Matallergi bland skolbarn i Sverige
Publicerat i:Publicerat 2019-03-11
Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2018
I flera svenska studier bland barn rapporterar närmare en fjärdedel att de står på någon form av eliminationskost på grund av misstänkt matöverkänslighet. Vad den sanna förekomsten av matallergi bland barn i Sverige är vet vi inte, eftersom rapporterad förekomst varierar stort mellan olika studier och få studier har använt sig av provokationer för att påvisa aktuell matallergi. Bland barn med rapporterad allergi har ett fåtal en allvarlig allergi, men mycket talar för att förekomsten av anafylaxi orsakad av mat ökar.
>> text: Anna Winberg, barnallergolog/medicine doktor, Institutionen för klinisk vetenskap/Pediatrik, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.
Matallergier kan delas in i reaktioner som förmedlas med Immunoglobulin E-antikroppar (IgE) och sådana som förmedlas av andra typer av immunologiska reaktioner, så kallade icke-IgE förmedlade allergier (1). Vi har fortfarande otillräckligt med kunskap kring de bakomliggande immunologiska mekanismerna vid de icke IgE-förmedlade matallergierna, men mycket talar för att de celler som kallas T-lymfocyter spelar en viktig roll (2).
Födoämnesreaktioner som inte förmedlas via kroppens immunförsvar, till exempel laktosintolerans och histaminutlösta reaktioner, räknas inte till matallergierna. Dit hör inte heller celiaki, detta trots att celiaki orsakas av en födoämnesutlöst, immunologisk reaktion. Att celiaki vanligen inte betraktas som en allergi beror på att den immunologiska reaktionen vid celiaki mer liknar de immunologiska reaktionerna vid typ 1-diabetes och sköldkörtelsjukdom än den immunologiska reaktionen vid allergi (1).
Olika symtom
Vid en IgE-förmedlad allergi uppstår ofta de första symtomen redan inom några minuter och nästan alltid inom någon timme efter intag av det födoämne som orsakat reaktionen. Symtom vid en IgE-förmedlad allergi kommer ofta från flera olika organsystem och hud- och magtarmsymtom är allra vanligast, följt av symtom från andningsvägarna. Födoämnesutlöst anafylaxi, som är en livshotande allergisk systemreaktion, är i stort sett alltid IgE-förmedlad (1).
Vid en icke-IgE förmedlad allergi kommer symtomen senare, ofta timmar och ibland till och med dagar efter intag av det födoämne som triggat reaktionen. De långsamma reaktionerna leder ofta till svårigheter att koppla ihop de uppkomna symtomen med det födoämne som orsakat reaktionen. Symtom från magtarmkanalen är vanligast vid en icke-IgE förmedlad allergi, följt av hudsymtom som eksem (2).
De allergitester som idag finns lätt tillgängliga, IgE-analyser och pricktest, påvisar förekomst av specifikt IgE och kan enbart användas när man misstänker en IgE-förmedlad allergi. Det finns idag inga enkla tester för att påvisa en icke-IgE förmedlad allergi (1,2).
Överrapportering
I de flesta studier om matallergi är den uppmätta förekomsten baserad på egen- eller föräldrarapporterade data, som samlats in via utskickade enkäter. De flesta av dessa enkätstudier är designade för att fånga upp symtom på IgE-förmedlade allergier. I vissa av dessa studier har man följt upp resultaten från enkäterna med analyser av specifikt IgE via blodprov eller pricktest. I olika studier har förekomst av rapporterad matallergi hos barn uppmätts till mellan en och 35 procent (1,3).
Vi vet från tidigare studier att rapporterad matallergi är betydligt vanligare än matallergi som påvisats med mer objektiva test, där den mest tillförlitliga metoden anses vara dubbelblind placebokontrollerad matprovokation (1). I en metaanalys av studier som undersökt förekomst av rapporterad allergi mot åtta vanliga födoämnen varierade den uppmätta förekomsten av rapporterad matallergi mellan tre och 33 procent, medan förekomsten av provokationspåvisad matallergi varierade mellan en och elva procent (4).
I en stor europeisk studie fann man en förekomst av provokationspåvisad matallergi på 5,6 procent och att påvisbar matallergi var vanligast hos de allra yngsta barnen (5). Detta stämmer väl med den höga grad av toleransutveckling som ses vid tidigt debuterande allergier mot baslivsmedel som ägg och mjölk (6). Mellan tre och fem procent av barn i västvärlden drabbas av mjölkallergi, varav ungefär häften av en icke-IgE förmedlad allergi. Knappt hälften av barnen har vuxit ifrån sin mjölkallergi vid två års ålder och 85 procent har utvecklat tolerans innan skolåldern (6, 7).
