Källor till hur vi konsumerar livsmedel i Sverige – en översikt

Det finns flera källor till data om livsmedelskonsumtion i Sverige. De har olika syften och bygger på olika typer av undersökningar och datainsamlingar.

Olika typer av datainsamlingsmetoder

Datainsamlingsmetoderna varierar mellan olika källor. Vissa källor beskriver försäljningen eller tillgången på livsmedel för befolkningen i Sverige, medan andra samlar in uppgifter direkt från individer om deras livsmedelskonsumtion och matvanor. Undersökningarna har olika syften, vilket gör att källorna skiljer sig åt när det gäller detaljeringsgrad i insamlade data, datainsamlingsmetoder och möjligheten att göra jämförelser över tid.

Data om livsmedelskonsumtion används av många aktörer

Data om livsmedelskonsumtion används i många sammanhang, bland annat av myndigheter, forskare, politiker och massmedier i utredningar, analyser, forskning och debatt. Data används till exempel som underlag för åtgärder inom nutrition, folkhälsa och hållbarhet, för att följa utvecklingen av befolkningens matvanor och för att följa upp nationella mål och råd om mat och hälsa. De används även för att följa livsmedelskonsumtionens betydelse för hushållens ekonomi.

I denna översikt har vi samlat information om livsmedelskonsumtion i Sverige, främst med fokus på den vuxna befolkningen – vilken typ av data källorna innehåller, hur data samlas in och styrkor och begränsningar hos de olika källorna.

Livsmedelsförsäljningsstatistik, Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån, SCB, samlar in försäljningsstatistik för livsmedel och drycker.

Statistiken samlas in för att beräkna de svenska hushållens konsumtion (inköp av livsmedel och dryck). Uppgifterna används för att beskriva och följa utvecklingen i Sveriges ekonomi. Statistiken används även vid beräkningen av konsumentprisindex (KPI), som mäter hur priserna förändras över tid. Uppgifterna ligger till grund för insamlingen av prisuppgifter och för urvalet av representativa livsmedel som konsumeras av befolkningen.

Vilken typ av data innehåller SCB:s livsmedelsförsäljningsstatistik? 

SCB:s livsmedelsförsäljningsstatistik visar försäljningen av livsmedel och drycker inom dagligvaruhandeln, som omfattar de flesta livsmedelsbutiker och stormarknader.

Livsmedelsförsäljningsstatistiken är indelad i varugrupper som baseras på den internationella klassificeringen COICOP (Classification of Individual Consumption According to Purpose).

I SCB:s statistikdatabas för livsmedelsförsäljning delas livsmedel och drycker in i tre nivåer:

• Huvudgrupperna livsmedel, alkoholfria drycker och alkoholhaltiga drycker
• 18 varugrupper, som ingår i de årliga rapporterna
• 60 varugrupper, som ger en mer detaljerad indelning

De 18 varugrupperna är:

• Spannmål och spannmålsprodukter
• Kött
• Fisk och skaldjur
• Mjölk, andra mejeriprodukter och ägg
• Oljor och fetter
• Frukter och nötter
• Grönsaker, rotfrukter och baljväxter
• Socker, konfektyr och efterrätter
• Färdigmat och andra livsmedelsprodukter
• Frukt- och grönsaksjuicer
• Kaffe och kaffesurrogat
• Te
• Vatten
• Läskedrycker
• Andra alkoholfria produkter
• Spritdrycker
• Vin
• Öl

De 60 mer detaljerade varugrupperna delar till exempel upp grönsaker i färska, frysta och konserverade.

Det finns möjlighet att beställa statistik från SCB som är uppdelad på en mer detaljerad nivå än den som publiceras i databasen.

Vilken metod används för att samla in data?

Statistiken baseras främst på insamlade kassaregisterdata från butikerna. Varje produkt har ett unikt streckkodsnummer (GTIN/EAN), vilket gör det möjligt att koppla försäljningen i kassaregistren till enskilda varor. På så sätt kan man identifiera vilka produkter som har sålts och i vilka mängder.

Företag som säljer livsmedel och/eller drycker direkt till konsumenter lämnar uppgifter om sin försäljning till SCB. Företag har uppgiftsskyldighet, vilket innebär att de är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken. Statistiken visar, förutom den totala försäljningen av livsmedel och drycker och fördelningen mellan produktgrupper, även försäljningen av butikernas egna märkesvaror och ekologiska livsmedel. Restauranger, caféer och liknande verksamheter ingår inte i statistiken.

Försäljningsvärdet för livsmedel redovisas i både löpande och fasta priser. Löpande priser avser de priser som gäller vid en viss tidpunkt, medan fasta priser är justerade för inflation för att möjliggöra jämförelser mellan olika år. Fasta priser ger ett mått på förändringar i försäljningsvolymen för olika livsmedel.

