Global Burden of Disease – jämför världens största sjukdomar och hälsorisker

Du som är intresserad av folkhälsonutrition har säkert stött på formuleringar i stil med: ”Ohälsosamma matvanor orsakar fler dödsfall än tobak i Sverige.” Men hur väl stämmer det? Betyder det att en korv är lika skadlig som en cigarett? Kan man verkligen jämföra sådana riskfaktorer?

Bakom dessa siffror ligger en omfattande och ambitiös studie med syftet att kartlägga och rangordna data om hälsa och dess bestämningsfaktorer världen över. Resultaten är fascinerande och pekar ut ohälsosamma matvanor som en mycket viktig faktor. Samtidigt är studien komplicerad, och metoderna inte alltid lätta att överblicka. Här förklaras några av de begrepp du kan möta om du vill tolka resultaten från studien.

>>text: Emma Patterson, docent i folkhälsovetenskap, nutritionist, Avdelningen för risk- och nyttovärdering, Livsmedelsverket, Uppsala och adjungerad lektor i folkhälsonutrition, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, Stockholm

En ambitiös studie

Om man har läst en artikel om hur viktig matvanorna är för hälsan har man med stor sannolikhet stött på statistik från Global Burden of Disease-studien (GBD), liknande den ovan. Studien är ett omfattande och ambitiöst försök att sammanställa data om ohälsa och ohälsans bestämningsfaktorer världen över.

Studien kartlägger de vanligaste dödsorsakerna och sjukdomarna, land för land. Den identifierar också de viktigaste bestämningsfaktorerna, eller riskfaktorerna, som är kopplade till dessa utfall samt hur vanligt förekommande de är. Studiens kärna är avancerade modeller som uppskattar hur stor del av den totala ohälsan som orsakas av varje sjukdom eller riskfaktor.

Prioriteringar och jämförelser

Syftet med studien är att med hjälp av data kunna identifiera och rangordna hälsoproblem och riskfaktorer på ett jämförbart sätt. Målet är att kunna prioritera mellan mycket olika typer av sjukdomar och riskfaktorer så att åtgärder kan riktas mot rätt problem. Man kan till exempel undersöka om relaterade insatser, såsom lagstiftning eller forskningsmedel, står i proportion till hälsoproblem. Eftersom en standardiserad metodik används är tanken att man ska kunna jämföra mycket olika riskfaktorer. Ytterligare jämförelser är möjligt mellan länder och regioner, över tid, mellan kön och så vidare.

Vilka står bakom?

Det var Världshälsoorganisationen (WHO) som drog igång den första GBD-studien redan 1992 på uppdrag av World Bank (1). Den version som idag benämns GBD-studien utförs av Institute for Health Metrics Evaluation (IHME) i Seattle, USA, som grundades 2007 med finansiering bland annat från Bill & Melinda Gates Foundation. Eftersom WHO och IHME har väldigt olika uppdrag, förutsättningar och skyldigheter har visionen om att enas kring en enda GBD-studie visat sig svårt att förverkliga. WHO tar också fram egna hälsoestimat numera, även om visst samarbete förekommer (1, 2).

Sjukdomsbörda som begrepp

En av de unika aspekterna med studier som denna, som undersöker total ohälsa (sjukdomsbörda), är att den inte bara inkluderar dödsfall (mortalitet), utan även tidigt dödsfall, samt sjuklighet (morbiditet). Antalet dödsfall är relativt enkelt att räkna på och nästan alla länder har bra statistik över dödsfall i befolkningen. Men ska ett dödsfall vid 89 års ålder likställas med ett dödsfall vid 63? Hur väger man ohälsa till följd av olika kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar mot varandra?

Om man lever med en sjukdom, ett tillstånd eller en funktionsnedsättning har man inte full hälsa – man kanske är blind, orkar inte gå så långt på grund av hjärtsvikt eller man kanske får återkommande migrän. WHO utvecklade till den första GBD-studien konceptet DALYs  – disability adjusted life years, vilket innebär förlorade friska levnadsår på grund av ohälsa eller förtida död (figur 1) och detta är det huvudsakliga måttet som används för att uppskatta den totala sjukdomsbördan. Ett förenklat exempel på hur DALYs beräknas: Om en person förväntas leva till 90 år, men får svår hjärtsvikt vid 70 års ålder – något som har bedömts försämra hälsan med 18 %, och dör vid 85 års ålder, motsvarar det (15 × 0,18) + 5 = 7,7 DALYs. Olika hälsoutfall tilldelas olika vikter utifrån en subjektiv bedömning.

