Temadag om allergimärkning – med fokus på gränsvärden

Publicerat i: 
Publicerat 2019-04-15

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2018

Ett 50-tal deltagare samlades i december 2017 på Tändstickspalatset i Stockholm för att diskutera gränsvärden för allergener (allergiframkallande ämnen) i mat, och hur gränsvärden skulle kunna samordnas med märkningarna ”fri från” och ”kan innehålla spår av”. Vid mötet medverkade representanter från patientförening, analysföretag, livsmedelsbransch och myndighet. Temadagen arrangerades av Födoämnesallerginätverket tillsammans med Astma- och Allergiförbundet.

>> text: Rikard Åsgård, farm dr, Astma- och Allergiförbundet, Sverige.

 

För personer med matallergi och överkänslighet för mat är det helt avgörande att det tydligt framgår i ingrediensförteckningen, och annan märkning av livsmedel, om maten innehåller allergener. Säkra gränsvärden kan vara rätt väg att gå. Det är därför angeläget att diskutera vilken kunskap vi idag har om gränsvärden, och hur dessa värden kan användas.

Mikaela Odemyr, andre vice ordförande i Astma- och Allergiförbundet framhöll att man från Astma- och Allergiförbundets sida vill se fler produkter med märkningen ”fri från”, medan man är kritisk till hur märkningen ”kan innehålla spår av” idag används. Förbundet vill få fram relevanta gränsvärden.

– Vi menar att det är oacceptabelt att bara använda märkningen ”kan innehålla spår av” när ett allergen finns i livsmedlet. Vi vill att det då också ska redogöras för på vilket sätt och i vilken grad innehållet kan ha kontaminerats, framhöll Mikaela Odemyr.

Jenny van Odijk, som arbetar med allergidiagnoser och forskning kring födoämnesallergi på Sahlgrenska sjukhuset, instämde i att allergimärkning av mat är viktigt för patienter med matallergi och matöverkänslighet.

– Patienten behöver få en bra allergiutredning, kunna lita på märkningen och få tydlig information från företagen. Som dietist kommunicerar vi märkning med patienter vid svår allergi och risk för anafylaxi, samt utifrån tidigare reaktioner. Det känns bra att informera om märkningen ”fri från” som en säker märkning.

Riskvärdering och åtgärdsnivåer

Bo Ekstrand, Bioconsult AB, framhöll att en bra riskvärdering förutsätter god kunskap om hur stor dos som krävs för att ge en allergisk reaktion, hos en person som har allergi mot det aktuella allergenet. Eftersom olika personer kan vara olika känsliga, kan dosen som krävs för reaktion variera mellan olika personer.

– Utifrån denna kunskap kan man fastställa en så kallad referensdos, till exempel den dos av allergenet som behövs för att mellan en och fem procent av personer med allergi mot det aktuella allergenet får en mild allergisk reaktion. Det behövs också kunskap om i vilken mängd olika livsmedel konsumeras. Därefter kan man beräkna en så kallad åtgärdsnivå av det aktuella allergenet för enskilda livsmedel, genom att dela referensdosen med den mängd som utgör en portionsstorlek av livsmedlet – den så kallade referensmängden.

– Det går aldrig att garantera en nollnivå för ett allergen i mat. Livsmedel som kan innehålla nivåer av ett allergen som ligger mellan nollnivå och åtgärdsnivå skulle kunna använda märkningen ”fri från”. Det skulle underlätta för personer med allergi att välja sådana livsmedel. En sådan märkning skulle vara pålitlig och kunna accepteras av alla led i livsmedelskedjan, menade Bo Ekstrand.

Myndighetens arbete

Myndigheter hanterar risker genom till exempel lagstiftning, kontroll och råd. I det ingår att acceptera en viss risk. Ylva Sjögren Bolin, rådgivare på Livsmedelsverket, konstaterade att Livsmedelsverket har ett viktigt ansvar, men lyfte också ansvaret som ligger hos företag och konsument.

