Mammors uppfattning om sina barns ätbeteende varierar med födelseland

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2018

I Sverige idag är var femte invånare född i ett annat land. Trots detta har det hittills saknats studier av föräldrars uppfattningar av barns ätbeteende, där man fokuserat på vilken roll utländsk bakgrund kan spela. I en svensk studie framgår tydligt att mödrar med en utländsk bakgrund överlag uppfattar sina barns ätbeteenden på ett annorlunda sätt, jämfört med mödrar födda i Sverige.

>> text: Maria Somaraki, doktorand, Pernilla Sandvik, postdoktor, Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet

Forskningsstudier från flera olika länder har visat att det redan från tidig ålder finns en koppling mellan barns ätbeteende och deras viktstatus (1). Med ätbeteende syftar vi här inte specifikt till vad barnet äter, utan hur barnet äter och dess respons till maten. Barn med övervikt och fetma har till exempel ofta svårare att tolka sina mättnadssignaler, vilket i sin tur ökar risken för att fortsätta att äta trots att man inte behöver. Både vad och hur barn äter påverkas av flera faktorer och i den här artikeln kommer vi belysa hur föräldrar och deras uppfattningar om barnets ätbeteende kan spela en roll (2).

Samspel barn-föräldrar viktigt

Föräldrar påverkar sitt barns ätande direkt genom vilka livsmedel de köper hem och vilken mat de lagar, men samspelet mellan barn och föräldrar i måltidssituationen är också viktigt. Alla barn är olika och barnets olika egenskaper och beteenden påverkar föräldrars agerande i ett dynamiskt och komplicerat samspel.

Förälderns uppfattning om sitt barns ätbeteende har kunnat kopplas till vilka tekniker föräldern använder i måltidssituationer med barnet. Sociala och kulturella faktorer kan spela en avgörande roll för hur föräldrar tolkar sitt barns ätbeteende. Föräldrar som uppfattar det som att barnet är väldigt matglatt, det vill säga gärna äter och tycker mycket om mat, har exempelvis visat sig oftare vara mer kontrollerande när det gäller barnets ätande och förbjuder till exempel sitt barn att äta vissa livsmedel, framförallt mer ohälsosam mat (3).

Forskning har visat att barn till föräldrar som är mycket kontrollerande i matsituationer har en sämre förmåga att tolka sina egna mättnadssignaler och istället kan det skapas ett starkare sug hos barnet att äta just de förbjudna livsmedlen (4).

Utländsk bakgrund sällan beaktad

Vilken kultur föräldrar har sin bakgrund i är en faktor som påverkar både matvanor, matpreferenser och föräldraskap. I Sverige idag är var femte invånare född i ett annat land. Trots detta har det hittills saknats studier av föräldrars uppfattningar av barns ätbeteende, där man fokuserat på vilken roll utländsk bakgrund kan spela. Urvalet av deltagare i forskningsstudier speglar också sällan den faktiska andelen utlandsfödda.

I vår studie valde vi därför att undersöka relationen mellan hur mammor uppfattar sitt barns ätbeteende och moderns födelseland, med syftet att därigenom belysa betydelsen av sociala och kulturella aspekter av barns ätande.

Enkät med åtta dimensioner

För att undersöka hur föräldrar uppfattar sina barns ätbeteenden använde vi en enkät som heter The Child Eating Behaviour Questionnaire (CEBQ). Enkäten är utvecklad av forskare vid University College i Storbritannien och har använts i flera länder för att bedöma ätbeteende hos barn och att undersöka riskfaktorer för övervikt och fetma (5). Enkäten har nyligen översatts och validerats i Sverige (6).

CEBQ undersöker, med hjälp av 35 påståenden, åtta dimensioner av barnets ätbeteende. Dessa åtta dimensioner delas ofta in i två grupper – om barnet har ett mer matglatt ätbeteende (food approach) eller ett mer undvikande ätbeteende (food avoidance) (se ruta). Föräldrarna svarade på hur väl de själva anser att de olika påståendena stämmer överens med deras barns ätbeteende på en femgradig skala, med alternativen ”aldrig”, ”sällan”, ”ibland”, ”ofta” och ”alltid” (6).

