Näringsrekommendationer – internationella och nationella aspekter
Publicerat i:- Konferenser
- Kost
- Kostmönster
- Medelhavskost
- Nordisk kost
- Nordiska näringsrekommendationer
- Populära dieter
- Vegetarisk kost
- Livsmedel
- Drycker
- Fisk & skaldjur
- Grönsaker & baljväxter
- Kött, fågel & ägg
- Mejeriprodukter
- Nötter & frön
- Oljor & fetter
- Spannmålsprodukter
- Näringsämnen
- Fett
- Kolhydrater & fiber
- Mineraler
- Protein
- Vitaminer
- Övrigt
- Bioaktiva substanser
- Probiotika
- Tillsatser
- Kostmönster
- Nordiska näringsrekommendationer
- Övriga
Publicerat 2016-06-10
Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 1-2, 2015
Referat
Enligt den senaste rapporten från ”Global burden of disease” rankas kostfaktorer som den enskilt största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. För att minska andelen kostrelaterade sjukdomar i befolkningen krävs vetenskapligt grundade näringsrekommendationer, samt att dessa på bästa sätt kommuniceras till allmänheten. I november 2014 anordnade Kungl. vetenskapsakademiens nationalkommitté för nutrition och livsmedelsvetenskap symposiet ”Nordiska Näringsrekommendationer 5: Internationella och nationella perspektiv”. Syftet med dagen var att belysa och diskutera frågor rörande utformningen av näringsrekommendationer, samt hur dessa kan användas på befolkningsnivå.
>> text: Sandra Ekström, doktorand, Jessica Magnusson, doktorand, Institutet för Miljömedicin,
En central fråga som belystes var huruvida näringsrekommendationer och kostråd bör utformas på nationell eller internationell nivå. Ambroise Martin, ordförande i NDA-panelen (The Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies) inom den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), presenterade hur de arbetar med att revidera och uppdatera referensvärden för näringsintag på europeisk nivå. Martins menar att referensvärden för näringsintag mycket väl kan utformas på europeisk, eller till och med internationell nivå, men att kostråd bör anpassas utifrån nationella skillnader i traditioner, hälsostatus och tillgänglighet. Vikten av transparens framhölls, både för att intresserade ska förstå arbetet, men även för att undvika dubbelarbete på nationell nivå.
Cancerråd svår utmaning
Kostråd och näringsrekommendationer kan ges utifrån olika perspektiv och syften. Näringsrekommendationer är utformade för att främja generell hälsa, medan kostråd kan ges även för att förebygga specifika sjukdomar.
Rachel Thompson, World Cancer Research Fund International, USA, presenterade deras arbete med att ta fram råd rörande kost och fysisk aktivitet för cancerprevention. Likt arbetet med NNR görs en systematisk litteraturgenomgång där enskilda studier bedöms utifrån fördefinierade kriterier. Samband delas in efter evidensstyrka. För en rekommendation krävs att bevisstyrkan bedöms som ”stark”, vilket kräver åtminstone två oberoende och samstämmiga prospektiva kohortstudier av god kvalitet. Dessutom krävs ett visat dos-responssamband och mekanistiskt stöd för observerade samband.
Thompson belyste även svårigheter som finns med utformningen av kostråd. Eftersom olika kostfaktorer ofta hänger ihop är det till exempel svårt att studera effekten av enskilda livsmedel eller näringsämnen. Därför är det viktigt att utvärdera hela kostmönster. Att ge specifika råd gällande cancerprevention är extra svårt då det finns många typer av cancer, ofta med olika uppkomstmekanismer. Tiden mellan exponering och insjuknande är dessutom vanligtvis lång, vilket kräver en lång uppföljningstid.
Viktigt individanpassa råd
Barbara E Millen, Boston Nutrition Foundation, USA, berättade om hur man i USA har arbetat med livsstilsråd vid övervikt och förebyggande av hjärt-kärlsjukdom bland normalviktiga. Under en femårsperiod har en expertgrupp definierat specifika kritiska frågeställningar där rekommendationer sedan arbetats fram utifrån en systematisk genomgång av det senaste bevisläget.
Dessa handlar bland annat om hur stor viktnedgång som krävs för att åstadkomma hälsovinster, vilka kostinterventioner som är mest effektiva och hur olika livsstilsfaktorer påverkar blodtryck och lipidnivåer. Generellt framhålls betydelsen av en näringstät kost, med särskilt fokus på att minska andelen mättat fett och transfett, samt salt och ökad fysisk aktivitet.
Millen kommenterade att det är viktigt att anpassa råd om viktnedgång utifrån individens behov, preferenser samt riskprofil. För hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att framhålla att även en liten viktnedgång, två till fem procent, ofta har stor påverkan på blodfetter, glukosvärden och andra riskfaktorer.
Behov av fler barnstudier
Rätt näringssammansättning är extra betydelsefullt för barn. Berthold V. Koletzko, Ludwig Maximilians-Universität, München, kommenterade att det dock är en utmaning att utforma näringsrekommendationer till barn, eftersom de ofta måste baseras på extrapoleringar från data på vuxna. Det finns ett stort behov av fler och mer ingående studier på barn.
