Krononutrition och måltidsmönster i Sverige

Inte bara vad vi äter, utan även när vi äter kan ha betydelse för vår hälsa. Detta studeras inom forskningsfältet krononutrition, där tidpunkter för ätande och dess effekter på livsmedels- och näringsintag och hälsa, såsom risken för hjärt-kärlsjukdom, studeras. I en ny studie har svenskarnas måltidsmönster analyserats för att undersöka hur de skiljer sig mellan olika grupper i befolkningen samt vilka samband som finns med näringsintaget.

>>text:  Jenny Schultz, doktorand vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala

Måltidsmönster handlar om hur måltiderna fördelas över dygnet, där antal måltider, nattlig fasta, regelbundenhet, tidpunkt för dagens första och sista måltid och att inte äta frukost är exempel på faktorer som studeras. Tidigare fanns det i Sverige rekommendationer om att äta tre huvudmåltider och ett till två mellanmål (1). Dessa rekommendationer baserades dock främst på praktisk erfarenhet snarare än vetenskaplig evidens och har därför tagits bort. Både i Norden och i USA har sambandet mellan måltidsmönster och hälsa kartlagts i arbetet med officiella kostråd, men evidensen saknades för kunna ge råd om måltidsmönster (2, 3). Idag finns därför inga råd i Sverige om måltidsmönster för den generella befolkningen. Måltidsmönster varierar mellan individer, men också mellan länder och kulturer, där måltidernas storlek och tidsmässiga fördelning över dygnet varierar stort (4–7).

Kroppens förmåga att hantera mat varierar vid olika tider på dygnet, eftersom biologiska processer följer de cirkadiska rytmerna (8, 9). Cirkadiska rytmer är kroppens inre biologiska klocksystem, som styr återkommande processer med en cykel på cirka 24 timmar. Dessa rytmer spelar en central roll i regleringen av olika fysiologiska funktioner, såsom kroppstemperatur, blodtryck, aptit, matsmältning och ämnesomsättning. Det är troligen fördelaktigt för den metabola hälsan att äta synkroniserat med de cirkadiska rytmerna. Exempelvis har kroppen sämre glukostolerans på kvällen jämfört med på morgonen (10). Det finns även samband mellan skiftarbete och en högre risk för metabola syndromet, sannolikt på grund av att dessa personer bland annat äter osynkroniserat med kroppens rytmer (11, 12). Vid metabola syndromet samverkar obesitas, förhöjda blodfetter, högt blodtryck och insulinresistens, vilka tillsammans ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och andra hälsoproblem.

Forskningen har också funnit samband mellan tidsmässiga måltidsmönster och hälsa, men resultaten är inte entydiga. Det finns mycket begränsat med interventionsstudier inom området, vilka är nödvändiga för att kunna dra slutsatser om rekommendationer för befolkningen. Att äta frukost har i både observations- och interventionsstudier visat sig vara viktigt och skyddande för den kardiometabola hälsan, som i sin tur påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes (13). Att äta sent på dygnet verkar däremot vara negativt för hälsan (13). En stor fransk studie visade att intag av dagens första måltid efter klockan 9 eller den sista efter klockan 21 var kopplat till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom (14). Undersökningar om antalet måltider per dag och effekter på hälsan har visat blandade resultat i relation till obesitas, men när det gäller metabol hälsa såsom risk för hjärt-kärlsjukdom eller typ 2-diabetes verkar fler måltider (>4 per dag) vara mer fördelaktigt än få måltider (<3 per dag) (13).

Måltidsmönster i Sverige

I en nyligen publicerad artikel undersöktes tidsmässiga måltidsmönster hos ungdomar och vuxna i Sverige, baserat på data från Livsmedelsverkets nationella matvaneundersökningar Riksmaten vuxna 2010-11 och Riksmaten ungdom 2016-17 (15).

I studien rapporterade deltagarna sitt matintag via webben under tre till fyra dagar. Deltagarna svarade även på enkäter om sina matvanor och bakgrundsfaktorer. Ungdomarnas längd och vikt mättes, och viss bakgrundsinformation om de vuxna hämtades från register. Studien visar att svenskar i genomsnitt äter 4 till 5 måltider per dag. Ungdomar åt i snitt 4,2 måltider per dag, och vuxna 4,6 måltider per dag. Kvinnor åt generellt fler måltider än män, både bland ungdomar och vuxna, och antal måltider ökade med åldern hos vuxna. Ungdomar med föräldrar som har en längre utbildning åt också fler måltider (4,2 måltider) jämfört med ungdomar vars föräldrar har en kortare utbildning (3,7 måltider).

Endast 9 procent av de vuxna åt inte frukost varje dag, medan andelen bland ungdomar var 17 procent. Det var betydligt vanligare att skippa frukost bland ungdomar som hade föräldrar med en kortare utbildning (34 %).