1310 mammor från 74 länder

Studien inkluderade 1 310 mammor med barn mellan tre och åtta år från Malmö och Stockholm. I enkäterna fanns, förutom frågorna från CEBQ om barnets ätbeteende, bland annat frågor om mammans födelseland, mammornas och barnens vikt och längd samt hur mycket mamman oroar sig över sitt barns vikt. Av mödrarna som deltog i studien var 28 procent födda utomlands och dessa hade sitt ursprung i 74 olika länder över hela världen. Fördelningen speglade väl hur det faktiskt ser ut i den svenska befolkningen (2).

För att analysera resultaten delades födelseländerna in i sju olika grupper baserat på geografiska och kulturella likheter:

• Sverige

• Norra och västra Europa

• Östra och södra Europa

• Mellanöstern och Nordafrika

• Öst, Syd- och Sydostasien

• Subsahariska Afrika

• Central- och Sydamerika.

Bland de deltagande mammorna hade en tredjedel övervikt eller fetma och en femtedel av barnen likaså. Majoriteten av mammorna (64 procent) hade mer än tolv års utbildning.

Med hjälp av regressionsanalyser tittade vi på samband mellan moderns födelseland och uppfattningen om barnets ätbeteende. För att justera för effekten av andra potentiella faktorer som kan påverka uppfattningen kontrollerade vi i analysen för moderns och barnets självrapporterade vikt och ålder, barnets kön, moderns utbildningsnivå samt hur mycket modern oroade sig för att barnet hade en för hög vikt.

Skillnader i uppfattad matglädje

Vi fann i studien en koppling mellan moderns födelseland och hur hon uppfattade sitt barns ätbeteende. För sju av de åtta ätbeteendena i CEBQ fann vi skillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda mödrar. Den enda enskilda dimension där mödrarna i princip inte skiljde sig alls åt i sina uppfattningar handlade om ifall barnet uppfattades vara kräsen eller kinkig med maten.

Generellt sett rapporterade mödrar födda utomlands en högre grad av både ett matglatt och ett undvikande ätbeteende (se ruta) hos sina barn, jämfört med mödrar födda i Sverige. Skillnaderna var störst mellan mödrar födda i Mellanöstern och Nordafrika, jämfört med mödrar födda i Sverige. Mödrar födda i Mellanöstern och Nordafrika rapporterade högre för alla de dimensioner som relaterar till ett mer matglatt ätbeteende hos barnet, med undantag för dimensionen som relaterar till hur mycket man uppfattar att barnet tycker om mat (som bland annat undersöks med påståendet ”Mitt barn älskar mat”). Samtidigt rapporterade de också högre för alla dimensioner som relaterar till ett mer undvikande ätbeteende hos barnen.

Moderns oro en nyckelroll

Vi fann dock också en variation i mammornas uppfattningar beroende på vilket annat geografiskt område än Sverige mamman var född i. Mödrar från norra och västra Europa var till exempel mest lika mödrar från Sverige, med undantag för uppfattningen om att barnet hade en starkare mättnadskänsla.

När det gäller faktorerna vi kontrollerade för i analysen, visade det sig i faktorn som handlar om hur mycket modern oroade sig över att hennes barn hade en för hög vikt, att den förklarade en hög andel av den variation vi fann avseende hur modern uppfattade ätbeteendet hos sitt barn. Framförallt när det gällde dimensionerna som relaterar till ett mer matglatt beteende. Effekten av födelseland kvarstod dock även efter det att vi kontrollerat för detta i analyserna. Graden av oro för barnets vikt och uppfattning av barnets ätbeteende visade sig spela olika stor roll beroende på moderns födelseland. Kopplingen hade störst betydelse bland mödrar födda i Sverige jämfört med alla andra grupper.

Varför olika uppfattningar?

Studien visade att det finns en variation mellan olika geografiska och kulturella grupper vad gäller uppfattningar av barns ätbeteenden. Detta kan bero på att olika grupper kan ha olika erfarenheter vad gäller migration, hur de har vant sig vid en ny kultur samt kulturella inställningar och attityder från födelselandet kring föräldraskap och mat.

