Varierande nivåer av kolesterolhöjande diterpener i maskinkaffe på arbetsplatser

Det är välkänt att ofiltrerat kaffe såsom kokkaffe innehåller höga nivåer av de kolesterolhöjande ämnena cafestol och kahweol. Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser valde vi att undersöka nivåerna av dessa ämnen i kaffe från fikarumsautomater i en nyligen publicerad studie (1). Alla kaffeprover från den vanligaste typen av maskiner innehöll minst måttliga nivåer av diterpenerna cafestol och kahweol, men med viss variation mellan maskiner och över tid.

 >>text: David Iggman, docent, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala

Kaffedrickande är i observationsstudier främst kopplat till positiva hälsoeffekter såsom minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, vissa cancerformer och andra sjukdomar (2). Även om förväxlingsfaktorer kan påverka den typen av samband finns ingen generell rekommendation för vuxna att undvika kaffe ur hälsosynpunkt. Intaget bör dock begränsas hos gravida med tanke på koffeininnehållet.

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR, rekommenderar filtrerat kaffe i första hand och att intaget av ofiltrerat kaffe bör begränsas. Dessa kostråd till befolkningen återfinns även från de norska och finska myndigheterna och innebär att kokkaffe och presskaffe bör begränsas, medan snabbkaffe och bryggkaffe kan vara hälsosammare val. Bakgrunden är att kokkaffe och annat ofiltrerat kaffe höjer kolesterolvärdena i blodet (3). Det upptäcktes på 90-talet att det berodde på lipiderna cafestol och kahweol (4) som finns i kaffebönorna och urlakas till drycken i samband med bryggningen. En metaanalys av randomiserade studier visade att sex koppar kokkaffe dagligen höjer LDL-kolesterolet (det så kallade onda kolesterolet) med cirka 0,40 mmol/L, vilket motsvarar en ökning på drygt 10 procent (5). Kaffe från andra bryggmetoder som använder metallfilter av olika slag (espresso, perkulator etc) brukar innehålla lägre diterpennivåer än kokkaffe men högre än bryggkaffe (6). Dock finns få publicerade studier på den typen av maskinkaffe som dricks på svenska arbetsplatser. Därför valde vi att studera ett mindre urval av maskinkaffe från svenska fikarum, nämligen från 14 sjukvårdsinrättningar vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Falu lasarett och två närliggande vårdcentraler. Studien genomfördes i samarbete mellan Uppsala universitet och Chalmers tekniska högskola.

Analyser av kaffe från 14 bryggmaskiner

Av de 14 maskinerna var 11 av en typ vi kallar bryggmaskin, som snabbt brygger en kopp kaffe i taget från malda bönor. Tre av maskinerna var av liquid-modell, som istället blandar hett vatten med kaffekoncentrat. Två prover togs på olika veckodagar med 2-3 veckors mellanrum, frystes in och skickades till Chalmers tekniska högskola i Göteborg för analys genom så kallad vätskekromatografi-tandem masspektrometri (LC-MS/MS), vilket är en av flera möjliga metoder att mäta koncentrationerna av diterpener. Kaffet från samtliga bryggmaskiner innehöll cafestol och kahweol i nivåer som låg betydligt högre än i samtliga referensprover med vanligt bryggkaffe. Flertalet av dessa prover hade högre koncentrationer än presskaffe och perkulatorkaffe, men lägre än kokkaffe. Att filtrera kokkaffet genom ett tyg sänkte tydligt nivåerna, som fortfarande var högre än efter användning av pappersfilter. För jämförelse insamlades även fyra espressoprover från cafeterior och fikarum omkring Chalmers tekniska högskola. Dessa provers nivåer av diterpener varierade stort, vilket var ett oväntat fynd som vi inte kan förklara i dagsläget.