Vad tidsserier visar

SCB sammanställer årligen statistik över livsmedelsförsäljningen, vilket har gjorts sedan 2000. Livsmedelsförsäljningen för respektive år redovisas och jämförs med tidigare år. Vissa förändringar i metoder och klassificeringar har genomförts under åren, till exempel ändringar i klassificeringen av livsmedelsgrupper. SCB anger i sina rapporter och databaser om metodändringar och andra förändringar har genomförts och hur de kan påverka jämförbarheten över tid. Vid förändringar i metoder och klassificeringar har äldre uppgifter ofta räknats om för att anpassas till de nya förutsättningarna.

Resultat från de senaste mätningarna

Vid den senaste mätningen (2024) utgjorde frukt, nötter och grönsaker den största andelen av svenskarnas livsmedelsbudget, 17 procent. Den näst största kategorin var mjölk, andra mejeriprodukter och ägg, som stod för 15 procent. Därefter följde kött med 14 procent, och socker, konfektyr och efterrätter med13 procent.

Under 2024 ökade försäljningsvolymen av livsmedel och drycker med 3,1 procent jämfört med 2023. Nästan alla livsmedelsgrupper ökade, förutom frukt och nötter, vars försäljningsvolym minskade med 3,3 procent, kött, som minskade med 1,9 procent, och fisk och skaldjur som minskade med 13,1 procent.

Styrkor och begränsningar med SCB:s livsmedelsförsäljningsstatistik

Styrkorna med livsmedelsförsäljningsstatistiken är att den bygger på försäljningsdata och omfattar en stor del av befolkningens livsmedelsinköp. Statistiken sammanställs en gång per år, vilket gör det möjligt att följa utvecklingen av livsmedelskonsumtionen över tid.

Begränsningarna med statistiken är att den mäter försäljning av livsmedel och inte vad människor faktiskt äter. Den tar inte hänsyn till hushållens matsvinn eller hur livsmedlen fördelas mellan individer inom hushållet. Livsmedelsförsäljningsstatistiken ger inte information om individuella kostvanor eller skillnader mellan befolkningsgrupper. Försäljningsdata från restauranger och caféer ingår inte.

Länkar till rapporter, tabeller och databaser

Livsmedelsförsäljningsstatistiken presenteras årligen i en rapport och tabeller kan också hämtas från SCB:s statistikdatabas.

Rapporter och tabeller: Livsmedelsförsäljnings-statistik

Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper

Statistikdatabas: Försäljning (inkl. moms) av livsmedel och drycker inom handeln efter varugrupp (enligt COICOP). År 2023 – 2024. PxWeb

Kom igång med Statistikdatabasen

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, Jordbruksverket

Jordbruksverket beräknar tillgången på livsmedel för konsumtion i Sverige.

Syftet med Jordbruksverkets statistik är att följa utvecklingen av livsmedelskonsumtionen över tid. Beräkningarna infördes redan på 1940-talet, bland annat för att följa utvecklingen av livsmedelsförsörjningen och befolkningens näringsintag under krigsåren. I takt med det ökade fokuset på beredskap har konsumtionsstatistikens betydelse åter uppmärksammats.

Vilken typ av data innehåller Jordbruksverkets uppgifter om livsmedelskonsumtion?

Jordbruksverkets data om livsmedelskonsumtion visar tillgången på livsmedel för humankonsumtion i Sverige. Beräkningarna redovisas som:

• Direktkonsumtion av livsmedel
• Totalkonsumtion av livsmedel
• Näringsinnehåll i livsmedel

Statistiken redovisas som totalvärden och som medelvärden för befolkningen. För att beräkna den genomsnittliga folkmängden under det aktuella året hämtas uppgifter från SCB:s befolkningsstatistik.

Direktkonsumtion

Direktkonsumtion av livsmedel avser de livsmedel som levereras från producenter till svenska hushåll och storhushåll (till exempel restauranger, skolor och sjukhus) för konsumtion. I Jordbruksverkets databas finns uppgifter om direktkonsumtion för 132 livsmedel (2024).

Följande livsmedelsgrupper redovisas på en detaljerad varunivå:

• Bröd och spannmålsprodukter
• Kött och köttvaror
• Fisk, kräftdjur och blötdjur (till exempel musslor och ostron)
• Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett
• Köksväxter (till exempel grönsaker och kryddväxter)
• Frukt och bär
• Potatis och potatisprodukter
• Socker, sirap, kaffe, te och kakao
• Malt- och läskedrycker, mineralvatten samt alkoholhaltiga drycker

Exempelvis redovisas mjölk och yoghurt med olika fetthalter, grönsaker och frukter samt olika köttslag.

Totalkonsumtion

Totalkonsumtionen av livsmedel mäter den totala förbrukningen av råvaror för livsmedelskonsumtion. Totalkonsumtionen omfattar dels råvaror som konsumeras i hushåll och storhushåll, dels råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin använder för att tillverka livsmedelsprodukter. Råvarorna i importerade förädlade livsmedel räknas in i konsumtionen, medan råvarorna i exporterade förädlade livsmedel inte räknas med. Vid beräkningen av totalkonsumtionen av till exempel mjöl ingår även mjölinnehållet i importerat bröd och pasta.