– Företagen ansvarar för att livsmedlen som sätts på marknaden är säkra och att märkningen av dem inte är vilseledande. Företagen behöver följa lagstiftningen och ha en bra egenkontroll. Kontroll av märkning och hygienrutiner är viktigt eftersom odeklarerade allergena ingredienser leder till att fler kan reagera.

– Konsumenten tar ansvar för sin allergi eller överkänslighet genom att alltid läsa ingrediensförteckningen och vid behov undvika livsmedel som är märkta med “kan innehålla spår av”.

Ylva Sjögren Bolin konstaterade att det är svårt att åstadkomma en heltäckande lagstiftning.

– I den så kallade informationsförordningen, som reglerar hur livsmedel ska märkas, finns en bilaga med 14 namngivna allergener, som är vanliga. Men i praktiken kan en individ vara allergisk mot vilket protein som helst.

Jan Sjögren, avdelningschef på Livsmedelsverket, berättar vidare:

– Angivande av allergena ingredienser enligt EU:s lista är obligatoriskt men märkningen ”kan innehålla spår” är frivillig och tydliga regler saknas. En förändring är dock att anmälningsförfarandet för ”fri från”-produkter återinförs under 2018. Inom livsmedelskontrollen ska information om livsmedel kunna säkerställas genom hela livsmedelskedjan.

Livsmedelsverket prioriterar arbetet med utveckling av regler om riskbaserad och icke-vilseledande varningsmärkning för allergener och stöder arbetet med internationella riktlinjer, till exempel genom Codex.

– Då en stor del av våra livsmedel är importerade, är det också viktigt att arbeta globalt med de här frågorna, konstaterade Jan Sjögren.

I januari 2018 offentliggjorde Livsmedelsverket en rapport om hur en nationell samordning av frågor kring födoämnesallergi och annan överkänslighet för mat kan utformas.

Från producent till butik

Ulrika Ehrhardt, ansvarig för livsmedelslagstiftning och märkningsfrågor hos Livsmedelsföretagen, sammanfattade vilka regler som gäller för företagen:

– Lagstiftningen säger att ingredienser som kan orsaka allergi och annan överkänslighet ska deklareras i ingrediensförteckningen och att allergener ska framhävas särskilt. ”Fri från”-produkter ska anmälas till Livsmedelsverket och vara säkra för konsumenten. Om ”fri från” innebär garanterat ej påvisbart, så innebär det också att produkterna är garanterat säkra.

– När det gäller märkningen ”kan innehålla spår av” ska den endast användas om man uppfyller villkoren i branschriktlinjerna, som utarbetats av Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Astma- och Allergiförbundet, med flera aktörer.

På EU-nivå arbetar livsmedelsbranschen med allergiriktlinjer inom den europeiska branschorganisationen FoodDrinkEurope.

– Allergiriktlinjer och regler för ”kan innehålla spår av” bör harmoniseras inom EU, konstaterade Ulrika Ehrhardt.

Helena Björck, ansvarig för nutritionsfrågor hos Dagab/Axfood underströk betydelsen av fungerande märkning, för att konsumenten ska kunna göra välinformerade val och att det finns ett stort behov av allergimärkning.

– Tjugo procent av konsumenterna har någon form av matöverkänslighet och kan beröras av en märkning.

Helena Björck underströk också betydelsen av goda rutiner hos företagen.

– Producenter genomför en egen farobedömning och en kontaminering kan ofta undvikas genom åtgärder någonstans i produktionskedjan. Kontrollrutiner måste finnas på plats och farobedömningen HACCP – Hazard Analysis and Critical Control Points – ska vara uppdaterad för hantering av märkningen ”kan innehålla spår av”, där det tyvärr inte finns någon gemensam lagstiftning i EU.

Dagligvaruhandeln ser positivt på att det nu krävs ett anmälningsförfarande för ”fri från”-produkter och på utvecklingen av gränsvärden.

