När kosten i sin helhet är bra kan ägg bidra till förbättrad viktkontroll, glukostolerans och mindre leverpåverkan.

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2018 Ett 50-tal deltagare samlades i december 2017 på Tändstickspalatset i Stockholm för att diskutera gränsvärden för allergener (allergiframkallande ämnen) i mat, och hur gränsvärden skulle kunna samordnas med märkningarna ”fri från” och ”kan innehålla spår av”. Vid mötet medverkade representanter från patientförening, analysföretag, livsmedelsbransch och myndighet. Temadagen … Fortsätt läsa Temadag om allergimärkning – med fokus på gränsvärden →

Att exponeras för jordnötter eller nötter i luften innebär inte någon risk för allvarliga reaktioner.

Ketogen kost och dess påstådda hälsobringande effekter överskrider med råge det vetenskapliga kunskapsunderlaget.

Studier har visat kraftigt minskad risk för matallergi om födoämnet introduceras tidigt, men resultaten är inte helt samstämmiga.

Omfattande forskning visar att fullkorn är en av de viktigaste kostfaktorerna för prevention av vällevnadssjukdomar. En ökad fullkornskonsumtion bör kunna förbättra folkhälsa och för att öka intaget krävs nytänkande och genomgripande åtgärder där olika samhällsaktörer bidrar.

Undersökningen Riksmaten ungdom genomfördes under läsåret 2016–17 i årskurs fem, åtta och år två på gymnasiet.

Ökade hushållskostnader på 35 000-72 000 kr per år vid matallergi mot ägg, mjölk eller vete.

Ernæringsmessige oppfølgingen av barna med melkefri kost bør forbedres, med spesielt oppmerksomhet på vekst, jod, B12, jern, sink og vitamin D.

En reflektion!

Är rådet om eliminationskost till barn verkligen så oskyldigt?

Fler studier bör använda sig av provokationer för att påvisa matallergi.

En översiktlig presentation av olika diagnostiska metoder vid IgE-förmedlad matallergi.

Har vegetabilske og animalske proteinkilder samme mæthedseffekt?

Kunskap finns men goda rutiner i vården behöver öka.

I Norge tilbringer de fleste barn mellom 1-5 år mesteparten av dagen i barnehagen. Barnehagen kan derfor ha stor innvirkning på matvanene barna etablerer. Den norske BRA-studien viste at det er faktorer i barnehagemiljøet som henger sammen med hvor ofte grønnsaker ble servert i barnehagen og hvor stor mengde grønnsaker som ble spist i barnehagen. … Fortsätt läsa Er det en sammenheng mellom barnehagemiljøet og grønnsaker servert og spist? Resultater fra BRA-studien. →

Nutritionskunskap är av yttersta vikt för att ge patienten bästa förutsättningar att klara behandling, återhämtning och läkning.

Resultat från den europeiska HELENA-studien indikerar att det finns ett samband mellan kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos ungdomar. Fynden är intressanta, men för att styrka ett orsakssamband skulle randomiserade kontrollerade studier behövas. >> text: Pontus Henriksson Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, Stockholm, Hanna Henriksson, Institutionen för medicin och hälsa, Linköping universitet.   En god … Fortsätt läsa Kostkvalitet och koncentrationsförmåga hos europeiska ungdomar – resultat från HELENA-studien →

Normalkost räcker vid lindrig leversjukdom men vid svårare sjukdom behövs en relativt hög tillförsel av energi och protein.

Undernäring dominerande problem hos äldre bl.a. på grund av förändringar i aptit och ätförmåga.

Tema: Barn och ungdommar

Ett viktigt område för framtida kostråd när vi har mer forskning inom området.

Insekter har potential att utgöra en viktig del i en framtida hållbar, nyttig och god kost .

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 4, 2017 Fetma under barndomen ökar risken för vuxenfetma, som är svår att bli av med. Det är därför angeläget att identifiera vilka åtgärder som kan ha störst effekt på minskad förekomst av barnfetma. En stor internationell studie tyder på att barn i Norden har tillfredsställande fysisk aktivitet, men … Fortsätt läsa Mat och fysisk aktivitet för att minska fetma hos barn – resultat från ISCOLE →

När tarmens förmåga att ta upp näringsämnen och vätska är nedsatt, behövs korrekt nutritionsbehandling för att undvika näringsbrist.

De tidigare bedömda säkra nivåerna behöver inte förändras väsentligt, för någon av de utvärderade substanserna.

Paradigmskifte – Intensiv forskning för att minska symtom och till och med bota matallergi pågår. Vilka behandlingar kan komma att vara aktuella i framtiden?

Nutritionsstrategier kan minska komplikationer som följer prematurfödsel. Nutritionsbehandling en viktig förutsättning för långtidshälsa.

Det finns stor potential att påverka hälsan och livslängden genom hälsosamma mat- och levnadsvanor.

Till följd av sjukdom ökar risken att utveckla undernäring som en konsekvens av muskelnedbrytning, vanligen i kombination med minskad aptit.

