Ett steg i att öka kunskapen om matens klimatpåverkan
Publicerat i:Publicerat 2025-04-07
RISE klimatdatabas tillhandahåller data om klimatpåverkan från olika livsmedel. Sedan 2024 ingår även uppgifter om näringstäthet och påverkan på biologisk mångfald. Klimatdatabasen används som ett verktyg för att främja klimatmedvetna val och stödja organisationer i deras arbete med klimatmål och klimatrapportering.
>>text: Thomas Angervall, ansvarig för RISE klimatdatabas, RISE Research Institutes of Sweden och Cecilia Nälsén, PhD Nutrition, nutritionsfakta.se
Drygt 800 livsmedel ingår i klimatdatabasen
Klimatavtrycken i RISE klimatdatabas för livsmedel baseras på livscykelanalyser av drygt 800 livsmedel som är representativa för svensk livsmedelskonsumtion. Metoden livscykelanalys (LCA) är ISO-standardiserad och varje livsmedel har fått ett klimattal som visar vilken klimatpåverkan livsmedlet har.
Klimatdatabasen består av ca 1500 klimatavtryck. Klimatavtryck – eller ’carbon footprint’ – avser produkters klimatpåverkan och uttrycks här i kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per kg livsmedel.
En livsmedelsråvaras klimatavtryck påverkas av flera faktorer, bland annat produktionsmetod och geografiskt ursprung, såsom odlingsland, ekologisk eller konventionell odling samt om produktionen sker på friland eller i växthus. Livsmedel i klimatdatabasen är kopplade till Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. Här finns ett utdrag från RISE klimatdatabas som visar klimattal från ett fyrtiotal livsmedel.
Näringstäthetsindex i klimatdatabasen
Från och med 2024 års version av klimatdatabasen ingår också ett näringstäthetsindex för varje livsmedel, desto högre näringstäthetsindex desto näringstätare livsmedel. Indexet är baserat på 11 näringsämnen som bör uppmuntras – protein, fibrer, vitamin A, C, E och D, folat, kalcium, järn, kalium och magnesium och 3 näringsämnen som bör begränsas – mättat fett, tillsatt socker och salt.
Nötkött från Sverige har näringstäthetsindex (NRF 11.3) 0,6 och socker -1,65 per 100 gram och klimattalet för nötkött är 28 och för socker 0,6 CO2e per kilo. Detta visar att nötkött har högre näringskvalitet jämfört med socker men klimatpåverkan är högre för nötkött än för socker.
Mycket arbete med uppbyggnad och utveckling av klimatdatabasen
Det krävs många arbetstimmar per år för att upprätthålla och uppdatera en klimatdatabas, vilket i princip kräver offentlig finansiering på något sätt. Klimatdatabasen är under ständig utveckling och uppdateringar görs årligen. RISE klimatdatabas lanserades för tio år sedan, och första åren gick det inte ihop ekonomiskt men efter tre-fyra år började det bli break even. RISE har dock lyckats med att etablera en klimatdatabas genom leasingavgifter från användare/kunder. Alla intäkter investeras i utveckling och förbättring av klimatdatabasen och dess plattform.
Nyheter 2024 var näringstäthetsindex och biodiversitetsavtryck och arbetet under 2025 fortsätter med att utveckla fler biodiversitetsavtryck och LUC-bidrag (Land Use Change).
Vilka använder klimatdatabasen?
RISE har ca 150 kunder/användare varav merparten är kommuner/regioner och livsmedelsföretag i Sverige och Norge.
Liknande klimatdatabaser finns i andra länder
Det förekommer liknande klimat- och miljödatabaser i andra länder, till exempel i Frankrike (Agribalyse).
Här kan du läsa mer:
RISE klimatdatabas för livsmedel | RISE
RISE Öppna listan 2.3 2024.pdf