Vilka faktorer ingår – och vilka gör det inte?

I GBD-studien ingår nästan 90 riskfaktorer, uppdelade i metabola, beteenderelaterade och miljörelaterade faktorer. Bland de beteenderelaterade finns bland annat matvanor, tobak, högt intag av alkohol, låg fysisk aktivitet, drogmissbruk (figur 2). För att en faktor ska ingå ska det finnas god evidens för en koppling till de hälsoutfall som ingår i modellen. Viktigt att notera här är att övervikt och obesitas betraktas som en metabol riskfaktor och inte som ett utfall i sig i modellen.

Femton kostfaktorer

Det finns i nuläget 15 kostfaktorer, och det är en blandning av livsmedel och näringsämnen (figur 3). Kostfaktorerna är: lågt intag av fullkorn, högt intag av chark, högt intag av rött kött, lågt intag av frukt, lågt intag av grönsaker, högt intag av natrium (salt), lågt intag av fleromättat fett, lågt intag av fibrer, lågt intag av baljväxter, lågt intag av nötter och frön, högt intag av sötade drycker, lågt intag av omega 3-fett, lågt intag av mjölk, lågt intag av kalcium och högt intag av transfett. För varje faktor har man identifierat en optimal intagsnivå som teoretiskt innebär lägst risk för ohälsa, samt hur mycket risken ökar (relativa risker) vid intag som ligger över eller under denna nivå. Naturligtvis krävs även här god evidens för ett samband mellan en riskfaktor och ett hälsoutfall. Ett sätt att kvantitativt utvärdera sambandens styrka och form har utvecklats (3) och evidensläget omvärderas då och då (4). Se även stycket ”Uppdateringar sker”.

Hur ska resultaten tolkas?

Ett viktigt koncept att förstå är att rangordningen av hur ”viktig” en riskfaktor är inte enbart är kopplat till hur starkt eller säkert sambandet med utfallet är. Rangordningen är en kombination av hur mycket riskfaktorn ökar risken för ohälsa samt hur vanligt förekommande den är i befolkningen. En mycket vanlig faktor som ökar risken lite kan därför hamna högre än en farligare faktor som är relativt ovanlig. Till exempel ökar ett lågt intag av baljväxter inte risken för sjukdom lika mycket som ett lågt intag av nötter och frön, men eftersom ett intag av baljväxter under den optimala nivån är vanligare i befolkningen orsakar det enligt beräkningarna mer ohälsa totalt sett.

Är riskfaktorerna oberoende av varandra?

När man läser diagrammet på nivån som visas i figur 3 ska det läsas som om matvanorna vore oberoende av varandra. Låt oss ta exemplet med riskfaktorn ”lågt intag av grönsaker”, som enligt figur 3 orsakar 0,75 % av alla DALYs. Lägst risk anses enligt GBD-studien vara vid ett genomsnittligt intag mellan spannet 306–372 gram per dag (5). Ett lägre intag anses i GBD-studien öka risken för bland annat typ-2 diabetes. Ett lågt intag av fibrer ger likadana effekter, och en del av grönsakers skyddande effekt förklaras av fibrer. Det framgår dock inte i stapeldiagrammet som visar andelen av den totala sjukdomsbördan som förklaras av enskilda matvanor. Man bör därför inte själv lägga ihop dessa riskfaktorer. När GBD-studien summerar till nivån som presenteras i figur 2, det som heter ”ohälsosamma matvanor”, då tas vissa överlapp – så kallade medieringseffekter – till exempel mellan grönsaker och fibrer eller mellan mjölk och kalcium, om hand.

Begränsningar

En modell som denna är naturligtvis mycket komplex och svårt att överblicka. Den kräver mycket data av bra kvalitet, som måste harmoniseras. Modellen bygger på flera antaganden, och när data saknas måste modellen kompensera för detta på något sätt. Alla beslut som tagits är inte alltid lätt att följa. Mycket data finns tillgängligt via GBD:s webbplats, vissa data måste man fråga efter. Det är svårt att undvika känslan av en ”svart låda” när man inte kan följa processen i detalj, även om metodbeskrivningar publiceras i omfattande bilagor (5) och en del rådata finns tillgänglig i GBD:s katalog.