En annan fråga, som komplicerar arbetet med att utforma rekommendationer, är med vilket syfte rekommendationerna ska sättas. I många fall krävs olika nivåer för att förebygga brister, jämfört med att uppnå optimal hälsa. Detta gäller till exempel folsyra, där nivåerna för att förebygga anemi skiljer sig från nivåerna för att förebygga fosterskador.
Nya NNR lyfter fram helheten
I den senaste versionen av NNR (NNR5) lyfter man fram betydelsen av helheten i kosten.
NNR 5 omfattar även rekommendationer om fysisk aktivitet, vilka Anna Jansson, Folkhälsomyndigheten, presenterade. Vuxna rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka med minst måttlig intensitet, eller 75 minuter per vecka med hög intensitet. Aktiviteten bör ske i perioder om minst tio minuter. Nytt i NNR 5 är att långvarigt stillasittande anses som en oberoende riskfaktor och bör begränsas.
Det finns i dagsläget stora socioekonomiska skillnader, där andelen med en stillasittande fritid är högre bland individer med låg utbildningsnivå, jämfört med individer med hög utbildningsnivå.
Utvärdering av näringsintag
Agneta Andersson, Uppsala universitet, klargjorde skillnaderna mellan de olika referensvärden som ges i NNR. Rekommenderat intag (RI) är baserat på den mest krävande individen (medelbehov + två standardavvikelser). Majoriteten av befolkningen har med andra ord ett lägre faktiskt behov.
För att utvärdera en grupps näringsintag jämförs vanligtvis gruppens genomsnittliga intag med RI. Detta säger dock inget om huruvida varje individ nått sitt specifika behov, då spridning i både intag och behov kan variera stort. Man kan dock göra en uppskattning av hur stor proportion av gruppen som med relativ stor sannolikhet har ett bristfälligt intag, respektive ett tillräckligt intag. Det finns även en formel för att beräkna sannolikheten för otillräckligt intag på individnivå.
Livsmedelsverket vill bli mer synligt
Livsmedelsverkets generaldirektör Stig Orustfjord talade om verkets roll i den allmänna kostdebatten och deras framtidsvisioner. Orustfjord framhöll att kostdebatten i Sverige har ett förvrängt fokus, där mycket uppmärksamhet ges åt E-nummer och bekämpningsmedel, men där få vill prata om socker, salt eller alkohol.
Att äta varierat och inte mer än man gör av med är budskap som anses tråkiga. Myndigheter, som Livsmedelsverket, behöver därför ta ett tydligare ansvar genom att lägga fokus på de viktigaste frågorna och bli tuffare i debatten. I framtiden fokuserar Livsmedelsverket bland annat på att bli mer aktiva i medierna, skapa ett ökat samarbete mellan olika sektorer och att målgruppsanpassa kostråden. Man arbetar också med en så kallad riskbarometer, som kan underlätta för journalister och privatpersoner att värdera hur allvarliga olika larm kring kost är.
Uppskattade råd
Tvärtemot vad många tror visar en undersökning från Livsmedelsverket att 80 procent av konsumenterna vill ha råd om bra matvanor. Undersökningen visar att de flesta håller med om råden kring tallriksmodellen, fullkorn, fisk, frukt och grönt, salt samt sötsaker. En stor majoritet, 82 procent, tycker också att det är bra att nyckelhålet finns. Det som däremot väcker debatt är frågan om vilket typ av fett man bör äta. Många tycker också att det saknas råd om motion, charkprodukter, ekologisk mat och alkohol.
Resultat från den senaste stora nationella matvaneundersökningen, Riksmaten, visar att få når rekommendationen gällande frukt och grönsaker, fisk samt fullkorn. Många unga äter för lite näringsrik mat och för mycket ”utrymmesmat”, vilket leder till låga intag av framförallt D-vitamin, folsyra och järn.
För att lättare kunna kommunicera de nya näringsrekommendationerna har Livsmedelsverket tagit fram rapporten ”Bra livsmedelsval baserat på Nordiska Näringsrekommendationer 2012”. Rapporten utgör ett mellanled mellan NNR och kostråden.
Lena Björk, Livsmedelsverket, framhöll att samma livsmedelsval ofta gynnar vikt, hälsa och miljö, samtidigt. Det kanske viktigaste budskapet är att även små förbättringar i matvanorna ger positiva hälsoeffekter.
Tufft medieklimat
I den avslutande paneldiskussionen, som leddes av Sverker Olofsson, avsattes mycket tid till att diskutera det tuffa tonläget i dagens kostdebatt, och hur experter och forskare ska nå ut med sina budskap.
Idag förs en ofta orättvis kamp där enskilda förespråkare får lika stort eller större utrymme än hela den etablerade vetenskapen. Panelen var enig om att forskare behöver flytta fram sina positioner, bli än mer tydliga samt bättre tränade att möta media i olika frågor. •