Referat
EAT-Lancet-rapporten är ett unikt bidrag till utvecklingen inom mat- hälsa- och hållbarhetsområdet, men hur bokstavligt bör den tolkas? Definitionen av en hälsosam kost inom ett hållbart livsmedelssystem på nordisk nivå måste utgå från våra nordiska förhållanden, där de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) som är baserade på den samlade vetenskapen kring kost och hälsa utgör utgångspunkten.
>> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, frilansskribent; Karin Jonsson, postdoktor, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Texten baserar sig på ett seminarium arrangerat av Chalmers tekniska högskola om mat, hälsa och hållbarhet (se ruta 1 för information om medverkande talare och paneldeltagare).
Ett mycket uppmärksammat inlägg i diskussionen om mat-hälsa-hållbarhet är den globala så kallade EAT-Lancet-rapporten som publicerades i början av 2019 (1, 2, 3). Rapportens övergripande syfte är att presentera en hälsosam kost i ett hållbart livsmedelssystem baserat på ett arbete inom EAT-Lancet-kommissionen, under ledning av professor Walter Willett och professor Johan Rockström (4) (ruta 2). Kommissionen har arbetat med att besvara två huvudsakliga frågor: ”Vad är en hälsosam kost? och ”Vad är en hållbar livsmedelsproduktion?”. Utifrån detta har man definierat ett livsmedelssystem som man menar är både hälsosamt och planetärt hållbart. Baserat på den globala rapporten publicerades i mars 2019 en uppföljande rapport med nordiskt fokus, författad av Stockholm Resilience Center (5). Rapporterna har mött såväl positiva som mer kritiska reflektioner. I syfte att bidra till en konstruktiv och framåtblickande diskussion i frågan om, och i så fall hur, koncepten och slutsatserna i rapporterna kommer att föra oss närmare en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion i Sverige, arrangerades under hösten 2019 en konferens vid Chalmers tekniska högskola (ruta 1).
En hälsosam kost enligt EAT-Lancet
Som svar på frågan vad som är en hälsosam kost har EAT-Lancet-kommissionen tagit fram globala målvärden för dagligt intag av ett urval av livsmedel och vissa näringsämnen (tabell 1). Målvärdena anges generellt som ett spann, eftersom exakta siffror inte kan anges utifrån den vetenskap som utvärderats. En kost som faller inom spannet kallas i EAT-Lancet-rapporten för ”planetary health diet” och ämnar beskriva en hälsosam diet, där spannen ger utrymme för anpassning av dieten efter kulturella och etiska preferenser och känsliga grupper.
Trots att namnet ”planetary health diet” indikerar att målvärdena för dieten baserats på en sammanvägning av nutritionella aspekter och hållbarhetsaspekter har målvärdena för kosten tagits fram enbart utifrån ett närings- och hälsomässigt perspektiv. Vid EAT-Lancet-kommissionens modellering och utvärdering av livsmedelskonsumtionens inverkan på planeten används ett exempel av ”planetary health diet”. Exempelkosten benämns ”referenskosten” och utgör ett exempel som, enligt rapporten, täcker in rekommenderat dagligt intag av näringsämnen inom 2 500 kilokalorier (tabell 1).
Sammanfattningsvis förordar EAT-Lancet en kost som huvudsakligen baseras på vegetabiliska livsmedel där fullkorn, nötter och baljväxter utgör viktiga komponenter. Det finns ett utrymme för att äta rött kött, men i genomsnitt i betydligt mindre mängd än vad vi gör idag.
– En anledning till att vi valt att inte utgå från befintliga näringsrekommendationer och kostråd är att vi i vissa delar önskat en högre specificitet. Vi ville till exempel ge referensvärden för hälsosamt intag av vissa enskilda livsmedelsgrupper för vilka det saknas befintliga kostråd. En annan anledning är att den senaste versionen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, är från 2012 och vi ville inkludera mer uppdaterade data, förklarade Amanda Wood.
Definitionen av en hälsosam kost enligt EAT-Lancet-rapporten används även i den nordiska uppföljningsrapporten.