Som ett exempel baseras data om matvanornas utgångsläge, det vill säga information om vad befolkningen konsumerar, på ett antal olika källor. I Sverige är det inte enbart baserat på vår senaste nationella matvaneundersökning, utan även på regionala kohortstudier, jordbruksstatistik och viss försäljningsstatistik. Det är förstås klokt att ta tillvara på all tillgänglig data av bra kvalitet, men tyvärr är det svårt att veta exakt vilka data som ingår eller hur de har kombinerats för att komma fram till intagsnivåerna (samt exakt vad det är för nivåer). Att GBD inte är så transparenta i sina metoder är en av de vanligast förekommande kritiken mot studien (1).

Problemet blir än mer påtagligt för länder där data är bristfällig, av osäker kvalitet eller saknas helt. GBD avser att omfatta 204 länder, och för att uppnå detta måste mycket data lånas in och modelleras (2). För Sveriges del är problemet antagligen begränsat när det gäller hälsoutfall tack vare våra registerdata, medan utmaningar med att mäta riskfaktorer är något man bör vara medveten om.

Uppdateringar sker

Modellen uppdateras löpande och nya versioner släpps med några års mellanrum. En ny version, GBD 2023, släpptes den 12 oktober 2025 (6). Det är positivt att modellen utvecklas – dataluckor fylls när nya data finns tillgängliga och antaganden skruvas på när kunskapsläget förändras. Men ibland sker stora förändringar, vilket är viktigt att vara uppmärksam på. I den senaste versionen GBD 2023 förändrades till exempel hur fullkorn uppskattas, och i GBD 2021 bedömdes ett lågt intag av nötter och frön inte längre vara en riskfaktor för typ-2 diabetes. Detta innebär att om man vill jämföra hur viktig en riskfaktor är över tid eller mellan länder måste man använda samma version av GBD-modellen. När en ny version kommer ersätter den tidigare versioner.

Vilka använder resultaten?

Modellen och dess resultat används bland annat av forskare, studenter, lärare, policyutvecklare och planerare. GBD Compare är verktyget där alla resultat kan utforskas interaktivt (7) och där man kan skapa diagram som de som visas i figurerna ovan. Bilderna kan vara mycket användbara i utbildningssyfte – förutsatt att man förstår hur de ska tolkas. På Livsmedelsverket använder vi till exempel en bild på en webbsida riktad till allmänheten om matvanor och sjukdom (8), och en på en sida riktad till dem som jobbar inom hälso- och sjukvården om hur bra matvanor räddar liv (9).

Författaren uppger inga jävsförhållanden.

Referenser

1. Mathers CD. History of global burden of disease assessment at the World Health Organization. Arch Public Health. 2020. 78:77. http://dx.doi.org/10.1186/s13690-020-00458-3

2. Tichenor M, Sridhar D. Metric partnerships: global burden of disease estimates within the World Bank, the World Health Organisation and the Institute for Health Metrics and Evaluation. Wellcome Open Res. 2019. 4:35. http://dx.doi.org/10.12688/wellcomeopenres.15011.2

3. Zheng P, Afshin A, Biryukov S. et al.The Burden of Proof studies: assessing the evidence of risk. 2022. 28, 2038–2044. https://doi.org/10.1038/s41591-022-01973-2

4. Haile D, Harding KL, McLaughlin SA, et al. Health effects associated with consumption of processed meat, sugar-sweetened beverages and trans fatty acids: a Burden of Proof study. Nat Med. 2025 31(7):2244–54. http://dx.doi.org/10.1038/s41591-025-03775-8

5. Brauer M, Roth GA, Aravkin AY, et al. Global burden and strength of evidence for 88 risk factors in 204 countries and 811 subnational locations, 1990–2021: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2021. Lancet. 2024. 403(10440):2162–203. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(24)00933-4

6. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) [webbsida]. https://www.healthdata.org

7. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). GBD Compare Data Visualization. Seattle, WA: IHME, University of Washington. 2024. http://vizhub.healthdata.org/gbd-compare.

8. Matvanor och sjukdom [webbsida]. 2025. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/matvanor-sjukdom

9. Livsmedelsverket. Bra matvanor räddar liv [webbsida]. 2025. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/samtal-om-mat-i-halso–och-sjukvarden/bra-matvanor-raddar-liv