I databasen finns uppgifter om totalkonsumtion för 39 livsmedel (2024).

Totalkonsumtionen redovisas i följande huvudgrupper:

• Mjöl och gryn (uppdelat på spannmålslag)
• Kött (uppdelat på köttslag)
• Fisk (fram till och med 1999)
• Mjölk, grädde, ost, matfett och ägg
• Potatis
• Köksväxter (färska, frysta och beredda)
• Frukt och bär (färska, frysta och beredda)
• Socker och sirap
• Kaffe och te

För en del livsmedel är totalkonsumtionen densamma som direktkonsumtionen, till exempel frukter och bär och vissa grönsaker.

Näringsinnehåll

Näringsinnehållet beräknas genom att direktkonsumtionen multipliceras med näringsvärden från Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. Uppgifter redovisas för energi, protein, fett, kolhydrater, fibrer, A-vitamin, C-vitamin, tiamin, kalcium och järn. Näringsinnehållet redovisas per person och dag, och för livsmedelsgrupper.

Vilken metod används för att samla in data?

Jordbruksverkets beräkningar av tillgången på livsmedel för konsumtion baseras på flera källor, som ofta kombineras för att ta fram de slutliga resultaten. De största källorna är Industrins varuproduktion (IVP) och utrikeshandelsstatistik, som båda tas fram av SCB. Livsmedelsindustrin lämnar uppgifter om producerade varor och mängder till SCB, som därefter sammanställer uppgifterna för att ta fram statistik över industrins varuproduktion av livsmedel. Andra källor är undersökningar och registerdata från Jordbruksverket, till exempel uppgifter om kvarnarnas leveranser av mjöl och gryn, slaktstatistik och produktion av trädgårdsprodukter, charkvaror och mejeriprodukter. Om uppgifter saknas görs enkätutskick eller förfrågningar via e-post till företagen.

Beräkningsmetoderna skiljer sig åt för olika livsmedel.

Vad tidsserier visar

Jordbruksverket sammanställer årligen statistik över livsmedelskonsumtionen som publiceras i december varje år. Preliminära uppgifter för totalkonsumtionen av kött, mjölk, syrade produkter, ost och ägg publiceras även i mars varje år. I Jordbruksverkets databas finns statistik om livsmedelskonsumtionen från 1960 och framåt. Förändringar i insamlingsmetoder, varuklassificering, beräkningsunderlag och beräkningsmetoder har genomförts under åren, vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. Tidsserierna visar främst den långsiktiga utvecklingen av livsmedelskonsumtionen, och förändringar mellan enskilda år bör tolkas med försiktighet. Förändringar som påverkar jämförbarheten över tid anges i fotnoter i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Ett exempel på en förändring som har genomförts gäller sockerkonsumtionen. Därför är statistik om sockerkonsumtion för åren före 1995 inte helt jämförbar med statistiken för åren efter 1995.

Resultat från de senaste mätningarna

Jordbruksverkets statistik visar att livsmedelskonsumtionen i Sverige har förändrats över tid. Konsumtionen har i flera fall förskjutits från traditionella råvaror till mer förädlade livsmedel. Exempelvis har konsumtionen av mjölk och socker minskat mycket, medan konsumtionen av ost, choklad, godis och läsk har ökat.

Jämförelser i livsmedelskonsumtionen under perioden 1980-2024 – ett urval:

Konsumtionen av färska köksväxter har ökat mycket. Sedan 1980 har konsumtionen av färska köksväxter, till exempel grönsaker och kryddväxter, mer än fördubblats och uppgick till 47,6 kg per person och år 2024, men sedan 2015 har ökningen avstannat.

Konsumtionen av färska och frysta frukter och bär ligger på ungefär samma nivå som 1980 och uppgick till 53,6 kg per person 2024.

Konsumtionen av rotfrukter har ökat över tid och uppgick 2024 på 12,1 kg per person.

Kyckling och fågel är det köttslag som har ökat mest sedan 1980, från 4,3 till 22,5 kg per person och år.

Konsumtionen av mjölk, var 160,3 liter per person 1980 och har därefter minskat med 62 procent till 61,4 liter år per person 2024.

Konsumtionen av grädde ökade från 7,4 liter 1980 fram till mitten av 2010-talet, då den låg på 10-11 liter, för att därefter minska. År 2024 uppgick konsumtionen på 6,9 liter per person och år.

Sedan 1980 har konsumtionen av ost ökat med 47 procent till 20,6 kg.

Konsumtionen av matfett har minskat med 34 procent till 14,0 kg per person och år. Under de senaste åren har konsumtionen varit relativt konstant.

Konsumtionen av läskedrycker, cider med mera har under perioden ökat från 29,6 till 112,3 liter per person och år 2024. Mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och kan därför ha bidragit till den kraftiga ökningen.

År 2024 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 16,2 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 66 procent sedan 1980.

Styrkor och begränsningar i Jordbruksverkets data om livsmedelskonsumtion

Styrkorna med Jordbruksverkets data är att den omfattar många livsmedel och bygger på flera datakällor, vilket ger en bred bild av tillgången på livsmedel i Sverige. Det finns långa tidsserier med data som gör det möjligt att följa den långsiktiga utvecklingen av livsmedelskonsumtionen.

