Så äter småbarn – resultat från 1,5- och 4-åringar i Riksmaten småbarn

Livsmedelsverket genomför regelbundet nationella matvaneundersökningar för att samla in data om befolkningens matvanor. Informationen används bland annat till att följa livsmedelskonsumtion och näringsstatus i Sverige och som bas för risk- och nyttovärderingar av livsmedel och näringsämnen. Oönskade ämnen i livsmedel ingår också. Matvaneundersökningarna är en viktig grund vid utformning av kostråd och andra insatser som främjar folkhälsan.

För första gången har matvanorna hos 1,5-åringar undersökts, medan 4-åringarnas matvanor senast undersöktes för tjugo år sedan (1, 2). Resultatet visar att barnen generellt får i sig tillräckligt av de näringsämnen de behöver och risken för brist på vitaminer eller mineraler bedöms vara liten. Däremot äter både 1,5-åringarna och 4-åringarna för mycket rött kött och charkprodukter och 4-åringarna äter för lite grönsaker och frukt. Hälften av 4-åringarna får i sig mer fritt socker än rekommenderat och de flesta barn äter för mycket mättat fett och salt.

>>text: Lotta Moraeus, leg dietist, med dr, Elin Larsson, kostvetare, MSc, Helena Bjermo, MSc, med dr, Jessica Petrelius Sipinen, nutritionist, MSc, Emma Patterson, nutritionist, docent, Karin Stenberg, leg dietist, Sanna Lignell, toxikolog, med dr, och Anna Karin Lindroos, leg dietist, docent, Avdelningen för risk- och nyttovärdering, Livsmedelsverket, Uppsala

Lång process

Planeringen av undersökningen började 2019 med att vi bland annat kartlade och uppdaterade livsmedel och maträtter som småbarn äter och som saknades eller var utdaterade i vår livsmedelsdatabas. Vi inledde ett samarbete med Arbets- och miljömedicin (AMM) och Gymnastik- och idrottshögskolan för mätning av fysisk aktivitet. Sahlgrenska akademin bidrog med analys av avföringsprover. Vi testade också vår webbaserade matdagbok bland föräldrar i målgruppen och upphandlade ett Customer Relation Management (CRM) system för att kunna bjuda in och följa tusentals deltagare. Slutligen genomförde vi en pilotundersökning.

Deltagande

Hösten 2021 startade datainsamlingen. Familjer som var slumpmässigt utvalda av Statistiska centralbyrån (SCB) bjöds in med brev som följdes upp med telefonsamtal och SMS. Vi märkte snart att detta var en svår grupp att nå och att vi behövde bjuda in fler än vi räknat med för att nå det antal deltagare som behövdes i undersökningen. Drygt 1800 småbarnsfamiljer – 1078 1,5-åringar och 750 4-åringar – spridda över hela Sverige deltog i studien, vilket motsvarar en svarsfrekvens på drygt 10 procent. Det var lägre än vi hade hoppats på men inte helt oväntat med tanke på den sjunkande trenden att vilja delta i studier.

Studiepopulationen speglade fördelningen bland svenska småbarn gällande kön, kommuntyp, geografi och hushållets sammansättning. Barn i hushåll med kortare utbildning, lägre inkomst och med båda föräldrarna födda utanför Sverige var underrepresenterande. Nästan alla 4-åringar och två tredjedelar av 1,5-åringarna gick i förskola.

Datainsamling

Information om matvanor och andra levnadsvanor samlades in genom matdagbok och enkät mellan september 2021 och juni 2023. Rörelsemätning under sju dagar var en valbar del för samtliga, medan blod- och urinprovtagning samt avföringsprov var valbara delar i en subgrupp av deltagarna.

Matdagboken fylldes i på webben under två dagar, även när barnet var på förskola, via det webbaserade verktyget RiksmatenFlex. När deltagarna registrerade vad barnet åt och drack kunde de välja livsmedel utifrån en förutbestämd livsmedelslista anpassad för småbarn. För att uppskatta mängder kunde deltagarna välja mellan olika portionsbilder, antal eller hushållsmått som matsked och deciliter. Om barnet var på förskola någon av registreringsdagarna instruerades föräldrarna att be personalen fylla i en pappersdagbok som de sedan förde över till den webbaserade matdagboken.

