Tarmfloran förändras genom livet i samspel med många faktorer, såsom våra gener, vad vi äter, vår livsstil, sjukdomar och hur kroppen förändras med åren.

Tack alla läsare och forskare som har bidragit med texter på Nutritionsfakta under året. Vi önskar er alla en riktigt fin ledighet. Tack för i år!

Den svenska multicenterstudien SCAPIS visar på ett samband mellan kostmönster och både förekomst och sammansättning av plack i kranskärlen.

I slutet av augusti anordnades den 23:e Internationella nutritionskonferensen i Paris. Mycket intressant fanns på programmet.

Målet med Global Burden of Disease, GBD, är att kunna prioritera mellan olika sjukdomar och riskfaktorer så att åtgärder kan riktas rätt.

Inte bara vad vi äter, utan också när vi äter kan ha betydelse för hälsan. Det finns även samband mellan måltidsmönster och näringsintag.

TEDDY-studien visar att lite fiber, mycket gluten och västerländskt kostmönster under de första levnadsåren ökar risken för celiaki.

Det finns samband mellan kostmönster och både förekomst och typ av plack i kranskärlen. Det visar resultat från multicenterstudien SCAPIS.

Järnbrist är vanligt hos tonårsflickor, och i större utsträckning hos flickor som äter klimatvänligt eller vegetariskt.

Metodvalet för hur energiintag hanteras vid databearbetning är viktigt för vilka slutsatser som dras om samband klimatpåverkan – näringsintag.

Ofiltrerat kaffe som kokkaffe innehåller kolesterolhöjande ämnen. Även maskinkaffe innehåller dessa ämnen, men i lägre nivåer än kokkaffe.

Sammanfattat anger Livsmedelsverkets kostråd att vi bör äta mycket grönsaker, frukt och fullkorn och mindre av läsk, godis, fikabröd och snacks. Fisk och baljväxter är bra att äta ofta. Man kan gärna äta kött, men inte så mycket och bara en liten del bör vara chark som korv och bacon.

RISE klimatdatabas innehåller klimatavtryck för drygt 800 livsmedel. Från och med 2024 års version ingår också näringstäthetsindex.

Stiftelsen utlyser stipendier och projektanslag inom human nutrition. Sista ansökningsdag: 1 mars 2025.

Småbarns matvanor har förbättrats jämfört med för tjugo år sedan, men fortfarande är det en lång bit kvar tills många rekommendationer nås.

Tack alla läsare och forskare som skrivit på Nutritionsfakta under året! Vi önskar er alla en fin julledighet!

Skolmåltiden beskrivs som ett viktigt tillfälle att umgås med sina kompisar, men många elever upplever också skolrestaurangen som en otrygg miljo.

Här kan du ta del av förslaget till nya kostråd. Livsmedelsverket kommer att presentera de färdiga kostråden i början av 2025.

Forskare har gått igenom studier om amning, introduktion av fast föda, hälsoeffekter av spädbarnskost och växtbaserat till småbarn.

Läkemedel vid obesitas kan ges som tillägg till energireducerad kost. Läkemedelsbehandling ska ordineras och följas upp av läkare.

Trots effektiv läkemedelsbehandling har många patienter kvarvarande symtom. Därför finns behov av att hitta ett komplement till dessa läkemedel.

Obesitas kräver en strukturerad behandling som i grunden handlar om att minska intaget av energi vilket gör flera förändringar nödvändiga.

Ett högt intag av grönsaker, frukt och bär skyddar mot flera sjukdomar som hjärt-och kärlsjukdom och vissa cancertyper.

Tack alla läsare och forskare som skrivit på Nutritionsfakta under året! Vi hoppas ni får en fin ledighet!

Många kvinnor har övervikt eller obesitas vid graviditetens start och ungefär hälften av gravida kvinnor i Sverige går upp för mycket i vikt.
Resultat från en forskningsstudie visade att en livsstilsintervention via en app – HealthyMoms kan vara ett stöd för bra kostvanor och en hälsosam viktuppgång under graviditeten.

Hur vi upplever smak beror på flera faktorer som till exempel vårt smak- och luktsinne, våra preferenser och kontexten.

Lanseringen kan följas online.

Här kan du ladda ner rapporten om processade livsmedel skriven av forskare i livsmedelsvetenskap och nutrition.

Varmt välkomna till seminarium

Lämna synpunkter senast den 26 maj.

Nutritionsfakta bjuder in till seminarium.

