Studier på kostmönster tillför kunskap om vad som är en hälsosam kost

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 2, 2016

Nordiska Nutritionskonferensen 2016

Frågan om vad som är en hälsosam kost bör besvaras i ljuset av att vår kost är en komplex sammansättning av olika livsmedel. Mängderna, proportionerna, variationen, eller kombinationen av olika livsmedel, drycker, och näringsämnen i kosten, och hur, var, och när dessa konsumeras, är alla aspekter av vårt kostintag som kan ha betydelse för vår hälsa.

>> text: Isabel Drake, MSc, MPH, PhD, Diabetes och kardiovaskulär sjukdom – genetisk epidemiologi, Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Malmö, Lunds Universitet.

På grund av komplexiteten är det svårt att isolera effekten av en liten del av kosten, oavsett studiedesign. Det finns dock mycket forskning som talar för att kosten har betydelse för vår hälsa och de flesta länder har idag riktlinjer motsvarande de Nordiska Näringsrekommendationerna för att informera allmänheten om vilka förändringar man kan göra i sin kost för att förbättra hälsan eller förebygga sjukdom.

Kostmönster viktigt komplement

Under de senaste årtiondena har kosten som helhet – kostmönstret – studerats i ökande utsträckning i observationsstudier. Studier på kostmönster är ett mycket viktigt komplement till traditionella nutritionsepidemiologiska studier som försöker studera effekten av enskilda kostkomponenter på sjukdomsutveckling. Eftersom vi inte äter enskilda näringsämnen eller livsmedel, utan en kombination av flera olika livsmedel, är kosten en mycket komplex exponering (1).

Starka korrelationer mellan många näringsämnen gör att det i en statistisk analys kan vara svårt att justera bort effekten av möjliga störfaktorer (så kallad confounding). Den kumulativa effekten av kosten på hälsan behöver heller inte motsvara summan av delarna. Det finns både synergistiska och antagonistiska effekter att ta hänsyn till.

En viktig svaghet med observationsstudier på kost och sjukdom är att man ofta förlitar sig på självrapporterade kostintag. Oavsett om vi studerar ett enskilt näringsämne eller hela kostmönstret är detta en svaghet i studierna som man alltid måste ta hänsyn till, och hantera på bästa möjliga sätt.

En nackdel med att studera kostmönster är att man måste förhålla sig till flera olika biologiska mekanismer genom vilka sambandet mellan kost och sjukdom kan förklaras. Fördelarna är att man kan uppskatta en sammantagen effekt av hela kosten på hälsan, och att kostmönster troligen lämpar sig bättre för att kommunicera hur en hälsosam kost bör se ut.

Olika metoder

Det finns flera olika typer av metoder som tillämpas för att kunna studera kostmönster i observationsstudier (2). Metoderna kan delas in i tre huvudsakliga grupper och de besvarar något olika frågeställningar, och har olika för- och nackdelar (tabell 1).

”A priori”-metoderna inkluderar specifika dieter och kostindex. Dessa kallas a priori eftersom kosten man undersöker definieras på förhand av forskaren. Kostindex har utvecklats för att studera allt från Medelhavskost (3) till följsamhet till allmänna näringsrekommendationer (till exempel de svenska näringsrekommendationerna) (4). Denna typ av metod svarar på frågeställningen ”I vilken utsträckning följer populationen vissa kostrekommendationer?”. I efterföljande analyser kan man även studera om följsamhet till rekommendationerna är associerat med risk för sjukdom (5).

Faktor- och klusteranalys är exempel på datadrivna metoder som är utfallsoberoende. Faktoranalys besvarar frågeställningen ”Vilka komponenter i kosten samverkar i att förklara den totala variationen i kostintag hos befolkningen?”. Klusteranalysen används för att identifiera grupper av individer som äter på liknande sätt. Kostindex och faktor- och klusteranalys har dominerat inom området kostmönsteranalys.

På senare år har statistiska metoder som är utfallsberoende tillämpats på kostdata. ”Reduced rank regression” används specifikt för att studera sambandet mellan kostmönster och hälsoutfall (6). Denna metod svarar på frågan ”Vilken kombination av livsmedel förklarar störst del av variationen i vissa utfallsvariabler?”. Utfallsvariablerna väljs utifrån en hypotes som sätts i förväg, det vill säga en a priori-hypotes, och kan till exempel vara en biomarkör som har ett känt samband med sjukdomen av intresse.

Klassifikations- och regressionsträdsanalys är en grupp av metoder som i väldigt begränsad omfattning än så länge har använts i syfte att studera kostmönster. Dessa metoder kan användas för att besvara frågan ”Vilka huvudaspekter av kosten förklarar mest variation i ett särskilt hälsoutfall?”.

Utmaningar

En viktig utmaning för alla observationsstudier på kost och hälsa är tillförlitligheten i självrapporterade kostdata. De metoder som finns idag är dåliga på att skatta absoluta intag av kost och bör därför justeras för rapporterat energiintag.

I alla kostmönstermetoder finns det flera subjektiva steg, så som vilka kostvariabler som ingår i analysen, hur dessa behandlas i analysen, och hur man benämner sina kostmönster. Skillnader mellan populationer, subjektiva val i analysen, och hur kostintaget har skattats minskar möjligheterna till reproduktion av studieresultat. Generellt brukar dock kostmönster som definierats både a priori och med datadrivna metoder identifieras i olika studiepopulationer.

En viktig del i all nutritionsepidemiologisk forskning är transparens i de subjektiva val som görs vid analysen av data. Den nya förlängningen av riktlinjerna för rapportering av observationsstudier (STROBE-nut) (7) som nyligen publicerades är därför viktig även för nutritionsepidemiologiska studier som använder sig av kostmönstermetoder.

Stark konsensus

En omfattande genomgång av studier på kostmönster gjordes inför den senaste uppdateringen av de Nordiska Näringsrekommendationerna (8). Till skillnad från studier på enskilda näringsämnen och livsmedel finns det en stark konsensus i den vetenskapliga litteraturen på att kosten som helhet har betydelse för att minska risken för de flesta kroniska sjukdomar. Det kostmönster som ofta stiger fram som gynnsamt för förebyggande av sjukdom, oavsett vilken analysmetod som använts, är en kost rik på grönsaker, frukt, nötter, fullkorn och fisk, men lägre intag av raffinerade spannmålsprodukter, rött kött och charkuterier.

I ljuset av att kosten ofta är starkt kopplad till andra livsstilsfaktorer, och att kostens effekt kan variera mellan individer beroende på fysiologi och arv, krävs det fortfarande fler studier som försöker klargöra i vilken utsträckning kostförändringar skulle kunna leda till lägre förekomst av kroniska sjukdomar. Likaså behövs studier för att klargöra om kostförändring i förebyggande syfte är särskilt viktigt för vissa grupper i samhället.

Ett steg närmre

Sammanfattningsvis är kost en komplex exponering för sjukdom. Med kostmönsteranalys kommer vi ett steg närmre att studera vad vi faktiskt äter, det vill säga en blandning av olika livsmedel och näringsämnen. Sådana studier kan underlätta tolkningen av observationsstudier på kost och sjukdom. Kostmönstermetoderna har alla olika för- och nackdelar och val av metod bör ske beroende av den aktuella forskningsfrågan, då varje metod besvarar något olika frågor.

Författaren uppger inga jävsförhållanden.

Referenser

8. Wirfält E, et al. What do review papers conclude about food and dietary patterns? Food Nutr Res 2013; 57.

Tabell 1. Olika metoder för att studera kostmönster och sjukdom i epidemiologiska studier.

* Tabellen är modifierad från (2).