Jämfört med nordiska rekommendationer
I den nordiska uppföljningsrapporten har man jämfört den hälsosamma kosten enligt EAT-Lancet med befintliga nordiska kostråd (figur 1). För grönsaker, frukt, ägg och fisk ligger rekommendationerna enligt nuvarande nordiska kostråd inom spannet för det som definieras som en hälsosam kost enligt EAT-Lancet. Gällande rött och processat kött ligger däremot den övre gränsen enligt nordiska kostråd avsevärt högre än den övre gränsen enligt EAT-Lancet. Jämfört med nuvarande kostvanor skulle intaget av vissa livsmedelsgrupper behöva förändras väsentligt för att hamna inom spannet för den föreslagna hälsosamma kosten enligt EAT-Lancet. Intaget av rött och processat kött behöver minskas med cirka 4,5-9 portioner per vecka och ersättas med växtprotein. Intaget av nötter behöver öka drygt tio gånger (dock från ett mycket lågt utgångsvärde), samtliga spannmålsprodukter bytas ut mot fullkornsprodukter och grönsaksintaget behöver öka med en portion per dag.
– Flera av dessa kostförändringar ligger väl i linje med de förändringar som också skulle behöva göras för att nå rekommendationerna enligt nordiska kostråd. EAT-Lancets referenskost innehåller samma mängd protein, mer fibrer, folat, kalium och mer järn, jämfört med nuvarande nordiskamatvanor, sammanfattade Amanda Wood.
Stor utmaning nå referenskosten
Även Rikard Landberg konstaterade i sin presentation att en hälsosam nordisk kost baserad på NNR (6) i princip kan rymmas inom de ramar för en hälsosam kost som anges i EAT-Lancet-rapporten, då spannen för övre respektive nedre rekommenderat intag är breda och medger en stor flexibilitet. Om man jämför med EAT-Lancet-kommissionens referenskost finns det dock flera väsentliga skillnader, jämfört med såväl nuvarande intag som nordiska rekommendationer och råd.
– För att nå referenskosten behöver intaget av rött kött minskas till en femtedel, grönsaksintaget i princip fördubblas och intaget av baljväxter behöver öka cirka nio gånger, jämfört med dagens intag. Detta är en stor utmaning, konstaterade Rikard Landberg.
Järn och kött i fokus
Rött kött är en viktig källa till järn och att drastiskt minska intaget kan innebära en ökad risk för järnbrist.
– Att EAT-Lancets referenskost innehåller mer järn än vår nuvarande nordiska kost betyder inte att personer som byter till denna från nuvarande kost kommer att behålla samma järnstatus. Det krävs cirka tre gånger så stort intag från en vegetarisk kost för att få samma upptag som från en blandad kost, konstaterade Rikard Landberg.
Åtgärder för minskat köttintag bör i första hand riktas till de som idag äter mer rött kött än rekommenderat och som inte utgör känsliga grupper avseende framförallt risken för järnbrist.
– Speciellt utsatta för risken att drabbas av järnbrist är kvinnor i fertil ålder, som redan idag har ett lägre järnintag än rekommenderat, och äldre, vilkas absorption av järn är sämre än hos yngre.
– Även barn och tonåringar som växer mycket anses utgöra riskgrupper, menade Ann-Sofie Sandberg. Andra näringsämnen, utöver järn, som man bör vara vaksam på när man starkt begränsar intaget av kött är B12, zink och selen.
Något som inte diskuteras i EAT-Lancet-rapporten är betydelsen av att öka nyttjandet av flera delar från djuret, vilka generellt är mycket goda källor till värdefulla mikronäringsämnen som kan vara svårt att få i sig tillräckligt av vid ett minskat köttintag, som exempelvis järn och B12. Konsumtion av exempelvis inälvs- och blodmat resulterar därmed i ett högre näringsvärde per slaktat djur.
