NNC 2016: Skolmåltider och hälsa – ProMeal-studien
Publicerat i:Publicerat 2016-06-20
Referat Nordiska Nutritionskonferensen 2016 (NNC 2016)
Näring och energi under skoldagen är grundläggande för både inlärning och hälsa. I ProMeal kartläggs matens roll och för första gången görs en jämförande studie av olika strategier för lunchen i skolan.
Skolmåltider innebär, förutsatt att den är både näringsrik och aptitlig/lockande, unika möjligheter att förbättra folkhälsan och skapa en ökad jämlikhet kring hälsa. Trots det har endast ett fåtal studier gjorts i syfte att utvärdera hur maten serveras i skolan och vilken roll skolmåltiderna har för det totala näringsintaget, för inlärning, beteende och kognitiva funktioner. Agneta Hörnell vid Umeå Universitet presenterade den tvärvetenskapliga skolbaserade studien “Prospects for promoting health and performance by school meals in Nordic countries” (ProMeal) som finansierats av Nordforsk.
I de fyra nordiska länder som ingår i studien används tre olika system för skolmåltider: kostnadsfri lagad skollunch i Finland och Sverige; delvis subventionerad lagad lunch eller medhavd lunch på Island, och medhavd lunch i Norge. Från respektive land deltog omkring 200 tioåringar och en stor mängd data har samlats in. Energi- och näringsintaget från skolmåltiderna bedömdes under en vecka med hjälp av fotografier av lunchbrickor och matlådor (inklusive extraportioner och/eller rester).
Efter varje lunch gjordes systematiska observationer av elevernas beteende och kognitiva funktioner (till exempel arbetsminne, förmåga att koncentrera sig och behålla fokus). Dessutom har elevernas upplevelser av måltidsmiljö och skolmåltidssituationer studeras via diskussioner i fokusgrupper och berättelser baserade på empati.
Agneta Hörnell fokuserade i sin presentation på resultaten av de kognitiva mätningarna. Faktorer som påverkade inlärning och arbetsminne positivt var föräldrarnas utbildning, att man bor med båda föräldrarna, samt att man åt en varm måltid på kvällen varje dag. Fler än fem personer i hushållet samt ekonomiska svårigheter påverkar kognition och lärande negativt. Finska elever var överlägsna i alla tester. För samtliga länder gällde att pojkarna var snabbare medan flickorna hade fler korrekta svar.
– Egen medhavd mat är kopplat till högre energiintag – men vi har ännu inte tittat på matens kvalitet.
Sömn och fysisk aktivitet är kopplat till mängden energi man får i sig vid lunch, troligtvis har även kvaliteten på vad som konsumeras betydelse. Oregelbundna frukostvanor är kopplat till sämre arbetsminne. Fysisk aktivitet är positivt för arbetsminne och inlärning.
Arbetet med att analysera data pågår. Studien kommer att ge ny kunskap för framtida insatser för att förbättra elevernas energi- och näringsintag från skolmåltiden och öka förutsättningarna för inlärning, samt ge värdefull information för att skapa policys och beslut – inte minst i de länder som inte har samma långa tradition av skolmåltider som man har i vissa av de nordiska länderna.
// Kajsa Asp Jonson
Abstracts, publicerade online i tidskriften Food & Nutrition Research
Denna föreläsning är Program no. 116.
