Graviditeten – en unik möjlighet att främja kvinnors hälsa och välmående

En stor andel kvinnor har övervikt och obesitas vid graviditetens start och ungefär hälften av gravida kvinnor i Sverige går upp mer i vikt än rekommenderat av internationella riktlinjer. Detta är oroande eftersom både ett för högt BMI och en för hög viktuppgång under graviditeten ökar risken för negativa konsekvenser på hälsan, som till exempel graviditetsdiabetes, kejsarsnitt och hög födelsevikt. Risken ökar även för övervikt senare i livet hos såväl mor som barn. Det behövs alltså insatser för att motverka denna trend, insatser som går att anpassa efter olika förutsättningar och som samtidigt är kostnadseffektiva.

Ett exempel på en framgångsrik insats för att stävja den oroande trenden och som utgör ett komplement till rådande mödrahälsovård är det digitala verktyget HealthyMoms, en livsstilsintervention tillhandahållen i appformat, som utvärderats i en randomiserad kontrollerad studie. Studien visade positiva effekter på kostvanor och viktökning hos 305 gravida kvinnor och har nu potential att implementeras i rutinmässig mödrahälsovård.

>>text:  Johanna Sandborg, PhD, Postdoktoral forskare, Institute of Physical Activity and Nutrition, Deakin University, Melbourne, Australien och Marie Löf, Professor i nutrition, Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära, Karolinska Institutet, Stockholm

Förekomst och risker

Övervikt och obesitas är idag ett stort folkhälsoproblem, både globalt och nationellt (1). De senaste årtiondens utveckling visar på en oroväckande trend med ökad förekomst av övervikt och obesitas i stort sett i alla åldersgrupper och Socialstyrelsens prognos visar inga tecken på att utvecklingen håller på att avstanna (1). Detta är oroväckande ur flera aspekter eftersom övervikt och obesitas innebär en ökad risk för framtida ohälsa för den enskilde och därmed också ett ökat tryck på den svenska sjukvården.

Så många som 45 procent av gravida kvinnor i Sverige hade övervikt eller obesitas  vid inskrivningsbesöket i mödravården år 2021 (2). Detta är oroande eftersom övervikt och obesitas innebär en ökad risk för komplikationer under graviditeten, exempelvis graviditetsdiabetes och havandeskapsförgiftning, och under förlossningen till exempel kejsarsnitt. Riskerna ökar också för bebisen, till exempel prematur födsel och hög födelsevikt (3, 4). Förutom vikten innan graviditet har viktuppgången under graviditeten en betydande roll. Både en för låg och en för hög viktuppgång ökar riskerna för ovannämnda komplikationer. Dessutom ökar risken för övervikt senare livet hos både mamma och barn (5, 6).

En svensk studie som undersökte förekomsten av ohälsosamt BMI och viktuppgång samt sambandet med graviditetskomplikationer hos en halv miljon kvinnor visade att så mycket som 30-50 procent gick upp för mycket och 14-35 procent gick upp för lite i vikt under graviditeten (7). Viktigt att notera är att 60 procent av de normalviktiga kvinnorna gick upp för mycket i vikt. Detta visar på betydelsen av att främja en hälsosam viktuppgång hos alla kvinnor – oavsett BMI innan graviditet.

Orsaker och insatser

Den grundläggande orsaken till övervikt och obesitas är en obalans i energiintag och energiåtgång, alltså följden av ett ökat intag av energirika livsmedel och en mer stillasittande livsstil (8). Insatser för att främja en mer hälsosam livsstil och därmed motverka övervikt och obesitas samt främja en hälsosam viktuppgång under graviditet behöver ske på flera nivåer.

Mödravården har en central roll för gravidas välmående (9) och för att ge stöd för en hälsosam viktuppgång (10). En stor utmaning är att mödravården ofta har begränsade resurser och tid (11), däribland för att främja hälsosamma levnadsvanor hos kvinnor med annat modersmål än svenska (12), och barnmorskor vittnar om svårigheter att diskutera vikt med sina patienter(13).

Interventioner riktade till den gravida kvinnan och som kan ges kontinuerligt under hela graviditeten har potential att överkomma dessa hinder och underlätta sjukvårdspersonalens uppdrag att främja en hälsosam graviditet. Den här typen av insatser med fokus på en hälsosam kost och fysisk aktivitet på individnivå har visat sig minska risken för en för hög viktuppgång under graviditet (10, 14, 15) medan andra insatser inte har haft någon effekt (16-18). Majoriteten av tidigare livsstilsinterventioner under graviditeten har varit mycket resurs- och personalkrävande och därmed haft begränsad möjlighet att nå ut storskaligt.

