Begränsat med fiber är relaterat till åderförfettningsplack i hjärtats kranskärl

I den svenska multicenterstudien SCAPIS (Swedish CardioPulmonary bioImage Study), som i denna delstudie inkluderade 24 079 kvinnor och män i åldern 54-61 år utan symptom eller diagnos på hjärtsjukdom, fann vi ett samband mellan lågt intag av grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och nötter och förekomst av plack i hjärtats kranskärl (1, 2). I denna tvärsnittsstudie har vi även kunnat påvisa samband mellan kostmönster och plackens sammansättning i hjärtats kranskärl med hjälp av avancerad datortomografi.

>>text: Ingrid Larsson, näringsfysiolog, Enheten för klinisk nutrition och Regionalt obesitascentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Vi har väldokumenterad kunskap om att levnadsvanor påverkar hjärtkärlhälsan. De kostmönster som visat sig vara hälsosamma för hjärta och kärl består av en högre andel grönsaker, frukt, fullkornsprodukter, nötter och frön, vegetabiliska fetter, fisk och magra mejeriprodukter, och en lägre andel rött kött, sötsaker, snacks, mättade fetter, salt och alkohol.

Till detta hör ett energiintag som gynnar normalvikt. Som kostmönster kallas de (nordisk) medelhavskost, DASH (Dietary Approaches to Stop Hypertension) eller andra kostmönster med liknande sammansättning. I observationsstudier och randomiserade kontrollerade studier med lång uppföljningstid har man påvisat samband mellan hög följsamhet till dessa kostmönster och en lägre risk för förtidig död och sjukdomar såsom hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes, obesitas och neurodegenerativa sjukdomar (t ex en del demenssjukdomar), för att nämna några. Den omfattande forskningen om kostens sammansättning och dess samband med sjukdom och hälsa utgör den vetenskapliga kunskapsbasen för bland annat de nordiska näringsrekommendationerna.

Åderförfettning och plack

Den underliggande patologin (bakomliggande orsaken) bakom flera av de nämnda sjukdomarna är åderförfettning (ateroskleros). Med tiden kan åderförfettningsplack bildas, vilket leder till förträngningar i kärlen. När plack i hjärtats kranskärl brister och utlöser en propp kan det leda till hjärtinfarkt eller plötslig död. Plackens sammansättning kan påvisa hur stabilt det är. Ett instabilt plack utan kalkinlagringar är farligare då det har lättare att brista än ett stabilt plack med kalkinlagringar. Det är inte enbart matvanorna som har betydelse för åderförfettning och plackbildning, utan även faktorer som rökning, fysisk inaktivitet, stort midjeomfång, högt blodtryck och förhöjda nivåer av blodfetter.

Kostindex i SCAPIS

I denna delstudie av SCAPIS fick deltagarna besvara en webbaserad kostfrekvensenkät från vilken ett kostindex beräknades (2, 3). Detta kostindex har tidigare utvecklats i två stora svenska befolkningsstudier och validerats (3, 4). Höga poäng i kostindexet visade på regelbundet intag av livsmedel rika på fullkorn och fiber, grönsaker och frukt, nötter och vegetabiliska oljor, medan låga poäng visade på regelbundet intag av rött kött, chips och sockersötade drycker.

Mindre hälsosam kost – fler förträngningar och instabila plack i kärlen

Resultaten visade att deltagare med minst hälsosamt kostmönster hade högre förekomst av åderförfettning. De var också yngre, oftare män, hade högre nivåer av C-reaktivt protein (ett mått på låggradig inflammation), högre metabol risk relaterat till hjärtat, var oftare rökare och hade ett högre alkohol- och energiintag jämfört med dem med mest hälsosamt kostmönster.

Bland deltagare med minst hälsosamt kostmönster hade 44 procent någon form av kranskärlsförändring, medan andelen bland dem som åt mest hälsosamt var 36 procent.

Vi identifierade en grupp om 497 personer bland de som åt minst hälsosamt som hade förträngningar i kranskärlen på minst 50 procent och instabila högriskplack. I gruppen som åt mest hälsosamt var motsvarande antal 227 personer. Det var 1,6 gånger vanligare med förträngningar och instabila högriskplack i gruppen som åt minst hälsosamt.

