Ekonomiska konsekvenser av matallergi för hushållet

Publicerat i: 
Publicerat 2019-04-02

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2018

Matallergi påverkar både individer och olika samhällssektorer ekonomiskt. I Sverige uppskattas matallergi mot ägg, mjölk eller vete medföra ökade hushållskostnader med mellan 35 000 och 72 000 kr per år, beroende på om allergin finns hos ett barn, en ungdom eller vuxen.

>> text: Jennifer Protudjer, PhD, Roelinde Middelveld, PhD, Staffan Ahlstedt, PhD, Lennart Nilsson, MD, PhD, University of Manitoba, Kanada, Linköpings universitet, Linköping och Karolinska Institutet, Stockholm.

 

Matallergi är ett stort samhällsproblem. Det uppskattas att omkring tio procent av barn, ungdomar och vuxna har läkardiagnostiserad matallergi (1). Förekomsten av självrapporterad matöverkänslighet är så hög som 20 procent bland skolbarn i Sverige (2). Förekomsten verkar öka över hela världen.

I Sverige och Finland har man under de senast åren sett en ökning av sjukhusvård på grund av matallergi (3). Vissa personer har en så pass allvarlig allergi att de behöver bära en adrenalinpenna med sig i fall de drabbas av anafylaxi när de får i sig ett födoämne som de är allergiska mot. Anafylaxi är en allvarlig och potentiell dödlig reaktion och risken att utsättas för detta är påfrestande för individen. Matallergi påverkar även individens dagliga liv, orsakar nedsatt livskvalitet (4-6), och påverkar olika samhällssektorer som skolor, restauranger, livsmedelsindustrin, med flera.

Ekonomiska perspektiv

Personer med matallergi behöver undvika mat och matprodukter som innehåller de ämnen de är allergiska mot, och ersätta dem med allergifria alternativ. Dessa alternativa produkter kan vara svårare att hitta och är dessutom ofta dyrare än de traditionella produkterna. Anpassad matlagning kräver dessutom noggrann planering och är tidskrävande. Kostnaden för hälso- och sjukvården är troligtvis betydande, som resultat av läkar- och sjukhusbesök, behandling av anafylaxi och kostnaden för läkemedel som adrenalinpenna. Kostnaderna för samhället kan inkludera sjukskrivning, förlorad produktivitet, produktion av allergianpassad mat i skolor, etcetera.

Det finns dock bara enstaka studier som beskriver de ekonomiska aspekterna av matallergi. En amerikansk rapport från 2013 beskriver att barn med matallergi kostar det amerikanska samhället nästan 25 miljarder dollar per år (7). I Europa har man räknat ut att personer med matallergi kostar hälso- och sjukvården 927 amerikanska dollar per år och individ (8).

Jämförs med astma

I Sverige saknas beräkningar för kostnader för matallergi. Man har dock gjort en uppskattning vad gäller astma år 2005 och kom då fram till en kostnad för samhället till över 7 miljarder kronor per år i Sverige för astma (9). Eftersom det är lika vanligt med matallergi som astma, är det troligt att kostnaden för matallergi i Sverige är lika betydande, både för individen, hushållet och för samhället.

För omkring tio år sedan påbörjade vår forskargrupp ett samarbete med det europeiska projektet EuroPrevall (8). Inom detta projekt hade man vid den tidpunkten utvecklat olika enkäter, specifikt avsedda att användas i studier av livskvalitet och hushållskostnader hos personer med matallergi (9). Vi har använt oss av dessa enkäter för att utföra de första studierna som undersöker ekonomiska aspekter av matallergi i Sverige. Vi har i våra studier fokuserat på kostnaden för hushållet och familjen.

Hushållsrelaterade kostnadskategorier

I vår första studie har enkäten skickats ut till hushåll med minst en vuxen, barn eller ungdom med läkardiagnostiserad matallergi mot baslivsmedlen ägg, mjölk eller vete. Familjerna har svarat på olika frågor kring levnadskostnader uppdelat i tre kategorier.

Frågor kring direkta kostnader inkluderade uppgifter om till exempel kostnader för mediciner, resor, städhjälp, mat och fritidsaktiviteter. Frågor kring indirekta kostnader inkluderade uppgifter om förlorad tid, till exempel på grund av sjukhusbesök/läkarbesök, för att handla mat, leta efter information och förlorad arbetstid. Kostnaden för förlorad tid uttryckt i kronor beräknades som antal timmar förlorad tid, multiplicerat med medelinkomsten per timme i upptagningsområdet.

Dessa kostnader går att beräkna på hushållsnivå. Utöver direkta och indirekta kostnader finns så kallade intangibla kostnader, det vill säga uppfattat hälsotillstånd och livskvalitet, som också påverkar hälsan och därmed hushållet. Enkäten inkluderade även ett antal frågor kring detta. Förutom hushåll med matallergi, besvarades enkäten också av en kontrollgrupp med hushåll utan matallergi.

