NNC 2016: Kost och gener – skräddarsydd nutrition för bättre hälsa?
Publicerat i:Publicerat 2016-06-20
Referat Nordiska Nutritionskonferensen 2016 (NNC 2016)
Under de senaste åren har genforskningen varit helt revolutionerande och tusentals genetiska faktorer har identifierats. Många av våra vanliga folksjukdomar exempelvis fetma, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar orsakas av en kombination av genetiska faktorer och livsstilen, där kosten är en viktig del.
Hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes kallas gemensamt kardiometabola sjukdomar, och är tillsammans med cancer de sjukdomar som dominerar och orsakar flest dödsfall. Kostvanor, samt övervikt och fetma, har stor betydelse för risken att drabbas. Genforskningen som skett under de senaste tio åren har öppnat helt nya möjligheter för att studera hur kost och genetiska faktorer interagerar.
Marju Orho-Melander vid Lunds universitet, menar att forskning kring kardiometabola sjukdomar och cancer oftast görs separat, utan att man gör tvärvetenskapliga synergier. Man kan dra nytta av kunskap kring sambanden som konstaterats inom andra forskningsområden, men det görs sällan. Även klinisk tillämpning av resultaten separeras trots att behandlingsmålen ofta är gemensamma.
Orho-Melanders forskargrupp studerar samband mellan kost och hälsa, och hur genetiska faktorer kan påverka sambanden, främst vid kardiometabola sjukdom. Vidare undersöker man sambanden mellan kardiometabola sjukdomar och till exempel BMI, blodfetter, blodsocker och vanliga cancerformer. Med specifika metoder kartläggs vilka genetiska faktorer som ökar respektive minskar riskfaktorer och kardiometabola egenskaper med gemensamma sjukdomsutfall, såsom typ 2-diabetes, kranskärlssjukdom, cancer och dödlighet.
Personalized Nutrition for better health?
Kosten samverkar med generna och påverkar hälsan och risk för sjukdom. Genetiska variationer gör att man svarar olika på olika typer av kostbehandling, till exempel högre fiberinnehåll och olika mängd fett. Att äta mindre processat kött, dricka mindre av sötade drycker samt äta mer fullkorn har positiv effekt på hälsan för alla, men i olika hög grad.
– Att definiera ”hälsosam kost” är svårt och beror dessutom på vad det är vi vill mäta, menar Marju Orho-Melander. Förekomst av övervikt? Depression? Osteoporos? Eller cancer?
Orho-Melander nämner tre nivåer av personalized nutrition:
1. Generella råd kring hälsosam kost
2. Individanpassade råd utifrån aktuellt nutritionsstatus
3. Kostrekommendationer anpassade utifrån genotyp; baserat på vår genetiska variation
Det behövs dock mer forskning innan vi kan börja att ge kostrekommendationer utifrån våra gener.
Orho-Melanders forskargrupp har även inlett en studie för att undersöka hur samspelet mellan kostfaktorer och genetiska faktorer påverkar tarmflorans sammansättning, och tarmbakteriernas potentiella roll som förmedlare av interaktioner. Nyligen har man också identifierat cirkulerande biomarkörer som påverkas av kost och genetiska faktorer, och som förutsäger sjukdomsutfall, till exempel hjärt-kärlhändelser och cancer.
– Ökad förståelse för samspelet mellan kost, gener, biomarkörer och tarmbakterier, och sambanden mellan kardiometabola sjukdomar och cancer, ger ny kunskap som kan ligga till grund för mer personligt anpassad kostrådgivning för bättre hälsa, baserad på genetiska faktorer, avslutade Marju Orho-Melander.
// Kajsa Asp Jonson
Abstracts, publicerade online i tidskriften Food & Nutrition Research
Denna föreläsning är Program no. 101.