Ny studie baserad på nationella data.

Tack alla läsare och forskare som skrivit på Nutritionsfakta under 2022!
Hoppas att ni alla får en fin julledighet!

Ta del av det inspelade seminariet ”What is a sustainable diet? The protein shift – challenges and opportunities” här.

Risken för undernäring ökar med stigande ålder beroende på ett försämrat immunförsvar och ökad förekomst av sjuklighet.

Kolin räknas som ett essentiellt näringsämne med många funktioner i kroppen. Kolin finns t ex i kött, ägg och spannmål.

Under augusti och september är flera kapitel och en artikel ute på remiss.

Jodering av salt har varit en framgångsrik strategi mot jodbrist i Sverige.

Rödbetor och flera grönbladiga grönsaker innehåller nitrat som kan bilda kväveoxid.

Vartannat år anordnar Dietisternas Riksförbund (DRF) kongresser med olika teman.

I ett pågående projekt undersöker forskare matdonationer utifrån flera perspektiv.

Fram till den 9 juni 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet om kolin i de nordiska näringsrekommendationerna.

Fram till den 9 juni 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet i de nordiska närings-
rekommendationerna.

Flera studier pågår, men vissa studier tyder på att det kan finnas risk för försämrad munhälsa efter överviktskirurgi.

Det finns flera orsaker till att personer tar till sig icke vedertagna diagnoser och olika strategier för att bemöta dem.

Fram till den 21 april 2022 kan forskare och andra intresserade lämna synpunkter på kapitlet i de nordiska näringsrekommendationerna.

Spädbarn är mottagliga för olika smaker, även bittra och sura smaker som finns i frukt, bär och grönsaker.

Nyligen publicerade SBU en utvärdering om olika kostfaktorer och typ 1-, typ 2- och graviditetsdiabetes.

Nyligen publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

EAT-Lancetkosten lanserades som en modell för en referenskost med syfte att vara både hälsosam och miljömässigt hållbar.

Just nu pågår arbetet med uppdateringen av de nordiska närings-
rekommendationerna, NNR2022.

Tack alla läsare och alla forskare som skrivit på Nutritionsfakta för det gångna året. Vi hoppas ni får en fin ledighet!

Avhandling från Umeå universitet av Stina Bodén.

Rapporten publicerades 2021 av Livsmedelsverket.

Ny avhandling från Lunds universitet av Stina Ramne.

Matskiftet är en podd om proteinskiftet och hållbar kost från Chalmers Livsmedelsvetenskap.

Den sjunde utgåvan av Näringslära för högskolan har nyligen släppts.

Den globala migrationen startade för flera hundra år sedan och har inte avstannat.

Efsa har slutfört en vetenskaplig systematisk genomgång av sambandet mellan intag av socker – och olika sjukdomar och andra effekter på hälsan. Efsa välkomnar nu synpunkter på utvärderingen.

Nyligen publicerades vilka områden de ytterligare fyra systematiska litteraturöversikterna kommer att omfatta i uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Skolluncher har stor potential att introducera barn till hållbara matvanor som kan bestå till vuxen ålder. Patricia Eustachio Colombos forskning visar hur skolluncher kan bli mer hållbara, utan påverkan på intag, matsvinn eller kostnader.

Revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022, pågår. För att sammanställa den vetenskapliga litteraturen används olika typer av litteraturöversikter i revideringsprocessen. Nya systematiska litteraturöversikter genomförs också inom projektet.

Nyligen arrangerade NEON, KVA och EpiHealth ett webbinarium om biomarkörer där både nationella och internationella forskare presentade forskning inom området.

Nyckelhålsmärkningen har funnits i över 30 år och revideras regelbundet. Nyligen kom nya Nyckelhålskriterier, som innebär att fler växtbaserade rätter kan märkas med Nyckelhålet.

Hållbar motivation över tid kan skapas med hjälp av den så kallade självbestämmandeteorin.

SBU skriver om svårigheter som kan finnas vid tolkning av vetenskapliga studier.

En samlad bedömning av kunskapsläget kan göras genom att resultat från enskilda studier vägs samman.

Nyligen publicerades vilka områden de första fem systematiska litteraturöversikterna kommer att omfatta i uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Forskning pågår för att ta reda på om det finns ett samband mellan gluten i kosten – och utvecklingen av celiaki och typ 1-diabetes hos barn, men samspelet är komplext.