Under de senaste årtiondena har användningen av digital teknik, som mobilappar, blivit en alltmer vanlig metod för att tillhandahålla livsstilsinterventioner. Några fördelar med det digitala formatet är större räckvidd och tillgänglighet. Tekniken ger också möjlighet till mer individanpassat innehåll, till exempel olika språk. Dagens gravida kvinnor är vana appanvändare och användning av kommersiella appar för att följa graviditeten samt mäta vikt och kost är idag vanligt förekommande (19-21). Med andra ord representerar det en möjlighet att nå ut med kunskapsunderlag och kontinuerligt stöd till en större massa för att på så sätt främja en hälsosam livsstil och viktuppgång under graviditeten.

Komplement i mödravården

Vi har nyligen genomfört en randomiserad kontrollerad studie i Region Östergötland (22-24). Syftet var att undersöka om en sex månader lång livsstilsintervention via en app – HealthyMoms kunde vara ett stöd för en hälsosam viktuppgång under graviditeten (23). Totalt 305 kvinnor rekryterades via mödrahälsovården i Region Östergötland. Kvinnornas kost, fysiska aktivitet, vikt, kroppssammansättning (fett och fettfri massa), kondition och muskelstyrka mättes i tidig (graviditetsvecka 14) och sen graviditet (graviditetsvecka 37).

Efter det första mättillfället delades kvinnorna upp slumpmässigt till antingen kontroll- eller interventionsgrupp. Kontrollgruppen fick enbart standardvård medan interventionsgruppen även fick tillgång till HealthyMoms. Nära 90 procent (271/305) av kvinnorna återkom i graviditetsvecka 37. Resultaten från studien visade en positiv effekt på kvinnornas kostvanor. Kvinnor med ett pre-gravid BMI över 25 (övervikt eller obesitas) i interventionsgruppen hade dessutom en lägre viktuppgång, i genomsnitt ~1,7 kg lägre jämfört med kontrollgruppen.

Detta är lovande resultat då traditionella mer resurskrävande interventioner rapporterat liknande resultat (10). HealthyMoms var också uppskattad av kvinnorna som använde den i stor utsträckning. Innehållet uppfattades som trovärdigt och värdefullt med användbara funktioner och relevant information (24). HealthyMoms har även stor potential att vara ett värdefullt verktyg för arabisktalande och somalisktalande kvinnor (12).

Sammantaget visar resultaten från studien att HealthyMoms kan vara ett stöd för hälsosamma vanor och viktuppgång under graviditeten. Nästa steg för HealthyMoms är att göra den tillgänglig för fler genom att implementera den i rutinmässig mödrahälsovård. HealthyMoms är också grunden till systerprojekten SPARK och HealthyMoms4MentalHealth, där digitala stöd för behandling av graviditetsdiabetes och främjande av mental hälsa hos gravida utvärderas i pågående forskningsprojekt.

Referenser

1. Övervikt och fetma – Folkhälsomyndigheten. Accessed September 21, 2023. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-fetma/overvikt-och-fetma/

2. Socialstyrelsen. Statistik Om Graviditeter, Förlossningar Och Nyfödda Barn 2021. 2022. Accessed October 19,2022. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/statistik/2022-12-8275.pdf

3. Santos S, Voerman E, Amiano P, et al. Impact of maternal body mass index and gestational weight gain on pregnancy complications: an individual participant data meta-analysis of European, North American and Australian cohorts. BJOG An Int J Obstet Gynaecol. 2019;126(8):984-995. doi:10.1111/1471-0528.15661

4. Voerman E, Santos S, Golab BP, et al. Maternal body mass index, gestational weight gain, and the risk of overweight and obesity across childhood: An individual participant data meta-analysis. PLoS Med. 2019;16(2). doi:10.1371/journal.pmed.1002744

5. Voerman E, Santos S, Inskip H, et al. Association of Gestational Weight Gain With Adverse Maternal and Infant Outcomes. JAMA. 2019;321(17):1702-1715. doi:10.1001/jama.2019.3820

6. Goldstein RF, Abell SK, Ranasinha S, et al. Association of gestational weight gain with maternal and infant outcomes: A systematic review and meta-analysis. JAMA – J Am Med Assoc. 2017;317(21):2207-2225. doi:10.1001/jama.2017.3635

7. Henriksson P, Sandborg J, Blomberg M, et al. Body mass index and gestational weight gain in migrant women by birth regions compared with Swedish-born women: A registry linkage study of 0.5 million pregnancies. PLoS One. 2020;15(10):e0241319. doi:10.1371/journal.pone.0241319

8. World Health Organization. Obesity and overweight. Published June 9, 2021. Accessed September 27, 2021. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight

9. The Royal Australian and New Zealand College of Obstetricians, and Gynaecologists (RANZCOG). Maternity Care in Australia. 2017. Accessed February 9, 2023. http://ranzcog.edu.au/wp-content/uploads/2022/01/Maternity-Care-in-Australia-Web.pdf

10. Teede HJ, Bailey C, Moran LJ, et al. Association of Antenatal Diet and Physical Activity-Based Interventions With Gestational Weight Gain and Pregnancy Outcomes: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Intern Med. 2022;182(2):106-114. doi:10.1001/JAMAINTERNMED.2021.6373

11. Alexandrou C, Müssener U, Thomas K, Henriksson H, Löf M. Adapting a Parental Support App to Promote Healthy Diet and Physical Activity Behaviors (MINISTOP) for a Multi-Ethnic Setting: A Qualitative Study on the Needs and Preferences of Parents and Nurses within Swedish Child Health Care. Nutrients. 2021;13(7). doi:10.3390/NU13072190

12. Söderström E, Müssener U, Löfgren M, Sandell L, Thomas K, Löf M. Healthcare Professionals Perceptions of Promoting Healthy Lifestyle Behaviors in Pregnant Migrant Women and the Potential of a Digital Support Tool-A Qualitative Study. Int J Environ Res Public Health. 2022;19(4). doi:10.3390/IJERPH19042328

13. Christenson A, Torgerson J, Hemmingsson E. Attitudes and beliefs in Swedish midwives and obstetricians towards obesity and gestational weight management. BMC Pregnancy Childbirth. 2020;20(1). doi:10.1186/S12884-020-03438-1

14. Shieh C, Cullen DL, Pike C, Pressler SJ. Intervention strategies for preventing excessive gestational weight gain: systematic review and meta-analysis. Obes Rev. 2018;19(8):1093-1109. doi:10.1111/obr.12691

15. Morison PN, Bacardi-Gascon M, Lopez-Corrales M, Jimenez-Cruz A. Combined dietary-exercise intervention for gestational weight gain and birthweight: A meta-analysis. Asia Pac J Clin Nutr. 2018;27(4):860-868. doi:10.6133/apjcn.112017.02

16. Ronnberg AK, Ostlund I, Fadl H, Gottvall T, Nilsson K. Intervention during pregnancy to reduce excessive gestational weight gain – A randomised controlled trial. BJOG An Int J Obstet Gynaecol. 2015;122(4):537-544. doi:10.1111/1471-0528.13131

17. Dodd JM, Deussen AR, Louise J. A randomised trial to optimise gestational weight gain and improve maternal and infant health outcomes through antenatal dietary, lifestyle and exercise advice: The OPTIMISE randomised trial. Nutrients. 2019;11(12). doi:10.3390/nu11122911

18. Kunath J, Günther J, Rauh K, et al. Effects of a lifestyle intervention during pregnancy to prevent excessive gestational weight gain in routine care – the cluster-randomised GeliS trial. BMC Med. 2019;17(1):5. doi:10.1186/s12916-018-1235-z

19. Hughson JAP, Oliver Daly J, Woodward-Kron R, Hajek J, Story D. The rise of pregnancy apps and the implications for culturally and linguistically diverse women: Narrative review. JMIR mHealth uHealth. 2018;6(11):e189. doi:10.2196/mhealth.9119

20. O’higgins A, Murphy OC, Egan A, Mullaney L, Sheehan S, Turner MJ. The use of digital media by women using the maternity services in a developed country. Ir Med J. 2014;107(10).

21. Wang N, Deng Z, Wen LM, Ding Y, He G. Understanding the use of smartphone apps for health information among pregnant Chinese women: Mixed methods study. J Med Internet Res. 2019;21(6):e12631. doi:10.2196/12631

22. Henriksson P, Sandborg J, Blomberg M, et al. A smartphone app to promote healthy weight gain, diet, and physical activity during pregnancy (HealthyMoms): Protocol for a randomized controlled trial. JMIR Res Protoc. 2019;8(3). doi:10.2196/13011

23. Sandborg J, Söderström E, Henriksson P, et al. Effectiveness of a Smartphone App to Promote Healthy Weight Gain, Diet, and Physical Activity During Pregnancy (HealthyMoms): Randomized Controlled Trial. JMIR mHealth uHealth. 2021;9(3):e26091. doi:10.2196/26091

24. Sandborg J, Henriksson P, Larsen E, et al. Participants’ Engagement and Satisfaction With a Smartphone App Intended to Support Healthy Weight Gain, Diet, and Physical Activity During Pregnancy: Qualitative Study Within the HealthyMoms Trial. JMIR mHealth uHealth. 2021;9(3):e26159. doi:10.2196/26159

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Senaste inläggen