Fisk och övrig sjömat
I kölvattnet av diskussionen om minskat köttintag och järn lyftes även betydelsen av sjömat, som fisk och skaldjur. Sjömat ger också betydligt lägre utsläpp av växthusgaser än kött och är en mycket viktig näringskälla. Många av de näringsämnen vi riskerar att få i oss för lite av vid en drastisk minskning av rött kött finns även i fisk och skaldjur som dessutom är viktiga källor till D-vitamin, jod och långkedjiga omega-3-fettsyror.
En reflektion i detta sammanhang är att nedre gränsen för intag av fisk i en hälsosam kost enligt EAT-Lancet är noll, trots att miljöaspekter alltså inte vägts in när man fastställt spannet för ”planetary health diet”. EAT-Lancet avviker därmed även i detta avseende från de nordiska kostråden, som rekommenderar fisk två till tre gånger per vecka.
Fiskkonsumtion betraktas ofta som problematisk sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Flera hållbara möjligheter att säkerställa tillgången på fisk lyftes dock i diskussionen, som att introducera nya sorter som inte nyttjas alls idag, utnyttja underutnyttjade sorter i högre grad (till exempel sill) och ta till vara på en större del av fisken där idag en stor del går till svinn. Det kan även behövas fisk från odlingar som bedrivs på ett hållbart sätt.
Ingen systematisk sammanställning
Eftersom det finns vissa väsentliga skillnader mellan den hälsosamma kosten enligt EAT-Lancet och nordiska kostrekommendationer är det intressant att titta närmare på hur en hälsosam kost enligt EAT-Lancet har definierats. Både observationsstudier och randomiserade studier har utgjort den vetenskapliga grunden, liksom systematiska översiktsartiklar och meta-analyser. Däremot har ingen systematisk litteratursammanställning enligt förutbestämda kriterier utförts på motsvarande sätt som i arbetet med de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) (6).
– Det är därför oklart på vilka grunder man valt ut de studier man inkluderat som vetenskapligt underlag för definitionen av den hälsosamma kosten i EAT-Lancet rapporten, konstaterade Rikard Landberg.
Olika rapporter som sammanställer och utvärderar den samlade bilden av de vetenskapliga studier som finns inom ett område ger i vissa fall olika svar, bland annat för att man ställt olika krav på de studier som tillåts ingå i sammanställningen. Olika studier har olika kvalitet, liksom olika studiedesigner ger olika för- och nackdelar. Det finns därför ett stort behov av en fördjupad diskussion kring vilka krav vi bör ställa på studier som inkluderas när vi utvärderar hälsoeffekter av mat.
Hållbart livsmedelssystem enligt EAT-Lancet
För att besvara frågan om vad som är ett hållbart livsmedelssystem har EAT-Lancet definierat övre gränsvärden för hur stor påverkan livsmedelssystemet får utgöra inom sex hållbarhetsrelaterade system: klimatförändring, förändringar i landsystem, användning av färskvatten, kvävecykel, fosforcykel och förlust av biodiversitet (figur 2). Därefter har man modellerat konsekvenser av olika scenarion för utvecklingen fram till år 2050 med olika antaganden inom områdena ”produktion”, ”svinn” och ”kost” (figur 2). Med förändradkost avses en övergång från nuvarande kost till EAT-Lancets referenskost. En övergång till detta specifika exempel på ”planetary health diet” ger enligt beräkningarna en förändring till det bättre gällande klimatförändring. Den miljömässiga effekten av att förflytta sig inom de olika spannen för ”planetary health diet” utvärderas inte i rapporten.
En förändring av enbart produktion eller svinn resulterar också i hållbarhet inom vissa enskilda system. Det centrala budskapet är dock att hållbarhet inom samtliga system endast kan åstadkommas genom att alla faktorerna – kost, svinn och produktion – ändras samtidigt.
Behövs förändringar på nordisk nivå?
