Kostens betydelse för barns tandhälsa

Under de första levnadsåren grundas mycket av förutsättningarna för att ha en god tandhälsa under barndom, ungdom och vuxenlivet. Därför är det viktigt att vi föräldrar ger våra barn en hälsosam kost och bra rutiner för tandborstning. Vi har en gyllene möjlighet – från start!

>> text: Pernilla Lif Holgerson, universitetslektor, specialistutbildad tandläkare, Institutionen för odontologi, Umeå universitet.

I det nyfödda barnets munhåla finns redan vid födelsen bakterier med uppgift att skydda barnet och att medverka vid hantering av ämnen som kommer in i barnets mun. Barnet infekteras därefter med bakterier från sin omgivning, främst från familjemedlemmar, både hälsosamma och sjukdomsframkallande bakterier. Det kan handla om bakterieöverföring från munnen vid olika intima situationer, exempelvis att dela sked med barnet, att pussas eller att kontrollera temperaturen på den välling som ska ges till barnet genom att suga lite ur nappflaskan. De patogena bakterierna orsakar inte skada om de är få, men om något orsakar en obalans i bakteriefloran kan sjukdom uppstå. När det gäller munhåla och tänder hos barn är karies den mest utbredda sjukdomen.

Karies

En del bakterier som koloniserar tänderna producerar syra. Det gör de genom att bryta ned kolhydrater i den kost vi äter. Den organiska syran som produceras är en biprodukt som ger en sur miljö i munhålan, som i sin tur kan orsaka urlakning och uppmjukning av tandemalj med karies som konsekvens (3). Nyckelbakterier för karies tillhör gruppen mutansstreptokocker men även andra syraproducerande bakterier finns inblandade i kariesprocessen. Om överföring av dessa bakterier sker tidigt kan det gynna tidig kariesutveckling (4), därför är det bra att som förälder se till att den egna tandhälsan är god. Hos spädbarn är bakteriefloran i munnen relativt homogen och det går inte att i tidig ålder och innan barnet har fått tänder, förutspå vem som ska få karies eller inte. Bakteriefloran i munnen är fullt etablerad kring tre till fyra års ålder och då ses en mer individuell bakteriesammansättning (5) (figur 1 och 2).

När ett komplement till den humana mjölken införs, vilket är mellan fyra och sex månaders ålder, blir spädbarnets diet mer och mer diversifierad för att möta behoven för tillväxt och utveckling oberoende av moderns kost. Detta spelar roll för miljön i munhålan. Tillsammans med saliven hanterar bakterierna den kost som barnet får. Saliven med sina grundläggande och viktiga funktioner – exempelvis smörjande av slemhinnorna och skyddande från bakterier som kan orsaka sjukdom, samt när tänderna kommer – bygger upp det första skyddande lagret av proteiner på tandytan (6).

Humanmjölk och orala mikrofloran

Det lilla barnet som endast får bröstmjölk som näring får en fullvärdig kost med egenskaper som även skyddar miljön i munhålan och de tänder som tränger fram (7). För de barn som får bröstmjölksersättning är förutsättningarna nästintill lika bra eftersom tillverkarna gör allt för att efterlikna bröstmjölken (8).

Den humana mjölken, bröstmjölken, innehåller mer laktos och är sötare än komjölk. Om amning kan orsaka karies har länge varit omdiskuterat, inte minst på grund av det något högre laktosinnehållet jämfört med komjölk. Man har dock visat att den kariogena potentialen hos laktos är lägre jämfört med sackaros, glukos, fruktos eller invertsocker och det finns inget tydligt vetenskapligt stöd för att amning ger karies (9).

I den humana mjölken finns också ett stort antal oligosackarider varav några av dem kan främja tillväxten av vissa stammar av laktobaciller. Oligosackariderna främjar en sund tarmflora genom att de hälsosamma bakterierna kan använda dem som näring medan mindre önskvärda bakterier saknar det maskineri som behövs för att spjälka dem. Nyare forskning har visat att dessa oligosackarider hindrar sjukdomsframkallande bakterier från att fästa på friska celler (10).