Efter att ha justerat för ett stort antal faktorer fann vi att sambandet mellan kostmönster och åderförfettning kunde förklaras av ett stort midjeomfång, högt blodtryck och höga nivåer av triglycerider i blodet. Studien togs upp i en så kallad editorial som gav ett intressant perspektiv på denna delstudie av SCAPIS (5).

Matvanor är viktiga för hjärtkärlhälsan

Trots att SCAPIS är en tvärsnittsstudie tyder resultaten på att en fiberfattig kost med lågt intag av grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och nötter, och högt intag av rött kött, chips och sockersötade drycker, kan bidra till förändringar som leder till en ogynnsam sammansättning av åderförfettningsplack i kranskärlen. Det visar i sin tur hur viktiga matvanorna är för hjärtkärlhälsan och fördjupar kunskapen kring mat och hjärthälsa på kärlnivå.

Det är viktigt att påpeka att det inte är enskilda livsmedel som är avgörande för hälsan, utan matvanornas sammansättning, proportionerna mellan olika livsmedelsgrupper och att man har ett energiintag för en hälsosam kroppsvikt. Det i sin tur betyder att det finns många sätt att äta hälsosamt och att hitta sina hjärtvänliga matvanor.

Hur kan man göra i praktiken?

Risken för åderförfettning påverkas av många faktorer. En del av dessa, såsom ärftlighet, ålder och tidigare eller nuvarande sjukdom, kan vi inte själva påverka. Däremot kan vi fokusera på de delar som går att förändra. Följande råd kan vara värda att ta i beaktande:

• Ät hälsosamt genom att följa rekommendationerna för hälsosamma matvanor som finns och som baseras på de nordiska näringsrekommendationerna (livsmedelsverket.se)
• Bibehåll normalvikt eller minska i vikt vid obesitas.
• Sluta att röka alternativt börja inte att röka.
• Utöva daglig fysisk aktivitet, exempelvis promenader, och mer ansträngande träning två till tre gånger i veckan. All rörelse räknas.
• Det finns ingen hälsosam nivå av alkoholintag. Minska intaget vid regelbunden och/eller hög alkoholkonsumtion.
• Följ läkares ordinationer av läkemedel.
• Förändringsarbete tar tid och är tålamodskrävande. Sätt upp mål och börja med sådana förändringar som du tycker är lättast att genomföra och behålla i din vardag.

Författaren uppger inga jävsförhållanden.

Referenser

1. Bergstrom G, Berglund G, Blomberg A, et al. The Swedish CArdioPulmonary BioImage Study: objectives and design. J Intern Med 2015;278:645-659. 20150619. DOI: 10.1111/joim.12384.

2. Larsson I, Sun J, Ahmad S, et al. Low-fibre diet is associated with high-risk coronary plaque features. Cardiovasc Res 2025;121:1204-1214. DOI: 10.1093/cvr/cvaf088.

3. Kaluza J, Hakansson N, Harris HR, et al. Influence of anti-inflammatory diet and smoking on mortality and survival in men and women: two prospective cohort studies. J Intern Med 2019;285: 75-91. 20180912. DOI: 10.1111/joim.12823.

4. Kaluza J, Harris H, Melhus H, et al. Questionnaire-based anti-inflammatory diet index as a predictor of low-grade systemic inflammation. Antioxidants & Redox Signaling 2018;28:78-84.

5. Jones E, Guzik TJ. Let the food be thy medicine: anti-inflammatory diets and the hidden properties of coronary plaque. Cardiovasc Res 2025;121:1141-1143.

Fakta om SCAPIS

SCAPIS (Swedish CardioPulmonary bioImage Study) är den mest omfattande studien om hjärt- och lungsjukdomar i världen. Totalt omfattar den drygt 30 000 personer i åldern 50-64 år från hela Sverige, som har genomgått noggranna undersökningar.

Målet är att identifiera individuella riskfaktorer för exempelvis stroke, KOL, plötsligt hjärtstopp, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar, för att kunna sätta in förebyggande behandling innan sjukdom uppstår.

SCAPIS drivs av forskare vid universitet och universitetssjukhus i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå, i samarbete med Hjärt-Lungfonden, som är studiens huvudfinansiär.