Begränsningarna med statistiken är att den visar tillgången på livsmedel och inte vad människor faktiskt äter. Den tar inte hänsyn till hushållets matsvinn eller hur livsmedlen fördelas mellan individer inom hushållet. Jordbruksverkets statistik ger inte information om individuella matvanor eller skillnader mellan befolkningsgrupper.

Tillförlitligheten varierar mellan livsmedel beroende på kvaliteten på underlaget och de beräkningsmetoder som används. Förändringar i insamlingsmetoder, varuklassificering och beräkningsmetoder över tid kan påverka jämförbarheten mellan åren, särskilt vid jämförelser mellan enskilda år. Jordbruksverket understryker att förändringar mellan enskilda år bör tolkas med försiktighet, eftersom underlag och metoder har förändrats över tid. Därför är det mer relevant att följa den långsiktiga utvecklingen av livsmedelskonsumtionen.

Länkar till databas och webbaserade rapporter

Jordbruksverkets statistikdatabas: Statistik – välj tabell

Rapport: Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter till och med 2024 – Jordbruksverket.se

Rapport: Livsmedelskonsumtion av animalier. Preliminära uppgifter 2025 – Jordbruksverket.se

Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten följer vuxnas matvanor som en del av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV). Syftet med undersökningen är att följa hälsan i Sveriges befolkning och hur hälsans förutsättningar förändras över tid.

Resultaten från undersökningen kan användas som underlag för beslut om hälsofrämjande och förebyggande insatser i befolkningen. Undersökningen genomförs i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna.

Vilken typ av data innehåller den nationella folkhälsoenkäten? 

Den nationella folkhälsoenkäten är en tvärsnittsstudie som samlar in individdata om hälsa, levnadsvanor, inklusive matvanor, och livsvillkor. Resultaten sammanställs därefter utifrån bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder, utbildningsnivå, sysselsättning, ekonomiska förutsättningar och region.

Vilken metod används för att samla in data?

För datainsamlingen används en enkät med frågor om bland annat fysisk och psykisk hälsa, social och ekonomisk situation, trygghet, matvanor, fysisk aktivitet, längd, vikt och alkohol- och tobaksvanor.

För matvanor ställs fyra frågor om hur ofta deltagarna äter följande livsmedel:

• Grönsaker och rotfrukter
• Frukt och bär
• Fisk och skaldjur
• Sötade drycker

Svarsalternativen avser konsumtionsfrekvens och varierar från aldrig till tre gånger per dag eller oftare, men skiljer sig något mellan livsmedelsgrupperna. Deltagarna har mellan fem och sju svarsalternativ att välja mellan.

Folkhälsomyndigheten understryker att frågorna om matvanor inte ger en heltäckande bild av befolkningens matvanor, men att de kan användas för att ge en övergripande bild och följa utvecklingen av matvanorna över tid.

Frågorna om intag av grönsaker och frukt syftar till att fånga andelen som når upp till kostrådet om 500 gram frukt och grönsaker per dag. Svaren på de båda frågorna om grönsaker och frukt viktas samman till ett index som används för att beräkna andelen som når kostrådet. Frågorna om intag av läsk, saft eller andra sötade drycker respektive intag av fisk och skaldjur är avsedda att fungera som indikatorer på hälsosamma matvanor.

Deltagarna besvarar enkäten antingen via webben eller genom en postenkät.

Urval

Den nationella folkhälsoenkäten omfattar ett nationellt urval av Sveriges vuxna befolkning i åldern 16 år och äldre (fram till 2020 omfattade urvalet personer i åldern 16–84 år). Regioner och kommuner kan göra tilläggsurval och även lägga till egna frågor i enkäten. Resultaten från tilläggsurvalen sammanställs av regionerna och kommunerna själva och ingår inte i Folkhälsomyndighetens sammanställning.

Storleken på det nationella urvalet har varierat mellan olika undersökningsår, från 10 000 till 50 000 personer. År 2026 omfattade urvalet 50 000 personer, varav cirka 40 procent deltog, vilket motsvarade omkring 20 000 svarande. Utöver det nationella urvalet skickas enkäter även ut genom regionernas och kommunernas tilläggsurval. Antalet enkäter i tilläggsurvalen varierar mellan undersökningsår.

Vad tidsserier visar

Den nationella folkhälsoenkäten genomfördes för första gången 2004 och därefter årligen till och med 2016. Sedan 2018 genomförs undersökningen vartannat år. En extra omgång genomfördes 2021 med anledning av covid-19-pandemin.

Fram till 2015 ställdes två frågor om matvanor i nationella folkhälsoenkäten: en om intag av grönsaker och rotfrukter, och en om intag av frukt och bär.

Sedan 2016 omfattar enkäten även frågor om intag av läsk, saft och andra sötade drycker samt om intag av fisk och skaldjur.

