selection and consumption of food, alcohol and tobacco. Cochrane Database Syst Rev 2015; 9: CD011045.
3. Macht M. How emotions affect eating: a five-way model. Appetite 2008; 50: 1-11.
4. Lowe M R, et al. Dieting and restrained eating as prospective predictors of weight gain. Frontiers in psychology 2013; 4: 577.
5. Johnson F, et al. Dietary restraint and self-regulation in eating behavior. Int J Obes (Lond) 2012; 36: 665-74.
6. English L, et al. Mechanisms of the portion size effect. What is known and where do we go from here? Appetite 2015; 88: 39-49.
7. Dobbs R, et al. Overcoming obesity: an initial economic analysis. McKinsey Global Institute, 2014.
8. Marteau T M, et al. Downsizing: policy options to reduce portion sizes to help tackle obesity. BMJ 2015; 351: h5863.
9. Rolls B J. What is the role of portion control in weight management? Int J Obes (Lond) 2014; 38 Suppl 1: S1-8.
••
Flera olika strategier kan behövas, för att stora portioner inte ska gynnas. Ett sätt är att uppmuntra användningen av mindre tallrikar och glas på restauranger och hemma.