Det var tydligt att mödrar med en utländsk bakgrund överlag uppfattade sina barns ätbeteenden på ett annorlunda sätt än mödrar födda i Sverige. För att förklara varför det är så behövs mer forskning. Det är möjligt att mödrars uppfattningar av barns ätbeteende speglar barnets matkonsumtion. Ett mer matglatt ätbeteende är kopplad till ett kostmönster med ökat energiintag, konsumtion av till exempel energirik mat och dryck samt mer frekventa måltider (7).

Möjliga förklaringar till att mödrar med utländsk härkomst samtidigt rapporterar högre för det undvikande ätbeteendet, skulle kunna vara en underliggande oro för att barnen inte få i sig tillräckligt med mat och har en dålig aptit. Migration har en koppling till strukturella hinder, fattigdom och osäkerhet kring mat. Mödrar med utländsk bakgrund kan därmed eventuellt bli mer oroliga när barnet har dålig aptit. Vi kunde dock i vår analys endast kontrollera för moderns oro för det motsatta, det vill säga att barnet hade en för hög vikt.

Stöd till föräldrar

I Sverige har barn med föräldrar födda utomlands en högre sannolikhet att utveckla övervikt eller fetma (8). Enligt årsrapporten från barnhälsovården i Stockholms län från 2017, hade i genomsnitt tio procent av fyraåringarna övervikt eller fetma. Tittar man mer specifikt på områden där det bor en högre andel utlandsfödda var dock andelen barn med övervikt och fetma högre, strax under 20 procent (9).

Det finns ett behov av att hitta strategier för att hjälpa föräldrar att stötta sina barn till en mer hälsosam livsstil, oavsett var man bor eller är född. Mycket är fortfarande okänt om effekten av migration på barns ätbeteende, framförallt vad gäller förälderns roll.

I en tidigare studie kunde vi se att mödrar födda utomlands oftare hade mer kontrollerande strategier för sitt barns ätande jämfört med mödrar födda i Sverige (10). Därmed är det av stor betydelse att öka kunskapen och förståelsen för hur sociala och kulturella faktorer kan påverka hur föräldrar uppfattar sitt barns ätbeteende. Det kan i sin tur påverkar de strategier som föräldrar använder i måltidssituationen och hur det i förlängningen kan påverka barnets viktstatus.

Referenser

1. Carnell S, Wardle J. Appetite and adiposity in children: evidence for a behavioral susceptibility theory of obesity. Am J Clin Nutr 2008; 88: 22-9.

2. Somaraki, M, et al. Perceived child eating behaviours and maternal migrant background. Appetite 2018; 125: 302-313.

3. Gregory JE, et al. Pressure to eat and restriction are associated with child eating behaviours and maternal concern about child weight, but not child body mass index, in 2- to 4-year-old children. Appetite 2010; 54: 550-6.

4. Birch LL, et al. Learning to overeat: maternal use of restrictive feeding practices promotes girls’ eating in the absence of hunger. Am J Clin Nutr 2003; 78: 215-20.

5. Wardle J, et al. Development of the Children’s Eating Behaviour Questionnaire. J Child Psychol Psychiatry 2001; 42: 963-70.

6. Ek A, et al. Associations between Parental Concerns about Preschoolers’ Weight and Eating and Parental Feeding Practices: Results from Analyses of the Child Eating Behavior Questionnaire, the Child Feeding Questionnaire, and the Lifestyle Behavior Checklist. PLoS One 2016; 11: e0147257.

7. Fildes A, et al. The relationship between appetite and food preferences in British and Australian children. Int J Behav Nutr Phys Act 2015; 12: 116.

8. Khanolkar AR, et al. Socioeconomic and early-life factors and risk of being overweight or obese in children of Swedish- and foreign-born parents. Pediatr Res 2013; 74: 356-63.

9. Barnhälsovård i Stockholms län: Årsrapport 2017. 2017: https://www.vardgivarguiden.se/globalassets/behandlingsstod/barnhalsovard/bhv-rapporter/arsrapport-barnhalsovard-2017.pdf?IsPdf=true.

10. Somaraki M, et al. Controlling feeding practices and maternal migrant background: an analysis of a multicultural sample. Public Health Nutr 2016: 1-11.