– Hanteringen av ”fri från”-märkningen skulle kunna digitaliseras och listor kan göras tillgängliga för handeln, menade Helena Björck.

Summerande diskussion och frågestund

I den avslutande paneldiskussionen framkom stor samsyn i de allra flesta frågor som belystes under temadagen. De huvudsakliga budskapen från diskussionen var:

• När det gäller märkningar och gränsvärden krävs samarbete mellan alla parter i hela livsmedelskedjan, med tydligare regler för märkningarna. Man måste arbeta nationellt, inom EU och globalt. Kommunikationen och samarbetet mellan livsmedelsindustri, dagligvaruhandel, myndighet och patientorganisationer i Sverige är unik och banar väg för en framgång som håller hela vägen.

• För att göra märkningen ”kan innehålla spår av” och ”fri från” säkrare krävs ökad kunskap om halter av allergen som krävs för reaktion och portionsstorlekar av olika livsmedel, som kan användas för att fastställa säkra gränsvärden för allergener i livsmedel. Idealet för användning av märkningen ”fri från” är ett noll-innehåll, men det är svårt att mäta ett nollvärde. För ”fri från gluten” och ”fri från laktos” används redan gränsvärden.

• Gränsvärden ska innebära minimal risk för att bli sjuk. Införande av gränsvärden kommer innebära krav på bättre rengöring och hygien i livsmedelskedjan.

• Anmälningsplikt för märkningen ”fri från” ger en seriös märkning. Det behövs fler, bättre och säkrare ”fri från”-produkter, som bör regleras inom EU.

• Matfusk är en viktig faktor i sammanhanget, här väntas en skärpt lagstiftning i Sverige. Det ska kosta att göra fel, för då gör de flesta rätt.

• Det är viktigt att livsmedelsproducerande företag gör en god kvantitativ riskvärdering, kan kommunicera låg risk till konsumenterna och hitta lämpliga kommunikationskanaler. Stora livsmedelsföretag har goda rutiner för riskvärdering medan småföretagen behöver stöd i sin riskvärdering.

• 14 allergener finns på EU-listan, men många fler finns och ska i möjligaste mån tas med i företagets HACCP.

• Analyser av allergener behöver regleras på EU-nivå.

Tack till Bo Ekstrand, Bioconsult AB, som har varit behjälplig med att sammanställa vad som sades under temadagen och ställt upp för intervju om gränsvärden. Tack också till Marty Blom, TNO, Nederländerna, Anne-Li Karlsson, Allergikompetens och Anders Nilsson, LRQA, som ställt upp för intervju om gränsvärden.

Referenser

1. Taylor SL, et al. Establishment of Reference Doses for residues of allergenic foods: Report of the VITAL Expert Panel. Food Chem Toxicol 2014; 63: 9-17.

2. Hattersley S, et al. Advances in the risk management of unintended presence of allergenic foods in manufactured food products – An owerview. Food Chem Tox 2014; 67: 255-261.

3. Crevel RWR, et al. Development and evolution of risk assessment for food allergens. Food Chem Toxicol 2014; 67: 262-276.

4. Crevel RWR, et al. Translating reference doses into allergen management practice: challenges for stakeholders. Food Chem Toxicol 2014; 67: 277-287.

5. Allen KJ, et al. Allergen reference doses for precautionary labeling (VITAL 2.0): Clinical implications. J Allergy Clin Immunol 2014; 133: 156-64.

6. NSW Food Authority, Australia. Allergen Survey 2018. NSW/FA/FI327/1802.

7. Waiblinger & Schulze. Action levels for food allergens: An approach for official food control in Germany. J AOAC Int 2018; 101: 1-6.

8. Blom WM, et al. Accidental food allergy reactions: products and undeclared ingredients. J Allergy Clin Immunol 2018; 142: 865-875.

9. The national academies of sciences, engineering, medicine – Health and medicine division. Finding a path to safety in food allergy: Assessment of the global burden, causes, prevention, management and public policy. Nov 2016.

Taggar: