Hälsosam nordisk kost och kost rik på fleromättat fett med mindre kolhydrater – effekter på leverfett vid typ 2-diabetes och prediabetes

I en nyligen publicerad klinisk studie som pågick i 12 månader jämfördes effekterna av två kostmönster hos personer med typ 2-diabetes eller prediabetes (förstadium till typ 2-diabetes). Den ena kosten var en ny växtbaserad lågkolhydratkost rik på fleromättat fett, och avsedd att minska fettbildning i levern (en så kallad ”anti-lipogen” kost). Den andra var en hälsosam nordisk kost rik på fiberrika kolhydrater från fullkorn och med mindre fett.

Båda kosterna minskade leverfettet jämfört med vanlig vård, det vill säga en kontrollkost där deltagarna skulle följa de nordiska näringsrekommendationerna. Förutom effekter på leverfett gav den ”anti-lipogena” kosten också en sänkning av totalkolesterol och det ”onda” LDL-kolesterolet jämfört med kontrollkosten. Den hälsosamma nordiska kosten förbättrade även kolesterolvärdena, och gav ytterligare gynnsamma effekter på andra riskfaktorer, bland annat minskat långtidsblodsocker, sänkta nivåer av triglycerider (en typ av blodfett) och minskad inflammation. Leverfunktionsvärdena förbättrades också, och kroppsvikten minskade jämfört med kontrollkosten. Den hälsosamma nordiska kosten var dessutom mer effektiv än den ”anti-lipogena” kosten när det gällde viktminskning, leverfunktionsvärden och långtidsblodsocker.

Länk till vetenskaplig artikel.

>> text:  Michael Fridén, postdoktor vid Institutionen för klinisk medicin, Aarhus universitet, samt associerad till Enheten för klinisk nutrition och metabolism vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

För mycket fett i levern är kopplat till metabola rubbningar

NAFLD*, numera benämnt MASLD (Metabolic Dysfunction-Associated Steatotic Liver Disease), är ett sjukdomsspektrum som kännetecknas av en onormalt hög ansamling av fett i levern (1, 2). Fettinlagringen kan bidra till metabola rubbningar, såsom förhöjda blodsocker- och blodfettsnivåer, låggradig inflammation samt insulinresistens (1, 3). Dessa rubbningar kan i sin tur ytterligare förvärra sjukdomsbilden genom ökad inflammation och fibrosutveckling (ärrbildning) i levern (1).

Att förebygga eller minska fettinlagringen i levern är därför en central strategi för att sänka blodsockernivåerna, förbättra insulinkänsligheten och minska risken för både allvarligare leversjukdom och andra kardiometabola komplikationer kopplade till förhöjda blodsockernivåer (3). Ett av flera sätt att göra detta är genom kostförändringar.

Mot denna bakgrund utformades NAFLDiet-studien, en 12 månader lång randomiserad kontrollerad studie, med syftet att undersöka effekterna av två olika kostmönster på mängden fett i levern hos personer med typ 2-diabetes eller prediabetes (4).

Personer med typ 2-diabetes eller prediabetes rekryterades

Till studien rekryterades 150 män och kvinnor med antingen icke-insulinberoende typ 2-diabetes eller prediabetes. Deltagarna tilldelades slumpmässigt till en av tre olika koster: en ”anti-lipogen” kost rik på fleromättat fett och med mindre kolhydrater avsedd att minska fettbildningen i levern, en hälsosam nordisk kost rik på fullkorn och med mindre fett (5), eller vanlig vård (kontrollgrupp) med kost i linje med de nordiska näringsrekommendationerna 2012 (6).

Studiedeltagarna fick både muntliga och skriftliga instruktioner om hur respektive kost skulle följas under de kommande 12 månaderna. Dessutom fick deltagarna matkassar med utvalda nyckellivsmedel vid totalt tio tillfällen under året, för att förbättra följsamheten till kosterna. Leverfett mättes med magnetkamera vid studiestart och efter 12 månader, medan övriga mätningar genomfördes med rutinmässiga metoder.

Vilka var kosterna?

Kost med hög andel fleromättat fett och låg andel kolhydrater, LCPUFA (Low Carbohydrate Polyunsaturated Fatty Acids): LCPUFA-gruppen instruerades att äta en kost rik på fleromättade fetter, bland annat från nötter, frön och solrosolja, och samtidigt minska intaget av kolhydrater från pasta, ris, potatis och bröd. Målet var att byta ut en del kolhydrater mot främst fleromättade fetter.

Hälsosam nordisk kost, HND (Healthy Nordic Diet): HND-gruppen instruerades att äta mer fullkorn i form av råg, havre och korn samt att minska fettintaget, särskilt mättat fett. Detta var i linje med vår tidigare forskning om den hälsosamma nordiska kosten (5). Samtidigt uppmanades HND-gruppen att välja omättat fett från rapsolja och andra växtbaserade matfetter samt att välja hälsosamma livsmedel som traditionellt konsumeras i Norden, såsom äpple, päron, bär, kål, rotfrukter och fet fisk (5).

Kontrollkost, UC (Usual Care): UC-gruppen instruerades att äta i linje med de nordiska näringsrekommendationerna 2012 (6).

Samtliga koster gavs ad libitum, vilket innebar att studiedeltagarna fick äta så mycket de ville av de livsmedel som ingick i respektive kostgrupp. Råd om att minska intaget av rött och processat rött kött, sötade drycker, sötsaker och snacks, att byta fullfeta mejeriprodukter mot magra varianter samt att öka intaget av frukt och grönt gavs till samtliga grupper.

Figur 1. Illustration av en hälsosam nordisk kost. Bild tagen av Thomas Roosdorp.

Hur bra följde deltagarna kosterna?

Följsamheten till kosterna mättes med hjälp av kostdagböcker som studiedeltagarna fyllde i under fyra dagar, både vid studiestart och efter 12 månader. De självrapporterade uppgifterna kompletterades med etablerade objektiva biomarkörer för kostintag, i form av cirkulerande fettsyror i blodet (7).

Tydliga skillnader noterades för både näringsämnen och livsmedelsgrupper enligt den självrapporterade kostdatan (figur 2). I LCPUFA-gruppen ökade intaget av fleromättade fetter stort – med hela 10 energiprocent, vilket motsvarar en tredubbling från studiestart. I HND-gruppen ökade intaget med 2,4 energiprocent och i kontrollgruppen ökade intaget endast med 0,2 energiprocent. Intaget av havre ökade med 2,8 energiprocent i HND-gruppen, motsvarande 1/3 dl extra havregryn per dag, medan en minskning skedde i de andra grupperna. De skillnader som observerades från kostdagböckerna bekräftades av analyser av cirkulerande fettsyror i blodet, vilket stärker tillförlitligheten i de självrapporterade uppgifterna. Utöver ovan nämnda följsamhetsmått mättes även konsumtionen av alkohol, baserat på både självrapporterat intag och via biomarkören fosfatidyletanol. Båda måtten förblev stabila under studiens gång i samtliga tre grupper.

Endast 10 av de 150 deltagarna hoppade av studien, vilket får anses vara en relativt låg andel med tanke på studiens längd och intensitet. Sammantaget var följsamheten till respektive kost god.

Figur 2. Skillnader i utvalda näringsämnen och livsmedel mellan kostgrupperna baserat på självrapporterad kostdata.
HND, hälsosam nordisk kost; LCPUFA, lågkolhydratkost rik på fleromättat fett; UC, vanlig vård (kontrollgrupp)

Effekter på leverfett

Jämfört med kontrollkosten minskade LCPUFA-kosten leverfettet med 1,46 procentenheter, medan HND-kosten gav en minskning på 1,76 procentenheter. I relativa termer, om man tar hänsyn till förändringen i kontrollgruppen, motsvarar dessa skillnader cirka 20–25 procent, vilket kan betraktas som kliniskt relevant; i synnerhet då jämförelsegruppen i detta fall följde en redan hälsosam kost enligt då gällande näringsrekommendationer.

Med hjälp av så kallade kausala medieringsanalyser uppskattades att 56 procent av den totala effekten på leverfett i jämförelsen mellan HND- och kontrollkosten kunde förklaras av skillnader i viktförändring mellan grupperna. En betydande del av effekten på leverfett kunde därmed tillskrivas den måttliga skillnaden i kroppsvikt på 2,8 kg mellan grupperna, även om nästan hälften av effekten också kunde förklaras av andra faktorer. Detta var dock inte fallet i jämförelsen mellan LCPUFA- och kontrollkosten, där ingen viktskillnad observerades mellan grupperna. Skillnaden i minskningen av leverfett mellan LCPUFA- och HND-kosten var inte statistiskt signifikant.

Effekter på andra kardiometabola riskfaktorer

Jämfört med kontrollgruppen minskade LDL-kolesterol och totalkolesterol i både LCPUFA- och HND-gruppen. HND-kosten gav dock större förbättringar i långtidsblodsocker, kroppsvikt, triglycerider, inflammation samt leverfunktionsmarkörer. Dessutom minskade HND-kosten kroppsvikt, leverfunktionsmarkören ASAT och långtidsblodsocker i högre grad än LCPUFA-kosten.

För övriga sekundära utfall, däribland blodtryck, fasteblodsocker och insulinresistens, noterades inga statistiskt signifikanta effekter.

Figur 3. Sammanfattning av effekterna i NAFLDiet-studien. Grön pil visar en statistiskt signifikant lägre nivå (exempelvis minskar leverfettet i LCPUFA-gruppen mer jämfört med UC), röd pil visar en statistiskt signifikant högre nivå (exempelvis är nivån av ASAT högre i LCPUFA-gruppen jämfört med HND), och gul pil visar att ingen statistiskt signifikant effekt finns.
HND, hälsosam nordisk kost; LCPUFA, lågkolhydratkost rik på fleromättat fett; UC, vanlig vård (kontrollgrupp)

Slutsats

En kost med mer fleromättade fetter och mindre kolhydrater minskade leverfett, LDL-kolesterol och totalkolesterol, jämfört med vanlig vård. Utöver dessa markörer, minskade den hälsosamma nordiska kosten även långtidsblodsocker, kroppsvikt, triglycerider, leverfunktionsmarkörer och inflammation jämfört med vanlig vård. Den nordiska kosten gav dessutom större minskningar i långtidsblodsocker, leverfunktionsmarkörer och kroppsvikt jämfört med kosten rik på fleromättade fetter och mindre kolhydrater.

Studiens resultat ger kliniskt relevanta belägg för att den hälsosamma nordiska kosten är en effektiv och väl accepterad kost för personer med typ 2-diabetes eller prediabetes. Kostmönstret i den hälsosamma nordiska kosten stämmer väl överens med nuvarande kostråd, och studiens resultat tyder därför på att den kan vara värdefull både för långsiktig behandling och för prevention av de många kardiometabola komplikationer som är nära kopplade till fettlever (MASLD) och typ 2-diabetes.

Författaren uppger inga jävsförhållanden.

*NAFLD, Non-Alcoholic Fatty Liver Disease

Referenser

1. Targher G, Corey KE, Byrne CD, Roden M. The complex link between NAFLD and type 2 diabetes mellitus — mechanisms and treatments. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2021 Sep 10;18(9):599–612.

2. Rinella ME, Lazarus J V., Ratziu V, Francque SM, Sanyal AJ, Kanwal F, et al. A multisociety Delphi consensus statement on new fatty liver disease nomenclature. Ann Hepatol. 2024 Jan;29(1):101133.

3. Taylor R. Type 2 diabetes and remission: practical management guided by pathophysiology. J Intern Med. 2021 Jun 27;289(6):754–70.

4. Fridén M, Rosqvist F, Kullberg J, Berglund L, Vessby J, Martinell M, et al. Effects of an anti-lipogenic low-carbohydrate high polyunsaturated fat diet or a healthy Nordic diet versus usual care on liver fat and cardiometabolic disorders in type 2 diabetes or prediabetes: a randomized controlled trial (NAFLDiet). Nat Commun. 2025 Dec 13; Epub ahead of print.

5. Adamsson V, Reumark A, Fredriksson I-B, Hammarström E, Vessby B, Johansson G, et al. Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors in hypercholesterolaemic subjects: a randomized controlled trial (NORDIET). J Intern Med. 2011 Feb;269(2):150–9.

6. Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Recommendations 2012: integrating nutrition and physical activity. 5th ed. Copenhagen: Nordic Council of Ministers; 2014. ISBN 978-92-893-2671-1.

7. Baylin A, Campos H. The use of fatty acid biomarkers to reflect dietary intake. Curr Opin Lipidol. 2006 Feb;17(1):22–7.