Resultat från de senaste mätningarna

Resultaten för 2016–2024 visar en övergripande negativ utveckling av matvanorna: andelen som äter grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, fisk och skaldjur tillräckligt ofta har minskat, samtidigt som konsumtionen av sötade drycker har ökat. Sötade drycker är inte uppdelade i sockersötade drycker och lightdrycker.

Andelen som uppger att de äter frukt och bär minst två gånger per dag har minskat fortlöpande sedan 2004, från 34 till 22 procent 2024. Minskningen syns i alla befolkningsgrupper. Det är en större andel bland äldre än bland yngre som äter frukt och bär minst två gånger per dag.

Andelen som uppger att de äter grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag ökade från 27 till 37 procent mellan 2004 och 2013. Därefter minskade andelen till 31 procent 2024. Andelen som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag är högst bland 30–44-åringar, tätt följt av 16–29-åringar. Lägst är andelen bland personer över 64 år.

Styrkor och begränsningar med den nationella folkhälsoenkäten

Styrkorna med den nationella folkhälsoenkäten är att den innehåller individdata och ger en övergripande bild av befolkningens matvanor. Frågorna i enkäten har ställts under lång tid och gör det möjligt att följa utvecklingen av vissa matvanor över tid och mellan olika befolkningsgrupper. Resultaten kan exempelvis analyseras efter kön, ålder och socioekonomiska faktorer. Totalt sett omfattar enkäten många deltagare.

Begränsningarna med folkhälsoenkäten är att den endast innehåller ett fåtal frågor om matvanor och därför inte ger en heltäckande bild av befolkningens matvanor. Frågorna mäter hur ofta olika livsmedel konsumeras och inte den faktiska mängden som äts.

Länkar till databaser och rapporter

Folkhälsomyndighetens databas där statistik från folkhälsoenkäten finns: Folkhälsodata – välj tabell

Länk till nationella folkhälsoenkäten, 2026 (matvanor: fråga 24 a-d): Nationella folkhälsoenkäten 2026

Nationella matvaneunderökningar, Livsmedelsverket

Livsmedelsverket genomför nationella matvaneundersökningar, Riksmaten, som omfattar representativa urval av barn, ungdomar och vuxna i befolkningen. Olika åldersgrupper omfattas av Riksmaten, och barn, ungdomar och vuxna studeras i separata undersökningar.

Syftet med Riksmaten är att få kunskap om hur matvanor och näringsintag ser ut och fördelar sig i olika grupper i befolkningen. Kunskapen är viktig i arbetet med att främja bra matvanor, till exempel genom att ta fram kostråd. Data från Riksmaten används också bland annat som underlag i lagstiftningsarbetet inom EU, för beslut om berikningsnivåer av vitaminer och mineraler och vid riskvärderingar av oönskade ämnen som kan förekomma i maten.

Vilken typ av data innehåller Riksmaten?

Riksmaten är en tvärsnittsstudie som innehåller individdata om livsmedelskonsumtion, matvanor och näringsintag i den svenska befolkningen.

Deltagarnas intag av mat och dryck redovisas för drygt 30 livsmedelsgrupper och vissa enskilda livsmedel. Resultaten redovisar som medelvärden och percentiler, både för samtliga deltagare och uppdelat efter kön och ålder. Livsmedelskonsumtion och näringsintag analyseras även i relation till bakgrundsfaktorer, såsom socioekonomi och boenderegion.

Riksmaten innehåller också data om måltidsmönster, intag av kosttillskott, längd och vikt, fysisk aktivitet och andra levnadsvanor. Biologiska data redovisas för delurval i vissa av undersökningarna, till exempel används blod- och urinprover för att analysera och bedöma nutritionsstatus eller exponering för oönskade ämnen, såsom miljögifter.

Vilken metod används för att samla in data?

I Riksmaten har olika metoder använts i olika undersökningar för att samla in uppgifter om matvanor – matdagbok, kostregistrering eller upprepade 24-timmarsintervjuer. Metoderna bygger på att deltagarna rapporterar allt de äter och dricker under undersökningsperioden. Sedan 2010 är datainsamlingen webbaserad. Blod- och urinprover samlas in från ett delurval av deltagarna (sedan 2010). I några av undersökningarna har aktivitetsmätare använts för att mäta fysisk aktivitet, och avföringsprov har samlats in.

Enkäter används för att samla in uppgifter om intag av livsmedel som är svåra att fånga i kostregistreringar eller 24-timmarsintervjuer, exempelvis typ av salt, matfett och nötter, och livsmedel som äts sällan. Enkäten innehåller också frågor om bland annat längd, vikt, fysisk aktivitet, hushållsstorlek och födelseland.

Urvalen till Riksmaten görs med hjälp av SCB. Uppgifter om deltagare hämtas bland annat från SCB:s befolkningsregister, Registret över totalbefolkningen (RTB). För urval av skolor i Riksmaten bland skolungdomar använder SCB Skolverkets skolenhetsregister.

Vad tidsserier visar

Resultaten från varje Riksmatenundersökning jämförs med tidigare undersökningar för att följa utvecklingen av matvanor. Olika åldersgrupper undersöks i separata undersökningar, vilket innebär att det kan gå många år mellan undersökningarna för respektive åldersgrupp. För vissa åldersgrupper saknas tidigare undersökningar och därmed möjligheter till jämförelser.

Livsmedelskonsumtionen är inte direkt jämförbar mellan undersökningsåren utan bör tolkas med försiktighet, eftersom datainsamlingsmetoder och annan metodik förändras. Exempelvis skiljer sig antalet dagar som deltagarna rapporterar sitt matintag, och numera används webbaserade metoder.

Resultat från de senaste mätningarna

Resultat från Riksmaten vuxna 2010-11 visade på flera positiva förändringar jämfört med tidigare matvaneundersökningar. Resultaten jämfördes med resultaten från de två tidigare matvaneundersökningarna bland vuxna, HULK 1989 och Riksmaten 1997-98.

Intaget av frukt, grönsaker och fisk ökade, och fler använde flytande margarin och olja i matlagningen. Intaget av bullar, kakor, glass och läsk minskade, medan intaget av godis var oförändrat.

Riksmaten vuxna 20-11 visade även att många i befolkningen inte nådde upp till kostråden. Exempelvis åt endast två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker eller mer per dag, nio av tio åt för lite fullkorn och fyra av tio åt för mycket socker. En hög andel av energiintaget kom från godis, läsk, bakverk och snacks.

Styrkor och begränsningar med Riksmaten

Styrkorna med Riksmaten är att undersökningen ger detaljerade uppgifter om individers livsmedelskonsumtion och hur den fördelar sig i grupper i befolkningen. Datainsamlingsmetoderna ger en heltäckande bild av matvanorna eftersom deltagarna rapporterar allt de äter och dricker under undersökningsperioden. Datainsamlingen gör det också möjligt att beräkna intaget av energi och näringsämnen.

Undersökningen är arbetsintensiv, både för deltagarna och för dem som genomför den och kan medföra att färre deltagare deltar. De senaste Riksmatenundersökningarna har haft relativt stort bortfall, och det finns också risk för underrapportering bland deltagarna.

Länkar till rapporter

Resultaten från varje Riksmatenundersökning sammanställs i rapporter. Se länkar till de senaste undersökningarna för respektive åldersgrupp:

Riksmaten småbarn 2021-24: Riksmaten småbarn 2021-24 – Så äter småbarn

Riksmaten ungdom 2016-17: Riksmatenungdom huvudrapport_del 1 Livsmedelskonsumtion Livsmedelsverkets rapportserie

Riksmaten vuxna 2010-11: Riksmaten – vuxna 2010-11 Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Nerladdning av data med hjälp av API (applikationsprogrameringsgränsnitt): Data från matvaneundersökningar

Matkorgsundersökningar, Livsmedelsverket

Livsmedelsverkets matkorgsundersökningar är återkommande undersökningar där analyser av vanliga livsmedel på den svenska marknaden kombineras med statistik om livsmedelskonsumtion.

Syftet med undersökningarna är att ge en övergripande bild av hur mycket näringsämnen och potentiellt skadliga ämnen den svenska befolkningen får i sig via maten.

Vilken typ av data innehåller matkorgsundersökningarna? 

Matkorgsundersökningarna baseras på nationell statistik från Jordbruksverket om livsmedelskonsumtion och kemiska analyser av en matkorg som representerar den genomsnittliga svenska livsmedelskonsumtionen.

Kemiska analyser

Ett stort antal ämnen analyseras i livsmedelsgrupperna, bland annat:

• energi, protein, fett och kolhydrater
• vitaminer: A-vitamin (retinol), karotenoider, E-vitamin, D-vitamin, K-vitamin, tiamin, riboflavin och folat
• mineraler: fosfor, kalcium, kalium, kobolt, krom, koppar, järn, jod, magnesium, mangan, natrium, molybden, selen och zink
• oönskade ämnen: PCB och dioxiner, bromerade flamskyddsmedel, PFAS (polyfluorerade alkylsubstanser), mjukgörare från plast, akrylamid och mögelgifter

Matkorgsundersökningen redovisar också livsmedelsgruppers procentuella bidrag till intaget av näringsämnen.

Vilken metod används för att samla in data?

Utifrån Jordbruksverkets statistik över mängden livsmedel som når svenska hushåll och storhushåll – den så kallade direktkonsumtionen av livsmedel – bestäms vilka livsmedel som ska ingå i en matkorgsundersökning. Direktkonsumtion beskrivs mer utförligt i avsnittet om data från Jordbruksverket i denna rapport. Mängden livsmedel divideras med antalet invånare i Sverige, vilket ger den genomsnittliga konsumtionen per person, så kallat intag per capita. Statistiken speglar också konsumenternas val av livsmedel.