Svenska studier
I Sverige finns goda förutsättningar för och traditioner av att genomföra väldesignade, populationsbaserade befolkningsstudier med högt studiedeltagande. Ett par svenska studier har visat på en förekomst av rapporterad matöverkänslighet på 24 procent bland barn i åldern tio till elva år i Linköping och Östersund, och tolv procent bland barn i åldern 13-14 år i Skåne, Blekinge och Halland (8, 9).
I BAMSE-studien har man följt en grupp Stockholmsbarn från födsel till 16 års ålder med upprepade enkäter och undersökningar. Förekomsten av föräldrarapporterad odiagnostiserad matöverkänslighet motsvarade tolv procent hos både barn yngre än fyra år och hos 16-åringar (10). Förekomsten av läkardiagnosticerad matallergi var lägre – 6,8 procent hos barn yngre än fyra år och elva procent hos 16-åringar (10).
I en annan födelsekohortstudie från västra Götaland var förekomsten av läkardiagnosticerad matallergi vid både fyra och åtta års ålder endast 3,5 procent. Skillnaden mellan studieresultaten skulle kunna förklaras av att man i den senare studien krävde både föräldrarapporterad läkardiagnos, påvisbara specifika IgE-antikroppar och aktuella symtom för att barnen skulle inkluderas i gruppen ”läkardiagnosticerad matallergi”.
I båda beskrivna studierna fann man en klart ökad risk för de barn som utvecklade matallergi tidigt att även ha någon form av matallergi när de blev äldre (11).
Matöverkänslighet i OLIN-studien
I samarbete med studien Obstruktiv Lungsjukdom I Norrbotten (OLIN) har vi undersökt förekomst av rapporterad matöverkänslighet och provokationspåvisad matallergi bland skolbarn i Norrbotten. Studiegruppen rekryterades 2006 och innefattade då alla barn i årskurs ett och två i de tre Norrbottenskommunerna Kiruna, Luleå och Piteå, sammanlagt drygt 2 500 barn. Barnens föräldrar bjöds in till att besvara en enkät, som bland annat innehöll frågor om matöverkänslighet.
År 2010 gjordes en studieuppföljning, då man bjöd in alla barn i årskurs fem och sex i samma tre kommuner. Studiedeltagandet var vid båda tillfällena mycket högt, 96 procent av föräldrarna besvarade enkäten. Vid studieuppföljningen 2010 togs även blodprover på 650 slumpmässigt utvalda barn. I proverna analyserades bland annat specifika IgE-antikroppar för sex vanliga födoämnen och celiakiscreening (12, 13).
När barnen i studien var sju till åtta år, rapporterade deras föräldrar att 21 procent av barnen hade någon form av överkänslighet mot födoämnen. Vanligast var överkänslighet mot mjölk, som rapporterades av nio procent. De vanligast rapporterade symtomen var klåda i munnen, som främst orsakades av frukt, och besvär från magtarmkanalen, som främst orsakades av mjölkprodukter (12).
När barnen i studien var elva till tolv år, hade andelen barn med rapporterad matöverkänslighet ökat till nästan 26 procent, och 13 procent av barnen rapporterades vara överkänsliga mot mjölk. Samstämmigheten var dålig mellan rapporterade symtom och förekomst av IgE-antikroppar mot det aktuella födoämnet (13).
Skillnad mellan rapporterad och påvisbar allergi
Vi följde upp de 15 procent av barnen i studien som hade rapporterat överkänslighet mot mjölk, ägg, fisk och/eller vete. Två tredjedelar av dessa barn uppgav att de delvis undvek mjölkprodukter. Barn som delvis undvek mjölk bjöds in till en strukturerad telefonintervju och provtagning, inklusive specifikt IgE mot mjölk. Bland barnen som delvis undvek mjölk fann vi inte någon som vi bedömde hade en aktuell mjölkallergi (14).
De barn som uppgav att de helt undvek mjölk, ägg, fisk och/eller vete (fem procent av alla barn i studien) bjöds in till läkarundersökning och provtagning. De barn som efter läkarundersökning och provtagning bedömdes ha en aktuell allergi (1,2 procent av alla barn i studien) bjöds in till dubbelblinda placebokontrollerade födoämnesprovokationer, där hälften av barnen hade en positiv provokation. Således, medan 15 procent av barnen i åldern elva till tolv år rapporterade överkänslighet mot mjölk, ägg, fisk och/eller vete, kunde vi påvisa allergi hos endast 0,6 procent av dem (15).
Hög andel med allvarlig allergi
En viktig aspekt i våra studieresultat är att bland de få barn som hade en påvisbar allergi mot mjölk, ägg, fisk eller vete, reagerade nästan hälften med anafylaxi vid matprovokationen (15). Att allvarlig matallergi är en risk för kvarstående allergi i tonår och vuxen ålder har även setts i andra studier (7).
