Ungas matvanor – Resultat från Riksmaten ungdom 2016–17

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2018

Ungdomarna i Sverige äter för lite frukt och grönsaker och för mycket rött kött och chark. Flickor äter mer frukt och grönsaker än pojkar, och mindre rött kött och chark. Resultaten från Riksmaten ungdom 2016–17 visar också att hushållens utbildningsnivå och inkomst har betydelse för ungdomars matvanor och förekomst av övervikt och fetma. Ungdomar som inte går på gymnasiet verkar vara en särskilt utsatt grupp.

>> text: Lotta Moraeus, Jessica Petrelius Sipininen, Marianne Arnemo, Eva Warensjö Lemming och Anna Karin Lindroos Risk- och nyttovärderingsavdelningen, Livsmedelsverket, Uppsala.

För hälsan är det positivt att äta mycket grönsaker och frukt. Om man dessutom minskar på mättat fett, rött kött och charkprodukter och ökar mängden fullkorn och fibrer bidrar detta till att på längre sikt minska riskerna för fetma, hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes (1). Riksmaten ungdom 2016–17 är den första undersökningen som samlat in nationell representativ information om äldre ungdomars matvanor i Sverige. Resultaten för årskurs fem kan däremot jämföras med resultaten i Riksmaten barn 2003.

Huvudresultat

Syftet med denna artikel är att beskriva huvudresultaten från den första rapporten från Riksmaten ungdom 2016–17 som beskriver livsmedelskonsumtion. Resultaten baseras på information om deltagarnas matvanor under två oberoende dagar, vanligen en vardag (måndag till torsdag) och en helgdag (fredag, lördag eller söndag). För mer information om metoden i undersökningen, se artikeln, Riksmaten ungdom 2016–17 – Metoder och genomförande, i detta nummer av Nordisk nutrition.

Resultaten baseras på två dagar och ger detaljerad information om hur deltagarna åt (korttidsintag), med ibland stora dag-till-dag-skillnader. Till exempel har många deltagare inte ätit av vissa livsmedelsgrupper under en eller båda dagarna. Korttidsintaget kan räknas om till ett bättre mått på genomsnittligt långtidsintag med hjälp av statistiska metoder, men det har inte gjorts för resultaten i denna artikel eftersom omräkningen inte påverkar medelintaget i en befolkningsgrupp.

Figurerna 1–3 visar konsumtionen av utvalda livsmedel, livsmedelsgrupper och drycker uttryckt i antal måltider per 1 000 individer, bland alla deltagare.

Grönsaker och frukt

Deltagarna åt mindre grönsaker och frukt än rekommenderat i alla årskurser, vilket överensstämmer med resultaten från tidigare nationella matvaneundersökningar och andra studier både i Sverige och internationellt (2, 3). Medelkonsumtionen var cirka 230 gram per dag (tabell 1), vilket är ungefär hälften än vad som rekommenderas (500 gram) (4). Flickor åt signifikant mer grönsaker och frukt än pojkar, vilket även andra undersökningar har visat (3).

Barn i årskurs fem äter mer grönsaker nu jämfört med 2003, vilket är positivt och ligger i linje med den generella trend som ses i Sverige (5). Fruktkonsumtionen hos barn i årskurs fem ligger på i stort sett samma nivå som år 2003 och i internationella jämförelser är svenska barn inte så bra på att äta frukt (3).

Rött kött och charkprodukter

Majoriteten av deltagarna uppgav att de äter det mesta och endast fem procent av deltagarna utesluter kött. Att vara vegan var ovanligt och vanligast på gymnasiet bland flickor, varav två procent var veganer. Medelkonsumtionen av rött kött och chark var hög, 840 gram per vecka bland pojkar och 518 gram per vecka bland flickor (tabell 2). Enligt de svenska kostråden skall individen inte äta mer än 500 gram rött kött och chark per vecka.

För att kunna utvärdera konsumtionen i en befolkningsgrupp behövs ett befolkningsmål. Enligt World Cancer Research Fund (WCRF) är befolkningsmålet för veckokonsumtion av rött kött och chark 300 gram (6). Den uppskattade mängden per vecka bland ungdomarna i Riksmaten ungdom 2016–17 var därmed mycket högre än WCRFs befolkningsmål i samtliga tre årskurser.

Fisk och skaldjur

Deltagarna åt fisk och skaldjur ungefär en och en halv gång i veckan, med små variationer mellan årskurser och kön. Detta är jämförbart med resultatet i Riksmaten barn 2003 och Riksmaten vuxna 2010–11 och är strax under rekommendationen.