De deltagare som bodde i en kommun med maximalt 50 km till en AMM-klinik tillfrågades om att lämna blod- och urinprov och drygt 500 barn gjorde detta. Deltagare tillfrågades slumpmässigt och spritt över hela Sverige om att lämna avföringsprov.

Huvudresultat

Livsmedelskonsumtion och näringsintag från de två dagarna i matdagboken långtidsjusterades med den statistiska metoden Multiple Source Method, MSM-metoden, för att bättre spegla det vanliga intaget (3). Denna fungerar bra på mindre grupper, ger data på individnivå samt kan ta hänsyn till nollkonsumenter. Individer som aldrig äter ett visst livsmedel, nollkonsumenter, identifierades genom enkätfrågor vid justeringen till långtidsintaget (exempelvis ”Äter ditt barn fisk”). Beräkningarna gjordes för respektive livsmedelsgrupp och näringsämne uppdelat på kön och åldersgrupp. För att minska effekten av snedvridningen på grund av skillnad i deltagande mellan hushåll med föräldrar som har lång respektive kort utbildning, användes statistiska vikter som SCB tog fram baserat på bortfallet.

Livsmedelskonsumtion

Grönsaker och frukt varje dag

De flesta barn äter grönsaker och frukt varje dag och får i sig tillräckligt mycket fibrer. Det är dock färre än en av tio 4-åringar som når kostrådet om minst 400 gram grönsaker och frukt om dagen (4). 1,5-åringar äter ungefär lika mycket grönsaker och frukt som 4-åringar, trots att 4-åringarna är större och äter mer mat. I snitt äter barnen 275 gram grönsaker och frukt per dag.

Många barn äter fisk och skaldjur

Tre av fyra barn äter fisk varje vecka. En tredjedel äter fisk 2–3 gånger i veckan, vilket kostrådet rekommenderar (4).

För mycket rött kött och chark

De flesta av barnen äter mindre än 500 gram rött kött och chark i veckan men 46 procent av 1,5-åringarna och 65 procent av 4-åringarna äter mer än 350 gram i veckan, vilket är maxgränsen för vuxna i de nordiska näringsrekommendationerna från 2023 (5). Merparten av köttkonsumtionen består av charkprodukter som korv. Pojkar äter mer rött kött och chark än flickor och barn till föräldrar med kortare utbildning äter mer än barn till föräldrar med längre utbildning (figur 1). Ungefär en tredjedel av deltagarna uppgav att familjen äter mindre kött nu än för ett år sedan.

Sötsaker äts mest bland de äldre barnen

En av de tydligaste skillnaderna mellan 1,5- och 4-åringar gäller konsumtion av sötsaker. Drygt en tiondel av de yngre barnen och 80 procent av de äldre äter godis minst en gång i veckan. En tredjedel av de yngre och 60 procent av 4-åringarna äter bullar och kakor minst en gång i veckan. Det är färre som dricker söta drycker, en av tio 1,5-åringar och fyra av tio 4-åringar dricker läsk en gång i veckan eller mer. Bland 4-åringarna var det tydligt att lördagsgodis fortfarande är ett koncept eftersom konsumtionen toppade under helgen och framför allt på lördagen (figur 2).

Bland 1,5-åringarna äter barn till föräldrar med kortare utbildning oftare sötsaker och snacks och dricker oftare söta drycker än de som har föräldrar med längre utbildning. Bland 4-åringarna sågs denna skillnad bara när det gällde godis. När det gäller bullar och kakor var det tvärtom – 4-åringar till föräldrar med längre utbildning åt mer bakverk.

Energigivande näringsämnen

Nästan alla barn äter för mycket mättat fett och för lite omättat fett. De flesta 1,5-åringar får i sig den rekommenderade mängden fleromättat omega-3-fett, jämfört med endast en fjärdedel av 4-åringarna. Samtliga barn hade ett proteinintag per kilo kroppsvikt som översteg både genomsnittsbehovet och rekommenderat intag (5) och 1,5-åringarna hade en högre andel protein i maten än 4-åringarna. Mejeriprodukter samt rött kött och chark – inklusive hela kötträtter – bidrog mest till proteinintaget.

Nästan hälften av 4-åringarna hade ett intag av fritt socker över rekommendationen på 10 E% (5). Bland 1,5-åringarna, där rekommendationen är att fritt socker helt ska undvikas, åt alla barn mer än 0 E%. Få hade dock ett intag över 10 E%.