Mellanmål och dess innehåll

För barn som ammas när tänder har brutit fram är det viktigt att tänderna borstas. I de allra flesta fall har barnet då en kombinerad kost förutom bröstmjölken. Om frekvent amning sker förutom de regelbundna måltiderna finns risk för karies, speciellt om inte tandborstning utförs.

De viktigaste strategierna vi har idag för att förhindra att karies utvecklas är att tänderna borstas två gånger per dag med tandkräm som innehåller fluor samt att intaget av tillsatt socker i kosten minimeras. Många studier visar att en frekvent sockerkonsumtion ökar risken för småbarnskaries (11). Många av de produkter som marknadsförs till barn, som snacks, mellanmål, drycker etc. innehåller tillsatt socker. Lördagsgodis är en etablerad vana hos många mycket unga barn, redan från två års ålder får de flesta av dagens barn godis, även glass minst en gång i veckan (14). Det är dock inte bara socker som kan orsaka problem med tänderna.

Frekventa intag av de idag bland föräldrar så populära majskrokarna och ”klämmisarna” – mellanmål som är lättillgängliga och enkelt kan intas ”på språng” – kan också vara en risk för tandhälsan. Även om inget socker är tillsatt, innehåller de kolhydrater som munbakterierna kan använda som näring. Majskrokarna innehåller processad stärkelse som stannar kvar på tänderna, vilket ger en längre period av påverkan på tandytan. ”Klämmisarna” med fruktpuré innehåller kolhydrater i form av fruktos, vilket kan ge energi till munbakterierna (12), om än inte i samma grad som sackaros (tillsatt socker). Frukt är ett självklart inslag i en bra kosthållning, men om det blir för ofta kan även frukt utgöra en risk för tandhälsan (13). En kost som gynnar tillväxt och utveckling och förebygger kroniska sjukdomar senare i livet kan alltså även på kortare sikt gynna munhälsan hos barn (13).

Andra livsmedel som kan ha positiv effekt på tandhälsan är bland annat mejeriprodukter. Till exempel har visst stöd konstaterats för att barn som äter ost har mindre karies, det vill säga osten har en kariesförebyggande effekt (15). Mejeriprodukter kan bland annat bidra till att mineraler lagras in i emaljen efter syraattacker tack vare dess innehåll av kalcium och fosfat.

Kariesrisk

Generellt gäller att barn som tidigt är infekterade av bakterier som producerar syra och därigenom ger lägre pH i munnen, löper högre risk för karies. Ett barns första tänder tränger vanligen fram vid sex till åtta månaders ålder, men allt från fyra till tolv månader är normalt. Barn som får karies före tre års ålder får framför allt kariesskador i överkäkens framtänder, det vill säga i de tänder som tillsammans med underkäkens framtänder kommer först. En förutsättning för att mutansstreptokocker och andra kariesframkallande bakterier, ska kolonisera är dock närvaro av socker. Barn med en hög och frekvent sockerkonsumtion i tidig ålder får kraftigare infektioner med kariesframkallande bakterier, främst mutansstreptokocker, och mer karies (16). Hos de barn som har karies tidigt är risken stor att de får karies även i de permanenta tänderna och barn som haft karies i förskoleåldern behöver laga betydligt fler tänder under skolåldern än de som är friska. Därför kan vi säga att ur ett livslångt perspektiv är det viktigt att mjölktänderna får vara friska till dess att de lossnar av sig själva.

Tandborstning och fluortandkräm

Karies är något som länge drabbade i princip alla svenska barn – fram till mitten på 1960-talet hade alla barn lagningar i sina tänder. Idag har cirka 25 procent av alla svenska sexåringar behov av lagningar (17). Det största skälet till den kraftigt förbättrade tandhälsan var att vi började använda fluor, i tandkräm och som fluorsköljning i skolorna.