Sötsaker

Hälften av flickorna och en tredjedel av pojkarna har ätit godis och choklad medan drygt hälften av både pojkarna och flickorna har druckit dryck sötad med socker under undersökningens två dagar. Eftersom godis och läsk inte konsumerats varje dag blir medelkonsumtionen inte så hög, men det finns ungdomar som äter mycket godis och dricker mycket läsk.

I medel åt deltagarna 28 gram godis och choklad per dag och drack 2,2 deciliter sockersötade drycker per dag. De som åt mest godis åt 250 gram per dag och bland pojkar på gymnasiet fanns det de som druckit nästan en liter sockersötad dryck per dag.

Vardag och helg

Kunskap om när och hur livsmedel äts behövs när råd om bra matvanor ska formuleras. Vilka livsmedels man äter vardag och helg kan skilja sig åt, vilket har visats tidigare bland barn och ungdomar i Norden och Europa (7, 8). Detta bekräftades i Riksmaten ungdom 2016–17. Under helgen åt ungdomarna mer godis, choklad, snacks, snabbmat och drack mer sockersötad dryck, vilket gjorde att energiintaget var högre än på vardagarna. På vardagarna åt de mer grönsaker, frukt, mejeriprodukter och drack mer vatten. Dessa konsumtionsmönster fanns i alla årskurser.

Övervikt och fetma

I Riksmaten ungdom 2016–17 var 21 procent av deltagarna överviktiga, varav fyra procent hade fetma. I denna undersökning var längd och vikt mätta av Livsmedelsverket, vilket gör det svårt att jämföra resultaten i denna undersökning med tidigare undersökningar där längd och vikt varit självrapporterade. Det beror på att självrapporterad längd och vikt som grund för att räkna fram övervikt/fetma ofta medför en underskattning (9, 10).

I denna undersökning var 22 procent i årskurs 5 överviktiga, varav fyra procent hade fetma. Motsvarande självrapporterade andelar i Riksmaten barn 2003 var 16 procent överviktiga och 1,5 procent hade fetma. Eftersom risken att ha fetma i vuxen ålder ökar för den som haft fetma i ung ålder är det viktigt att undersöka matvanorna hos unga för att kunna göra riktade insatser mot denna åldersgrupp.

Socioekonomi

Bland deltagarna i Riksmaten ungdom 2016–17 var det en större andel av ungdomarna i hushåll med föräldrar med längre utbildning eller högre inkomst som uppgav att de äter fisk minst en gång i veckan och grönsaker dagligen. Samtidigt drack ungdomar i hushåll där föräldrarna hade en kortare utbildningslängd dryck sötad med socker oftare. Detta överensstämmer med resultaten från tidigare studier som visat att det finns socioekonomiska skillnader i matvanor bland barn och vuxna i Sverige (11). Även övervikt var mindre vanligt i hushåll med föräldrar med längre utbildning.

I gruppen med ungdomar som inte går på gymnasiet var det 23 procent som hade fetma, jämfört med sex procent i årskurs två på gymnasiet. I denna grupp hade fler deltagare svarat att de var från hushåll där föräldrarna hade kortare utbildning.

Förändring över tid

Då det inte finns data avseende kostintag för de äldre ungdomarna från tidigare år går det inte att uttala sig om det skett någon förändring över tid. Kostintaget för barn i årskurs fem kan däremot jämföras med resultaten för samma åldersgrupp i Riksmaten barn 2003.

Jämförelsen visar att det, under de tretton till fjorton år som gått mellan dessa undersökningar, har skett en del positiva förändringar. Bland annat kommer en mindre del av energin från godis, choklad, bakverk och läsk nu i jämförelse med 2003 (17 mot 23 procent). Barnen dricker också mer vatten, och äter mer grönsaker samt mindre kött och charkprodukter. Resultaten visar dock att trots förändringen äter barnen för lite grönsaker och frukt samt för mycket kött och charkprodukter, och långt ifrån alla ungdomar äter enligt kostråden.

Används i arbetet för bra matvanor

Sammanfattningsvis ger Riksmaten ungdom 2016–17 Livsmedelsverket möjlighet att kartlägga matvanor och livsstil bland ungdomar i Sverige, ungdomar som representerar hela landet från Ystad i söder till Övertorneå i Norr. Denna information används sedan i Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor och säker mat.

Matvaneundersökningar syftar också till att samla in referensdata som bland annat kan användas för att skräddarsy och följa upp råd och åtgärder till olika målgrupper samt användas som underlag i förhandling och lagstiftning inom den Europeiska Unionen.

Referenser

11. Mattisson I. Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket 2016.