Vart femte år uppdateras de amerikanska kostråden och nyligen publicerades ”Dietary Guidelines for Americans, 2020-2025”.

Mag- och tarmproblem är vanligt hos äldre. Studier visar att kostfibrer kan stärka tarmbarriären, men mer forskning krävs för att ta reda på hur kostfibrer exakt påverkar tarmen.

Vi önskar alla läsare och forskare som skrivit på Nutritionsfakta en riktigt god jul och ett gott nytt 2021. Vi ser fram emot ett nytt år med intressanta artiklar inom mat och hälsa!

Nyligen arrangerades ett webbinarium med fokus på att integrera hållbarhet i de kommande nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022.

Uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR pågår. NNR baseras på en samlad bedömning av den vetenskapliga litteraturen.

Personer med fetma har identifierats som en riskgrupp vid covid-19. Det finns flera faktorer som visar på varför personer med fetma är särskilt sårbara.

Växtbaserade livsmedel är fördelaktigt för både hälsan och miljön, men kan öka risken för brist på järn och zink.

Majoriteten av reklambudskapen för mat är inte samstämmiga med näringsrekommen­dationerna utan motarbetar hälsosamt ätande.

Feta mejeriprodukter bör bytas ut mot magra, men ett livsmedel är mer än sin fettsammansättning och därför kan rådet vara alltför förenklat.

Hälsoeffekter av mejeriprodukter är en ständigt aktuell fråga. Mjölkfett består huvudsakligen av mättade fettsyror som har en erkänt kolesterolhöjande effekt. Enligt officiella rekommendationer bör vi byta ut feta mejeriprodukter mot magra för att sänka intaget av mättat fett och på sikt minskarisken för hjärt-kärlsjukdom. Frågan är om detta råd är allt för förenklat och gör … Fortsätt läsa Feta mejeriprodukter – avstå eller avnjuta? →

– en kommentar till Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” Livsmedelsverkets broschyr ”Råd om bra mat för äldre” handlar om vad man kan göra när aptiten minskar och man oavsiktligt börjar tappa vikt. I broschyren rekommenderas smör som ett sätt att energiberika maten vilket går emot Livsmedelsverkets generella råd om att välja enkel- och … Fortsätt läsa Det finns bättre sätt än smör för att energiberika maten för äldre →

Referat EAT-Lancet-rapporten är ett unikt bidrag till utvecklingen inom mat- hälsa- och hållbarhetsområdet, men hur bokstavligt bör den tolkas? Definitionen av en hälsosam kost inom ett hållbart livsmedelssystem på nordisk nivå måste utgå från våra nordiska förhållanden, där de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) som är baserade på den samlade vetenskapen kring kost och hälsa utgör utgångspunkten. … Fortsätt läsa Mat, hälsa och hållbarhet – EAT-Lancet i nordiskt perspektiv →

Välkommen till symposiet Dairy in a modern and sustainable diet Detta pre-symposium äger rum i anslutning till Nordic Nutrition Conference Plats: Digitalt Tid: 16 dec kl 9-10.30 Vi diskuterar mjölkens och mjölkprodukternas roll i vår nordiska matkultur och för hälsa och hållbarhet. Pre-symposiet sker på engelska och ingår i NNC-konferensavgiften. Det finns även möjlighet att … Fortsätt läsa Pre-symposium vid NNC 2020: Dairy in a modern and sustainable diet →

God jul och gott nytt år! Vi ser fram emot 2020 som ett spännande år med nya forskningsprojekt och utvecklande samverkan. Julen är ett perfekt tillfälle att äta mer av lax och sill som bidrar med hälsosamma fetter och D-vitamin, kål av alla de slag och nötter som är klimatsmart godis med fibrer, mineraler och … Fortsätt läsa God jul och gott nytt år! →

Bakterier som vi under decennier har gjort allt vi kan för att bli av med, har nu seglat upp på hitlistan över nya intresseområden. Allt från hudvårdsföretag till livsmedelsbutiker vill marknadsföra olika produkter som ”bra för din bakterieflora”. Hur blev det så? >>text: Louise Brunkwall, PhD, nutritionist och forskare vid Medicinska fakulteten, forskargruppen Diabetes, kardiovaskulärsjukdom och genetisk … Fortsätt läsa Jakten på hälsosamma tarmbakterier pågår – och många frågor kvarstår →