Tema: Matallergi

Kostbehandling är central i behandlingen av patienter med kronisk njursjukdom. Några av de viktigaste faktorerna för att få ett bra liv och öka möjligheten till överlevnad är att förhindra undernäring och förlust av muskelmassa.

Dietist bör ingå som en självklar del i behandlingsteamet.

Det finns många positiva effekter av nutritionsbehandling vid cancer, bl.a förbättrad kroppsvikt, mindre undernäring och bättre immunfunktion.

Redaktionell sammanfattning av Läsk, genetik och fetma>> Övervikt och fetma ökar och samband mellan läskdrickande och kroppsvikt har konstaterats. Forskning tyder på att det finns genetiska skillnader som gör att söta drycker innebär större risk för viktuppgång hos vissa individer. Hittills har man funnit ett hundratal olika genvarianter som ökar risken för övervikt och fetma. … Fortsätt läsa Sammanfattning: Läsk, genetik och fetma →

Redaktionell sammanfattning av Köttintag och utveckling av tjock- och ändtarmscancer i Malmö Kost Cancer-studien >> Förekomsten av tjock- och ändtarmscancer ökar i Sverige, och i internationella kartläggningar har samband konstaterats mellan högre köttkonsumtion och högre risk för dessa cancerformer. Livsmedelsverket rekommenderar att mängden rött kött och charkuterier i kosten begränsas till maximalt 500 gram per … Fortsätt läsa Sammanfattning: Köttintag och utveckling av tjock- och ändtarmscancer i Malmö Kost Cancer-studien →

Genom att använda sockerersättningsmedel i ”riskprodukter”, kan man minska kariesrisken med 20-40 procent.

Fruktos ger inga negativa hälsoeffekter, så länge vi följer de aktuella rekommendationerna för hälsosamma matvanor.

Metoddelen för Riksmaten ungdom 2016-17 finns nu publicerad i en vetenskaplig artikel.

Sammanfattning av ny publikation från svenska SOS-studien.

Stillasittandet måste motverkas och kunskapsläget behöver höjas kring matvanor och fysisk aktivitet.

Försäljningen av energidrycker har ökat de senaste åren, med åtföljande diskussion om vilka effekter dessa produkter har på hälsan.

Vid hög ålder tycks god fysisk funktion vara viktigare för att minska risken för funktionshinder och död än att vara utan sjukdom. Styrketräning och proteinintag är två viktiga faktorer för bibehållen fysisk funktion

I en värld där fakta och vetenskap alltmer relativiseras kan det vara svårt att navigera för den som söker kunskap.

11 oktober 2018, Stockholm.

Styrkor och svagheter med mätmetoder, frågeformulär, stegräknare och accelerometer.

Digitaliseringen har stor potential att bidra till bättre hälsa, så kallad e-Hälsa.

Hållbar nutrition ett snabbt växande forskningsområde där kunskap, metoder och evidens från både nutritions- och miljöområdet vägs samman.

Här beskrivs fynd som ligger till grund för nuvarande rekommendationer till idrottare för protein och kolhydrater.

Resultat från Malmö Kost Cancer-studien -beror på köttslag, kön och var i tarmen cancertumören uppstår.

Kosttillskott med antioxidanter påstås bidra till bra träningseffekt. Verkligheten är dock snarare den motsatta.

Ny rapport från Livsmedelsverket om ungdomars kostvanor i Sverige.

Tema: Klinisk nutrition

Ladda ner rapporten här >>

Läs om kvinnors och mäns matpreferenser – vad styrs de av?

Kontinuerligt intag av mer kolhydrater, och att balansera detta med lämplig dos insulin under aktivitetens gång.

De allmänna kostråden, som riktar sig till den generella befolkningen, kan inte alltid tillämpas för personer som tränar och tävlar på elitnivå.

Reflektion >> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund.   Få begrepp inom livsmedelsområdet har fått en så negativ klang de senaste åren som ”processade livsmedel”. Möjligen med undantag för ”ultraprocessade livsmedel”. Generella och svepande påståenden om att processade livsmedel har negativa hälsoeffekter och att intaget av sådana livsmedel därför bör undvikas, … Fortsätt läsa Processade livsmedel missar målet →

De som har matintag med lägre växthusgasutsläpp följer generellt näringsrekommendationerna bättre än de med matintag med högre utsläpp.

Studier av hur råd både ges och tas emot ger nytt ljus åt hur kostrådgivning fungerar och inte fungerar.

Varken vikingatiden, medeltiden, industrialismen eller ”IT-ismen” tycks nämnvärt ha rubbat måltidsordningen.

Varför växer alternativa matideologier i samma takt som nutritionsforskningen?

Geografiska skillnader i måltidsmönster bl.a avseende intagsfrekvens och andelen energi från huvudmål och mellanmål i norra och södra Europa.

Seminarium om samverkan för kunskap om mat-hälsa. 26 april 2018 i Lund.

Ny forskning undersøger, om dette fænomen også er til stede hos mennesker.