Vitaminer och mineraler

Resultaten visar att barnen generellt får i sig tillräckligt av de näringsämnen de behöver och risken för brist på vitaminer eller mineraler bedöms vara liten (5). De flesta har tillräckliga nivåer av vitamin D i plasma och ingen har så låga nivåer att det indikerar brist. Även jodhalterna i urin och folathalterna i plasma visar på ett tillräckligt intag bland barnen. Intaget av järn, kalcium och magnesium är också tillräckligt men marginalen till när en risk för brist uppstår är mindre än för de andra vitaminerna och mineralerna (figur 3). För järn visade blodproverna att ungefär 6 procent har järnbrist, en förekomst som enligt WHO:s definition är precis över gränsen för att klassas som ett milt folkhälsoproblem (6). Risken för järnbrist bland svenska småbarn bedöms dock som låg, baserat på den sammantagna bedömningen av intagsdata och biomonitoreringsdata. Småbarn har ett ökat behov av järn och rekommenderas att äta berikade livsmedel så som gröt och välling. Det var dessa livsmedel, rött kött och chark samt bröd som bidrog mest till intaget av järn. Barnen får generellt i sig betydligt mer natrium än rekommenderat (figur 3).

Matvanorna har förbättrats bland 4-åringar

Fyraåringar undersöktes senast för ungefär 20 år sedan, i Riksmaten barn 2003 (2). Sedan dess verkar åldersgruppens matvanor ha förbättrats något. De äter mer grönsaker och frukt och mindre rött kött och chark. Andelen energi som kommer från energitäta och näringsfattiga livsmedel som sötsaker och snacks har också minskat, från 25 till 15 procent av energin.

Det finns metodskillnader mellan undersökningarna och svarsfrekvensen samt andel föräldrar med kort utbildning är lägre i Riksmaten småbarn vilket kan påverka resultaten. Men de förändringar vi ser är så pass stora att de troligtvis representerar en verklig förändring. Vad detta kan bero på kan inte undersökningen påvisa. En möjlig förklaring är att debatten om hur socker och kött påverkar på hälsa och miljö kan ha bidragit. Även om vi ser att det går i en positiv riktning så är det fortfarande en lång bit kvar tills många kostråd och rekommendationer nås.

Vidare rapportering

Under våren 2025 kommer fördjupade analyser att göras, bland annat om hur fysiskt aktiva barnen är, matens miljöpåverkan och analyser av oönskade ämnen i blodet. En rapport om de allra yngsta deltagarna i Riksmaten småbarn, bebisar på 9 månader, kommer också under 2025.

Referenser

1. Moraeus L, Bjermo H, Petrelius Sipinen J, Patterson E, Larsson E, Stenberg K, Lindroos A K. 2024. L 2024 nr 12: Riksmaten småbarn 2021–24 – Så äter småbarn i Sverige. Livsmedelsverkets rapportserie. Uppsala.

2. Enghardt Barbieri, H., Pearson, M. & Becker, W. 2006. Riksmaten – barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Tillgänglig: Livsmedelsverkets webbplats (https://www.livsmedelsverket.se) [Hämtad 2024-10-15].

3. Harttig, U., Haubrock, J., Knuppel, S. & Boeing, H. 2011. The MSM program: web-based statistics package for estimating usual dietary intake using the Multiple Source Method. Eur J Clin Nutr, 65 Suppl 1, S87-91. DOI: https://doi.org/10.1038/ejcn.2011.92

4. Eneroth, H. & Björk, L. 2015. Bra livsmedelsval för barn 2-17 år – baserat på nordiska näringsrekommendationer 2012. (Livsmedelsverkets rapportserie Rapport 11 – 2015.) Livsmedelsverket. Tillgänglig: Livsmedelsverkets webbplats (https://www.livsmedelsverket.se) [Hämtad 2024-10-15].

5. Blomhoff, R., Andersen, R., Arnesen, E. K., Christensen, J. J., Eneroth, H., Erkkola, M., Gudanaviciene, I., Meltzer, H. M., Pitsi, T., Schwab, U., Siksna, I., Dorsdottir, I. & Trolle, E. 2023. Nordic Nutrition Recommendations 2023. Nordic Council of Ministers.

6. WHO. 2020. WHO guideline on use of ferritin concentrations to assess iron status in individuals and populations.  Licence: CC BY-NC-Sa 3.0 IGO.) World Health Organization (WHO). Tillgänglig: WHOs webbplats (https://iris.who.int) [Hämtad 2024-10-15].