Chefredaktör, för drift och utveckling av Nutritionsfakta.se – Kunskapsportalen om mat och hälsa (50%) Nutritionsfakta.se är en webbaserad partsneutral kunskapsportal med forskarskribenter för saklig samhällsdiskussion om nutrition, mat och hälsa för att förbättra förutsättningarna för en god folkhälsa samt att underlätta för innovationer inom mat-hälsaområdet. Portalen vänder sig i första hand till personer verksamma inom och … Fortsätt läsa Nutritionsfakta söker ny chefredaktör →

En tidigare publicerad artikel i Nutritionsfakta har visat på hälso- och hållbarhetsfördelar med att äta insekter. Finns det då några hälsorisker med att äta insekter? När det gäller kemiska risker är dessa små, förutsatt att producenten har kontroll på fodrets tungmetallinnehåll. Bakterier och andra mikroorganismer behöver kontrolleras noga, men inga tydliga risker finns här heller. … Fortsätt läsa Äta insekter – finns det några hälsorisker? →

Kemiska eller mikrobiologiska risker med insekter som mat är små, men insekter kan vara allergiframkallande.

Konferensrapport: Livsmedelsforum i Örebro, oktober 2019 Hälsa, miljö och klimat är ett brett kunskapsområde med många dimensioner. För att nå målen och skapa ett matsystem som bidrar till hälsa och hållbarhet behövs mer kunskap, bättre kommunikation och en ökad samverkan mellan akademi och industri, producent och konsument. Vid Livsmedelsforum som arrangerades i oktober 2019 konstaterades … Fortsätt läsa Kunskap och tillgänglighet – grund för mer hållbara matvanor →

Ursula Kehlet skrev tidigare i år om hur mättnadskänslan påverkas av olika typer av protein. Den danska originalartikeln har nu översatts och sammanfattas här av Nutritionsfaktas redaktion.  >> text: Sammanfattning av Kajsa Asp Jonson, leg. dietist, journalist, Nutritionsfakta.se Fibrer och proteinhalt viktigare än proteinets ursprung Proteinrika livsmedel, oavsett ursprung, bidrar med mättnad och näring. Högt … Fortsätt läsa Protein och mättnad – sammanfattning →

Tidigare publicerat på danska, 2019-02-27  Dagens kostrekommendationer innebär att äta mer växtbaserad kost med mer vegetabiliska proteinkällor och mindre av de animaliska. Proteinet i kosten bidrar med mättnadskänsla och ökad ämnesomsättning. Eftersom övervikt och fetma är en central fråga för många friska vuxna är det positivt ur ett viktperspektiv att maten är mättande, medan det för … Fortsätt läsa Protein och mättnad – olika proteinkällor →

Skillnader i organisationers mandat och de frågeställningar man fokuserar på.

I maj för tre år sedan laddade vi inför lanseringen av nutritionsfakta.se. Med stor spänning och viss vånda bestämde vi oss till slut för att tryckta på ”publicera”. Och vilken tur att vi vågade! Sedan dess har vi haft tre fantastiskt roliga år i nutritionsfakta.se:s tjänst. Det har varit en stor förmån att tillsammans med … Fortsätt läsa Tack för oss! →

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2018 I et livsløpsperspektiv er hjemmemiljøet det først miljøet som bidrar til å forme barnets matvaner og utvikling av preferanser for ulik mat. Den norske BRA-studien viser at det er viktige modifiserbare faktorer i det sosiokulturelle hjemmemiljøet som både fremmer og hemmer barns inntak av grønnsaker. >> text: … Fortsätt läsa Sammenheng mellom sosiokulturelle faktorer i hjemmemiljøet og grønnsaksinntak blant norske 3-5 åringer: Resultater fra BRA-studien →

I ett samarbete mellan de nordiska länderna har ett protokoll för att kartlägga marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till barn och ungdomar utvecklats. Protokollet, som publicerats av Nordiska ministerrådet, beskriver metoder för hur man studerar barns exponering för marknadsföring av livsmedel.

I en svensk studie framgår tydligt att mödrar med en utländsk bakgrund överlag uppfattar sina barns ätbeteenden på ett annat sätt.

Vad som sker under skolmåltiden är skolledarens ansvar, och kan därför variera mellan skolor.

En hälsosam kost och bra rutiner för tandborstning, en gyllene möjlighet – från start!

En Frisk Skolstart Plus har utvecklats i resurssvaga områden och integrerats i skolans verksamhet.

Trots positiva förändringen är det långt ifrån alla ungdomar som äter enligt kostråden.