Måltidsmönster i förhållande till näringsintag

Det fanns ett samband mellan antal måltider (måltidsfrekvens) och intag av energi och näringsämnen. Generellt observerades att ju fler måltider, desto högre var energiintaget, vilket innebär att personer som äter få måltider inte verkar kompensera genom att äta större måltider – och tvärtom. Fler måltider var också kopplat till ett högre intag av näringsämnen som fullkorn, fibrer, vitamin D, järn och folat – men även fritt socker och mättat fett. Dessutom undersöktes näringsintaget i förhållande till genomsnittsbehovet (Average Requirement, AR) eller det rekommenderade intaget (Recommended Intake, RI) i de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, för att undersöka hur väl individer med olika rapporterade måltidsfrekvenser uppfyllde näringsbehovet. Resultatet visade att de som rapporterade färre än tre måltider per dag hade svårt att nå upp till behovet av ett antal viktiga näringsämnen, såsom folat, järn, vitamin D och fibrer.

När det gäller betydelsen av att äta frukost visade studien att personer som inte åt frukost hade ett lägre energiintag och åt färre måltider. Det tyder på att man inte verkar ta igen den missade energin från frukosten senare under dagen. Personer som inte åt frukost hade även ett lägre intag av exempelvis fullkorn, fibrer, vitamin D, järn och folat – även när man justerade för ett lägre energiintag. Dessutom hade de ett högre intag av fritt socker, vilket tyder på att personer som inte äter frukost har en sämre kostkvalitet.

Sammantaget visade studien att det finns skillnader i måltidsmönster inom befolkningen, både bland vuxna och ungdomar. Det finns även tydliga samband mellan måltidsfrekvens och näringsintag – det verkar vara fördelaktigt att äta fler måltider per dag och att äta frukost. Samtidigt behövs mer forskning inom området för att kunna dra säkrare slutsatser om hur måltidsmönster påverkar hälsan och för att kunna ge rekommendationer till befolkningen.

Författaren uppger inga jävsförhållanden.

Referenser

1. Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer 2005. Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Fjärde upplagan. Uppsala Livsmedelsverket; 2005.

2. Svendsen M, Bertéus Forslund H. Meal patterns, including intermittent fasting – a scoping review for Nordic Nutrition Recommendations 2023. fnr (Internet). 2024 (cited 2024 Mar 12);68. Available from: https://foodandnutritionresearch.net/index.php/fnr/article/view/10505

3. Palacios C, Andres A, Odoms-Young A, Stanford FC, Anderson CAM, Fisher JO, et al. Frequency of Meals and/or Snacking and Consuming a Dietary Pattern Aligned with the Dietary Guidelines for Americans: A Systematic Review (Internet). Alexandria (VA): USDA Nutrition Evidence Systematic Review; 2024 (cited 2025 Feb 20). Available from: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK610625/

4. Huseinovic E, Winkvist A, Slimani N, Park MK, Freisling H, Boeing H, et al. Meal patterns across ten European countries – results from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) calibration study. Public Health Nutr. 20160519th ed. 2016;19:2769–80.

5. Park MK, Freisling H, Huseinovic E, Winkvist A, Huybrechts I, Crispim SP, et al. Comparison of meal patterns across five European countries using standardized 24-h recall (GloboDiet) data from the EFCOVAL project. Eur J Nutr. 20170308th ed. 2018;57:1045–57.

6. Fjellström C. Mealtime and meal patterns from a cultural perspective. Scandinavian Journal of Nutrition. 2004;48:161–4.

7. Kant AK, Graubard BI. 40-year trends in meal and snack eating behaviors of American adults. J Acad Nutr Diet. 2015;115:50–63.

8. Flanagan A, Bechtold DA, Pot GK, Johnston JD. Chrono-nutrition: From molecular and neuronal mechanisms to human epidemiology and timed feeding patterns. J Neurochem. 20201210th ed. 2021;157:53–72.

9. West AC, Bechtold DA. The cost of circadian desynchrony: Evidence, insights and open questions. Bioessays. 20150522nd ed. 2015;37:777–88.

10. Morris CJ, Yang JN, Garcia JI, Myers S, Bozzi I, Wang W, et al. Endogenous circadian system and circadian misalignment impact glucose tolerance via separate mechanisms in humans. Proceedings of the National Academy of Sciences. 2015;112:E2225–34.

11. Sooriyaarachchi P, Jayawardena R, Pavey T, King NA. Shift work and the risk for metabolic syndrome among healthcare workers: A systematic review and meta-analysis. Obes Rev. 2022;23:e13489.

12. Schettini MAS, Passos RF do N, Koike BDV. Shift Work and Metabolic Syndrome Updates: A Systematic Review. Sleep Sci. 2023;16:237–47.

13. St-Onge MP, Ard J, Baskin ML, Chiuve SE, Johnson HM, Kris-Etherton P, et al. Meal Timing and Frequency: Implications for Cardiovascular Disease Prevention: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation. 20170130th ed. 2017;135:e96–121.

14. Palomar-Cros A, Andreeva VA, Fezeu LK, Julia C, Bellicha A, Kesse-Guyot E, et al. Dietary circadian rhythms and cardiovascular disease risk in the prospective NutriNet-Santé cohort. Nature Communications. 2023;14:7899.

15. Schultz J, Moraeus L, Lindroos AK, Lemming EW. Temporal meal patterns in the Swedish population and associations with sociodemographic variables and nutrient intakes: a cross-sectional study. British Journal of Nutrition. 2025;1–30.