Av barnen som reagerade med anafylaxi i vår studie var det ingen som både hade förskrivet och kunde använda en adrenalinpenna. Alla barn i vår studie som reagerade med anafylaxi hade även astma, men ingen av dem stod på daglig astmamedicinering (15). Underbehandlad astma och inget eller sent givet adrenalin är faktorer som båda är starkt förknippade med livshotande födoämnesutlösta allergireaktioner (16).
Ökad förekomst av anafylaxi
Det har flitigt diskuterats om förekomsten av matallergier ökar, eller om den ökning som setts i studier enbart är en konsekvens av ökad rapportering. Det som tydligt kunnat visas i ett flertal studier världen över är att antalet personer som söker akutsjukvård för svåra födoämnesutlösta reaktioner har ökat (17).
I en nyligen publicerad studie från Norrlands universitetssjukhus rapporterade vi att födoämnesutlöst anafylaxi hos barn ökat under en tioårsperiod, mellan åren 2006–2015 (18). Incidensen av födoämnesutlöst anafylaxi under studietiden var 30 per 100 000 personer och år, vilket stämmer väl överens med tidigare rapporterad incidens av födoämnesutlöst anafylaxi bland barn i en studie från Stockholm (19). I båda dessa studier var mjölk, ägg, jordnötter och trädnötter de vanligaste identifierade födoämnen som triggat den anafylaktiska reaktionen. Anafylaktiska reaktioner mot mjölk och ägg förekom nästan uteslutande under de två första levnadsåren, medan reaktioner mot jordnötter och trädnötter var mer jämt fördelade under uppväxtåren (26, 27).
Referenser
1. Burks AW, et al. ICON: food allergy. J Allergy Clin Immunol 2012; 129: 906–20.
2. Caubet JC, et al. Non-IgE-mediated gastrointestinal food allergies in children. Pediatr Allergy Immunol 2017; 28: 6–17.
3. Steinke M, et al. Perceived food allergy in children in 10 European nations. A randomised telephone survey. Int Arch Allergy Immunol 2007; 143: 290-5.
4. Rona RJ, et al. The prevalence of food allergy: a meta-analysis. J Allergy Clin Immunol 2007; 120: 638-46.
5. Nwaru BI, et al. Prevalence of common food allergies in Europe: a systematic review and meta-analysis. Allergy 2014; 69: 992-1007.
6. Schoemaker AA, et al. Incidence and natural history of challenge-proven cow’s milk allergy in European children – EuroPrevall birth cohort. Allergy 2015; 70: 963-72.
7. Elizur A, et al. Natural course and risk factors for persistence of IgE-mediated cow’s milk allergy. J Pediatr 2012; 161: 482-7.
8. Sandin A, et al. Prevalence of self-reported food allergy and IgE antibodies to food allergens in Swedish and Estonian schoolchildren. Eur J Clin Nutr 2005; 59: 399-403.
9. Sterner T, et al. The Southern Sweden Adolescent Allergy-Cohort: Prevalence of allergic diseases and cross-sectional associations with individual and social factors. J Asthma 2018:1-9.
10. Protudjer JL, et al. Food-Related Symptoms and Food Allergy in Swedish Children from Early Life to Adolescence. PLoS One 2016; 11: e0166347.
11. Goksör E, et al. The allergic march comprises the coexistence of related patterns of allergic disease not just the progressive development of one disease. Acta Paediatr. 2016; 105: 1472-9.
12. Strinnholm Å, et al. Food hypersensitivity is common in Swedish schoolchildren, especially oral reactions to fruit and gastrointestinal reactions to milk. Acta Paediatr. 2014; 103: 1290-6.
13. Winberg A, et al. High incidence and remission of reported food hypersensitivity in Swedish children followed from 8 to 12 years of age – a population based cohort study. Clin Transl Allergy 2014; 4: 2045-7022.
14. Winberg A, et al. Milk allergy is a minor cause of milk avoidance due to perceived hypersensitivity among schoolchildren in Northern Sweden. Acta Paediatr 2016; 105: 206-14.
15. Winberg A, et al. Assessment of Allergy to Milk, Egg, Cod, and Wheat in Swedish Schoolchildren: A Population Based Cohort Study. PLoS One 2015; 10: e0131804.
16. Boyano-Martinez T, et al. Accidental allergic reactions in children allergic to cow’s milk proteins. J Allergy Clin Immunol 2009; 123: 883-8.
17. Allen KJ, Koplin JJ. The epidemiology of IgE-mediated food allergy and anaphylaxis. Immunol Allergy Clin North America 2012; 32: 35-50.
18. Österlund J, et al. A 10-year review found increasing incidence trends of emergency egg allergy reactions and food-induced anaphylaxis in children. Acta Paediatr 2018.
19. Vetander M, et al. Anaphylaxis to foods in a population of adolescents: incidence, characteristics and associated risks. Clin Exp Allergy 2016; 46: 1575-87.