Livsmedlen köps in från matbutiker inom olika butikskedjor. Livsmedlen delas in i livsmedelsgrupper, för vilka kemiska analyser utförs. Följande 19 livsmedelsgrupper ingick i den senaste matkorgsundersökningen: spannmålsprodukter, bakverk, pizza och paj, kött, charkprodukter, mager fisk, fet fisk, vegetabiliska köttersättningsprodukter, magra mejeriprodukter, feta mejeriprodukter, växtbaserade drycker, ägg, fetter och oljor, grönsaker, frukter, potatis, socker och sötsaker, drycker samt kaffe och te.

Urvalet av specifika varumärken baseras huvudsakligen på försäljningsstatistik från Nielsen IQ 2018 och på de mest populära varumärkena i livsmedelsbutikernas onlineutbud.

Före analys homogeniseras livsmedlen i det skick de köps. Ingen tillagning utförs, med undantag för kaffe och te som bryggs före analys. Oätliga delar, såsom skal och ben, avlägsnas från proverna före analys.

Vad tidsserier visar

Matkorgsundersökningar har genomförts 1999, 2005, 2010, 2015 och 2022. Resultaten från matkorgsundersökningarna gör det möjligt att följa hur intaget av vissa näringsämnen och oönskade ämnen förändras över tid.

Resultat från de senaste mätningarna

Resultaten från matkorgsundersökningarna fokuserar främst på per capita intag av näringsämnen och oönskade ämnen, såsom miljögifter.

När det gäller näringsämnen och oönskade ämnen visar resultaten från matkorgsundersökningen 2022 att intaget per capita av de flesta näringsämnen är tillräckligt och att intaget av de flesta oönskade ämnen ligger på nivåer som inte tyder på någon hälsorisk i befolkningen.

Per capita-intaget av salt (natrium) har minskat sedan tidigare matkorgsundersökningar, men ligger fortfarande på en för hög nivå. Även nivåerna av mättat fett och fritt socker är fortfarande för höga. Per capita-intaget av D-vitamin, selen och järn ligger i nivå med eller strax över genomsnittsbehoven, vilket innebär att marginalerna är små och att det kan finnas en risk för brist i vissa befolkningsgrupper.

Styrkor och begränsningar med matkorgsundersökningarna

En styrka med matkorgsundersökningarna är att de visar trender över tid. Undersökningarna är relativt kostnadseffektiva att genomföra.

Begränsningarna med undersökningarna är att de inte mäter vad vi faktiskt äter, utan visar tillgången på livsmedel. Resultaten baseras på ett genomsnittsintag och ger inte information om individuella matvanor eller skillnader mellan grupper i befolkningen.

Undersökningarna fokuserar främst på näringsämnen och exponering för oönskade ämnen i maten, snarare än på livsmedelskonsumtion. Ingen hänsyn tas till matsvinn som sker i hemmet.

Länk till rapporten från den senaste matkorgsundersökningen

L 2024 nr 08 – Swedish Market Basket Study 2022

Nordisk monitorering av matvanor, fysisk aktivitet och övervikt, Nordiska ministerrådet

Nordiska ministerrådet genomför nordiska undersökningar. I NORMO – nordisk monitorering av matvanor, fysisk aktivitet och övervikt – ingår barn och vuxna från de nordiska länderna. Resultaten presenteras både sammantaget för de nordiska länderna och uppdelade per land.

Syftet med NORMO är att beskriva nuläget och följa utvecklingen av matvanor, fysisk aktivitet, övervikt och obesitas, och andra levnadsvanor bland barn och vuxna i de nordiska länderna. Undersökningen syftar också till att möjliggöra jämförelser mellan länderna.

Vilken typ av data innehåller NORMO? 

Data i NORMO samlas in på individnivå och sammanställs därefter utifrån bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder och utbildningsnivå.

Vilken metod används för att samla in data?

För datainsamlingen används ett frågeformulär, Food Frequency Questionnaire (FFQ). Deltagarna tillfrågas om sitt intag av livsmedel och drycker under de senaste 12 månaderna och rapporterar konsumtionsfrekvensen som intag per dag, vecka eller månad.

Frågeformuläret innehåller även frågor om bland annat längd, vikt, fysisk aktivitet, skärmvanor och användande av tobak, snus och e-cigaretter.

Frågorna omfattar intag av följande livsmedel:

Typ av matfett på smörgås

Typ av matfett vid matlagning

Olika typer av bröd, såsom vitt bröd, fullkornsbröd, rågbröd och knäckebröd

Grönsaker

Baljväxter

Frukt och bär

Pommes frites och stekt potatis

Fisk och skaldjur

Kött och chark

Godis

Kakor och kex

Ost

Mjölk och mjölkprodukter

Läsk och saft sötade med socker

Läsk och saft sötade med sötningsmedel

Energidrycker

Juice

I varje nordiskt land dras ett slumpmässigt urval av vuxna i åldern 18-65 år och barn i åldern 7-12 år från nationella befolkningsregister. För de svenska deltagarna i NORMO hämtas urvalet från Statens personadressregister (SPAR).

Deltagarna besvarar frågeformuläret antingen via webben eller genom telefonintervjuer.

