NNC 2016: Nutrition, tarmbakterier och hälsa

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-22
Referat Nordiska Nutritionskonferensen 2016 (NNC 2016)

Tarmbakteriernas roll för hälsan är mångfacetterad och intresset hos forskare såväl som hos allmänheten är stort. Samspelet mellan tarmbakterier och kostfaktorer påverkar hela kroppen, och spelar även en viktig roll för energiomsättning och viktkontroll.

Under de senaste åren har betydelsen av tarmflorans sammansättning konstaterats i ett stort antal studier. Tarmbakterierna och förändringar i tarmfloran påverkar en stor bredd av kliniska tillstånd, från allergiska sjukdomar till fetma. Intresset är stort för den kliniska forskningen kring samspelet (symbiosen) mellan värd – mikrob och överföringen däremellan.

Erika Isolauri vid Turku Universitetssjukhus i Finland konstaterar att man via kosten kan förändra tarmflorans sammansättning i syfte att främja hälsan och förebygga och behandla sjukdomar.

De första bakterierna överförs från mamma till barn, redan via fostervatten och placenta samt via kroppskontakt och bröstmjölk efter förlossning. Graviditeten har på senare tid visats ha stor betydelse för bakteriefloran hos den nyfödda, men även förlossningssätt är viktigt. I många delar av världen är idag kejsarsnitt en vanligt förossningssmetod och i samband med ingreppet behöver miljön vara steril. En steril miljö och användningen av antibiotika vid kejsarsnitt påverkar tarmbakterierna hos både mamma och barn.

Bakterier påverkar immunförsvar och vikt

Probiotika påverkar tarmens mikroekologi och kan återställa en läckande tarm till normal funktion (minska intestinal genomsläpplighet) och förbättra tarmens immunologiska barriärfunktioner. Gynnsamma bakterier kan lindra inflammatoriska processer i tarmen, och minska produktionen av proinflammatoriska cytokiner som kännetecknar lokal och systemisk inflammation. Nyare studier tyder på att tarmfloran också påverkar kroppsvikten och energiomsättningen, bland annat via styrning av de två viktigaste orsakerna till fetma: upptag och lagring av energi, som också bidrar till insulinresistens och inflammation vid fetma.

En rad kliniska interventionsstudier av forskargruppen NAMI (Nutrition, Allergy, Mucosal immunology and Intestinal microbiota) inkluderar en långsiktig uppföljning för att utvärdera säkerhet och effekt av tillskott av probiotika till spädbarn med hög risk för onormalt tidig mikrobiell kontakt. Permanent kolonisering har inte rapporterats, ej heller negativa effekter vid långtidsuppföljning. Behandling med perinatal probiotika tolererades väl och minskade risken för såväl atopiskt eksem som kraftig viktökning tidigt i livet.

Effekten av tidig mikrobiell kolonisering och näringsmodulering ger alltså en tillfällig förändring av tarmfloran. Enligt teorier om programmering av tarmfloran kan nutritionsmiljön hos små barn permanent påverka risken för sjukdomar under en kritisk period när immunologiska och metabola fenotyper etableras. Genom att främja probiotiska bakterier understöds en hälsofrämjande immunologisk och metabol programmering, vilket ger långsiktiga kliniska fördelar.

// Kajsa Asp Jonson

Abstracts, publicerade online i tidskriften Food & Nutrition Research
Denna föreläsning är Program no. 302.

Taggar:

banner