När ett kariesangrepp uppstår blir det en uppmjukning av tandemaljen, som medför att mineraler urlakas. Fluor hjälper till vid ny inlagring av mineraler i emaljen. Fluor bör tillföras i små mängder regelbundet och den viktigaste fluorkällan är tandkräm. Från det att de första mjölktänderna bryter fram bör en liten mängd fluortandkräm (i storlek som barnets lillfingernagel) användas på tandborsten. Hos små barn är det dock viktigt att ha kontroll över tillförd mängd eftersom en stor del av tandkrämen sväljs. Mjölktänderna är mer mottagliga för syraattacker och karies än de permanenta tänderna eftersom emaljen på mjölktänderna är tunnare och har en annan sammansättning som gör att den lättare löses upp.

Det viktigaste när det gäller barnens tandhälsa och att bevara tänderna friska och fria från karies är, som tidigare nämnts, att tänderna borstas två gånger per dag med rekommenderad mängd fluortandkräm, att antalet kostintag begränsas och att mängden socker i kosten minimeras. När det kommer till att begränsa antalet kostintag samt sockermängd ligger ansvaret på oss vuxna, föräldrarna. Små barn bestämmer inte själva vilken mat de ska äta, de äter det som bjuds och det som föräldrarna handlar hem till skafferiet. Under hela förskoleåldern och upp till cirka tio års ålder bör barnen få hjälp med tandborstning av en vuxen.

Referenser

1. Walker RW, et al. The prenatal gut microbiome: are we colonized with bacteria in utero? Pediatr Obes. 2017 Aug;12 Suppl 1:3-17.

2. David LA, et al. Diet rapidly and reproducibly alters the human gut microbiome. Nature. 2014 Jan 23;505(7484):559-63.

3. Selwitz RH, et al. Dental caries. Lancet 2007; 369:51-59.

4. Douglas JM, et al. Association of mutans streptococci between caregivers and their children. Pediatr Dent 2008; 30: 375-387.

5. Lif Holgerson, P, et al. Maturation of oral microbiota in children with or without dental caries. PLoS ONE, 2015;10(5).

6. Lindh L, et al. Salivary pellicles. Monogr Oral Sci. 2014;24:30-9.

7. Lessen, R, & Kavanagh, K. Position of the academy of nutrition and dietetics: promoting and supporting breastfeeding. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics. 2015;115(3):444-449.

8. Martin CR,et al. Review of Infant Feeding: Key Features of Breast Milk and Infant Formula. Nutrients. 2016 May 11;8(5).

9. White W. Breastfeeding and the risk of early childhood caries. Evidence Based Dentistry 2008; 9: 86-88.

10. Davis JC, et al. Identification of Oligosaccharides in Feces of Breast-fed Infants and Their Correlation with the Gut Microbial Community. Mol Cell Proteomics. 2016 Sep;15(9):2987-3002.

11. Paglia L, et al. Familial and dietary risk factors in Early Childhood Caries. Eur J Paediatr Dent. 2016 Jun;17(2):93-9.

12. Palmer CA, et al. Diet and caries-associated bacteria in severe early childhood caries. J Dent Res. 2010 Nov;89(11):1224-9.

13. Nunn ME, et al. Healthy eating index is a predictor of early childhood caries. J Dent Res. 2009; 88: 361-366.

14. Stecksén-Blicks C, et al. Caries risk profiles in two-year-old children from northern Sweden. Oral Health Prev Dent. 2007; 5: 215-221.

15. Öhlund I, et al. Diet intake and caries prevalence in four-year-old children living in a low-prevalence country. Caries Res 2007; 41: 26–33.

16. Seow WK, et al. Case-control study of early childhood caries in Australia. Caries Res 2009; 43: 25–35.

17. Socialstyrelsen: Karies bland barn och ungdomar, artikelnummer: 2017:11:6.