Fler studier efterfrågas

Eftersom försökspersoner inte ingick i studien är det svårt att uttala sig om hur stor effekt maskinkaffet kan tänkas ha på blodfetterna. Då diterpennivåerna var lägre än i kokkaffe bör den kolesterolhöjande effekten vara mindre. Utifrån kända antaganden från äldre studier (7) uppskattades dock effekten på LDL-kolesterol till en större effekt på +0,58 mmol/L, förutsatt att en person dricker tre koppar kaffe på jobbet fem dagar i veckan. En sådan effekt kan översättas (8) till en kardiovaskulär relativ riskökning på 13 procent efter fem år eller 36 procent efter 40 års intag. Den riskökningen tror vi dock är en överskattning och det vore angeläget att gå vidare med en studie på försökspersoner som får dricka maskinkaffe regelbundet, för att säkrare bestämma effekterna på blodfetterna. Fler prospektiva observationsstudier (studier där individer följs framåt i tiden) på filtrerat visavi ofiltrerat kaffe efterlyses också. Det finns i nuläget endast en norsk studie som påvisat högre kolesterolnivåer och kardiovaskulär dödlighet hos personer som regelbundet dricker kokkaffe, jämfört med bryggkaffe (9).

Sammanfattningsvis innehöll de flesta kaffeprover från svenska arbetsplatser åtminstone måttliga nivåer av kolesterolhöjande ämnen. För personer som dricker kaffe på jobbet regelbundet förefaller ordentligt filtrerat kaffe såsom bryggkaffe eller snabbkaffe vara att föredra med tanke på kolesterolnivåer och framtida hjärt-kärlrisk. Det vore också önskvärt ur folkhälsosynpunkt att arbetsgivare och leverantörer säkerställer att maskinkaffe som tillhandhålls innehåller försumbara nivåer av dessa ämnen.

Författaren uppger inga jävsförhållanden.

Referenser

1. Orrje E, Fristedt R, Rosqvist F, Landberg R, Iggman D. Cafestol and kahweol concentrations in workplace machine coffee compared with conventional brewing methods. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2025 Feb 20:103933.

2. Poole R, Kennedy OJ, Roderick P, Fallowfield JA, Hayes PC, Parkes J. Coffee consumption and health: umbrella review of meta-analyses of multiple health outcomes [published correction appears in BMJ. 2018 Jan 12;360:k194.

3. Aro A, Tuomilehto J, Kostiainen E, et al. Boiled coffee increases serum low density lipoprotein concentration. Metabolism. 1987;36:1027–30.

4. Weusten-Van der Wouw MP, Katan MB, Viani R, Huggett AC, Liardon R, Liardon R, Lund-Larsen PG, Thelle DS, Ahola I, Aro A, et al. Identity of the cholesterol-raising factor from boiled coffee and its effects on liver function enzymes. J Lipid Res. 1994 Apr;35:721-33. Erratum in: J Lipid Res 1994 Aug;35(8):1510.

5. Schoeneck M, Iggman D. The effects of foods on LDL cholesterol levels: A systematic review of the accumulated evidence from systematic reviews and meta-analyses of randomized controlled trials. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2021;31(5):1325-1338.

6. Novaes FJM, Bayan FC, Neto FR de A, et al. The occurrence of cafestol and kahweol diterpenes in different coffee brews; [A ocorrência dos diterpenos cafestol e caveol em diferentes bebidas de café]. Coffee Sci. 2019;14:265–80.

7. Urgert R, Katan MB. The cholesterol-raising factor from coffee beans. Annu Rev Nutr. 1997;17:305–24.

8. Ference BA, Ginsberg HN, Graham I, et al. Low-density lipoproteins cause atherosclerotic cardiovascular disease. 1. Evidence from genetic, epidemiologic, and clinical studies. A consensus statement from the European Atherosclerosis Society Consensus Panel. Eur Heart J. 2017;38:2459–72.

9. Tverdal A, Selmer R, Cohen JM, et al. Coffee consumption and mortality from cardiovascular diseases and total mortality: Does the brewing method matter? Eur J Prev Cardiol. 2020;27:1986–93.