Signifikant ökade kostnader

Vår första studie var den första av sitt slag i Sverige inom matallergiområdet. Vi kunde visa att hushållens årskostnad för barn, ungdomar och vuxna som är allergiska mot baslivsmedlen mjölk, ägg eller vete var signifikant högre jämfört med kontrollhushåll. De ökade kostnaderna uppgår till 72 000 kr för vuxna (10), 42 500 kr för ungdomar 13–17 år gamla och 35 000 kr för barn 0–12 år gamla (11). Vi visade att den ökade kostnaden hos barn och ungdomar främst består av ökade levnadskostnader som mat och köksutrustning och kostnader för sjukvårdsbesök, samt extra tid som behöver ägnas åt matallergin. Hos vuxna består den ökade kostnaden främst av förlorad tid.

För att undersöka hur hushållskostnader påverkas av andra matallergier än allergi mot mjölk, ägg eller vete, påbörjade vi under 2016 vår andra studie. I denna studie bjuder vi in familjer med minst ett barn eller en ungdom med läkardiagnostiserad matallergi mot vilket livsmedel som helst. Detta projekt kommer att bredda vår kunskap i fråga om hur matallergi belastar hushållen.

Kostnader oberoende av svårighetsgrad

Preliminära resultat från den pågående studien visar att totalkostnaden för hushåll med och utan matallergi är liknande för barn- och tonårsfamiljer. När man tittar på specifika kostnadskategorier, ser vi dock att hushåll med matallergi har betydligt högre kostnader för sjukvård och transport, samt förlorad inkomst på grund av barnets vårdbesök, jämfört med hushåll utan matallergi. Vi noterade att dessa ökade kostnader uppstod oberoende av sjukdomens svårighetsgrad.

Man kan spekulera i att en del av skillnaderna mellan hushåll med matallergi och kontrollhushåll utan sådan allergi är undervärderade i Sverige, på grund av att man i Sverige erbjuder alla skolbarn en kostnadsfri skollunch (dietanpassad) liksom att förskrivna läkemedel, som adrenalinpenna, är gratis för barn under 18 år. De eventuella ökade kostnader som är relaterade till matallergi vad gäller dessa poster hamnar då hos samhället i stället för hos familjen.

Hushållskostnaderna som vi har beräknat i våra studier inkluderar intangibla kostnader, det vill säga kostnader för uppfattat hälsotillstånd och livskvalitet. Barn med matallergi har problem med att alltid behöva vara försiktiga vid matval, vilket resulterar i begränsningar av deras sociala aktiviteter. Även deras föräldrar påverkas av detta. I vår nya undersökning har vi kunnat uppskatta att 56 procent av föräldrarna rapporterar att de lider av emotionella förändringar som resulterar i ångest, ilska, och annat psykologiskt besvär på grund av deras barns hälsotillstånd.

Vårt mål

Vår förhoppning är att vi, med hjälp av resultat från vår andra studie, kommer att kunna få en bättre uppskattning av kostnaderna för barn- och tonårsfamiljerna för matallergier. Vi har även ett pågående projekt där vi avser att uppskatta vilka kostnader som matallergi medför för den svenska hälso- och sjukvården. Detta underlag skulle kunna användas för att mera effektivt utnyttja de tillgängliga vårdresurserna och för att optimera behandlingen av personer med matallergi.

Referenser

1. Sicherer SH, Sampson HA. Food allergy: A review and update on epidemiology, pathogenesis, diagnosis, prevention, and management. J Allergy Clin Immunol. 2018;141:41-58.

2. Winberg A, et al. High incidence and remission of reported food hypersensitivity in Swedish children followed from 8 to 12 years of age – a population based cohort study. Clin Transl Allergy. 2014, 4:32.3.

3. Kivistö J, et al. Trends in paediatric hospitalisations – differences between neighbouring countries. Thorax. 2018;73:185-7.

4. Protudjer JLP, et al. Health-related quality of life in adolescents with allergy to staple foods Clin Transl Allergy. 2016;6.

5. Protudjer JLP, et al. Health-related quality of life in children with objectively-diagnosed staple food allergy assessed with a disease-specific questionnaire. Acta Paediatr. 2015;104:1047-54.

6. DunnGalvin A, Hourihane JO. Health-related quality of life in food allergy : Impact, correlates, and predictors. Bundesgesundheitsblatt Gesundheitsforschung Gesundheitsschutz. 2016;59:841-8.

7. Gupta R, et al. The economic impact of childhood food allergy in the United States. JAMA Pediatrics. 2013;167:1026-31.

8. Fox M, et al. Health sector costs of self-reported food allergy in Europe : a patient-based cost of illness study. Eur J Public Health. 2013;23:757-62.

9. Jansson SA, et al. Kostnadsstudier kan ge bättre planering av vård och forskning: Okänt hur mycket astma och allergier kostar samhället. Läkartidningen. 2007;104:2792-6.

10. Jansson SA, et al. Socioeconomic evaluation of well-characterized allergy to staple foods in adults. Allergy. 2014;69:1241-7.

11. Protudjer JLP, et al. Household costs associated with objectively-diagnosed allergy to staple foods in children and adolescents. J Allergy Clin Immunol: In Practice. 2015;3:68-75.

Taggar:

banner