Målet med NORMO är att 1 000 vuxna och 500 barn per land skulle delta, och detta mål har uppnåtts i undersökningarna.

Vad tidsserier visar

NORMO genomfördes 2011, 2014 och 2024 och ger jämförbara data både över tid och mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.

I 2024 års undersökning lades fler frågor till i frågeformuläret och några togs bort. Bland annat tillkom frågor om intag av baljväxter och mejeriprodukter. Vissa frågor omformulerades och fler svarsalternativ lades till, exempelvis för frågan om typ av matlagningsfett. Även vissa metodförändringar genomfördes. Deltagarna fick till exempel möjlighet att besvara frågeformuläret på olika sätt, antingen via telefonintervju eller på webben. Detta gjordes för att öka svarsfrekvensen. Om resultat från olika undersökningsår jämförs bör förändringar i frågor och metod tas med i bedömningen, eftersom de kan påverka resultatens jämförbarhet.

Jämfört med frågeformulär på webben kan telefonintervjuer leda till mer socialt önskvärda svar på känsliga frågor, såsom lägre rapporterad vikt och alkoholkonsumtion, och högre rapporterat intag av frukt och grönsaker (Greene et al., 2008). För att möjliggöra jämförelser mellan olika undersökningsår begränsades andelen deltagare som besvarade frågeformuläret på webben till cirka 25 procent, medan merparten av deltagarna intervjuades per telefon.

Resultat från de senaste mätningarna

NORMO 2025 visar att matvanorna i Norden har förändrats negativt mellan 2014 och 2024. Konsumtionen av frukt och grönsaker samt fullkorn har minskat, medan konsumtionen av mindre hälsosamma drycker såsom läsk och energidrycker, har ökat. Intaget av mindre hälsosamma livsmedel ligger på samma nivå 2024 som 2014 bland vuxna, men har ökat bland barn. Fiskkonsumtionen är oförändrad, men resultatet är osäkert på grund av förändringar i frågeformulären.

Konsumtionen av frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn och fisk år 2024 är låg i förhållande till NNR 2023, medan köttintaget är relativt högt och intaget av mindre hälsosamma livsmedel förblir högt, särskilt drycker.

I Sverige är konsumtionen av kött och mindre hälsosamma drycker lägre än i Norden som helhet. Även intaget av fullkornsbröd och fisk är lägre. Konsumtionen av sockersötade drycker är lägre 2024 jämfört med 2014, men intaget av light- och sockerfria drycker och energidryck är högre.

Styrkor och begränsningar med NORMO

Styrkorna med NORMO är att undersökningen innehåller omfattande kostdata på individnivå – många frågor om intag av livsmedel och hur ofta de konsumeras. Undersökningen ger möjlighet att följa förändringar i matvanor över tid och jämföra matvanor mellan olika åldersgrupper och utbildningsnivåer. NORMO innehåller jämförbara data från de nordiska länderna.

Begränsningarna med NORMO är att svarsfrekvensen är låg och det totala deltagarantalet är relativt lågt. Begränsningar med frågeformuläret är bland annat att urvalet av livsmedel är begränsat, att det kan vara svårt för deltagaren att uppskatta hur ofta olika livsmedel har konsumerats under en längre period, exempelvis det senaste året, samt att uppskatta mängderna.

Länkar till rapport och frågeformulär

Rapport: NORMO 2025 – Nordic Monitoring 2014-2024

Frågeformulär:  NORMO 2024 – Master Questionnaire – Adults.docx

NORMO 2024 – Master Questionnaire – Children.docx

Förändringar i frågeformulär 2024 jämfört med 2014: Summary of Revisions – NORMO 2014 to 2024.docx

Slutsatser

Sammanfattningsvis finns det flera källor med data om livsmedelskonsumtionen i Sverige, med olika syften, datainsamlingsmetoder och användningsområden.

I matvaneundersökningar med individdata, som Riksmaten och NORMO, rapporterar deltagarna vad de äter och dricker under undersökningsperioden eller svarar på frågor om livsmedelskonsumtion. Undersökningarna ger detaljerad information om deltagarnas livsmedelskonsumtion och ger svar på hur den skiljer sig mellan grupper i befolkningen, men det finns risk för underrapportering. SCB:s livsmedelsförsäljningsstatistik ger information om vad som säljs i butik, medan Jordbruksverkets data om livsmedelskonsumtion visar tillgången på livsmedel i Sverige. Dessa data omfattar en stor del av befolkningens livsmedelsinköp och livsmedel som produceras i Sverige, men behöver inte motsvara det som faktiskt konsumeras.

För att data från olika källor om livsmedelskonsumtion ska kunna användas på rätt sätt är det viktigt att känna till vad som mäts, hur data har samlats in och vilket syfte den ursprungliga undersökningen har. Det är också viktigt att ta hänsyn till förändringar i metoder och klassificeringar över tid, eftersom sådana förändringar kan påverka jämförbarheten mellan undersökningsår. Genom att förstå källornas styrkor och begränsningar kan data om livsmedelskonsumtion tolkas korrekt och användas som tillförlitliga underlag.