EAT-Lancet-rapporten har ett globalt perspektiv, men vilket förändringsbehov har vi på nordisk nivå? I Norden finns generellt ett större intresse och fler initiativ inom hållbarhetsområdet jämfört med många andra länder. Norden har en jämförelsevis låg användning av bekämpningsmedel och antibiotika. Genom NNR har Norden världsledande näringsrekommendationer, där miljö och hållbarhet finns med. Norden har därmed potential att leda den nödvändiga transformationen av livsmedelssystemet. Enligt det så kallade Sustainable Development Goals (SDG)-indexet, som anger hur väl FN:s klimatmål uppfylls, presterar Sverige bättre än övriga nordiska länder. Samtidigt finns dock flera mål som inte uppfylls (figur 3).
– Enligt beräkningar som presenteras i den nordiska uppföljningsrapporten har Sverige en något högre per capita-påverkan på klimatet än övriga nordiska länder, som alla har en högre per capita-påverkan än genomsnittspåverkan för höginkomstländer. Det betyder att det finns goda skäl att fortsätta arbeta för ett mer hållbart livsmedelssystem även i Norden och Sverige, menade Amanda Wood.
Även den svenska livsmedelskonsumtionens påverkan på odlingsmark, användningen av färskt vatten och bidrag till växthusgasutsläpp som sker utanför Sveriges gränser måste beaktas, eftersom de livsmedel vi konsumerar till stor del är producerade utanför Sverige.
Oklara kompromisser mellan miljö och konsumtion
I miljöanalysen utgår EAT-Lancet från de senaste tio årens uppmärksammade forskning kring “planetens gränser” (7). Denna forskning har på många håll tagits emot positivt, men den har också kritiserats för att vara godtyckliga eftersom det ofta inte går att definiera gränser på strikt vetenskaplig väg (8). Till exempel utgår EAT-Lancet från Parisavtalet som gräns för klimatpåverkan. Gränsen enligt Parisavtalet är dock ytterst ett politiskt beslut, där många olika intressen vägts samman, snarare än en strikt vetenskaplig miljömässig slutsats. Dessutom är de övriga systemen som inkluderas i EAT-Lancet (till exempel vattenanvändning och övergödning) lokala problem snarare än globala, vilket bidrar till en otydlighet i förståelsen av vad de planetära gränserna i EAT-Lancet-rapporten egentligen innebär.
Dessutom har EAT-Lancet i två fall kompromissat med miljögränserna för att medge en viss konsumtionsnivå. I rapporten framgår att den översta gränsen för kväveutsläpp utgår från vad mänsklighetens matproduktion kan tänkas kräva framöver (“a human needs estimate”) och att klimatgränsen är satt för att tillåta vissa länder att öka sin köttkonsumtion från en mycket låg nivå.
– EAT-Lancet blandar därför samman miljökvalitetsmål med vad mänskligheten vill eller behöver konsumera. Båda sakerna är förstås viktiga, men den här sammanblandningen gör det svårt att förstå vad gränserna egentligen betyder, menade Rasmus Einarsson.
Markkvalitet en avgörande framtidsfråga
Enligt Christel Cederberg är markkvalitet en av de globalt viktigaste jordbruksrelaterade frågorna för framtiden, vilket inte beaktas i EAT-Lancet-rapporten. Växelbruk med gräsmarker, odling av mellangrödor (grödor som odlas en period mellan huvudgrödorna) och i framtiden fleråriga spannmålsgrödor erbjuder här möjliga lösningar på problem som jorderosion, minskade mullhalter och markpackning (kompakterad jord). Det är även viktigt att beakta att det miljömässiga ”fotavtrycket” kan se helt annorlunda ut om man ser till endast klimatpåverkan eller inkluderar andra aspekter, till exempel fler aspekter av biologisk mångfald och användningen av bekämpningsmedel. När det gäller bekämpningsmedel i livsmedelsproduktion finns kunskapsluckor i fråga om användning, risker och effekter, speciellt i utvecklingsländer.
Ökad produktion i Sverige – bra och nödvändigt
– Allt talar för att kommande klimatförändringar gör det osäkrare att odla i stora delar av världen. Sverige kommer därmed att behöva öka den inhemska produktionen och ta ett ökat ansvar för att tillgodose det globala behovet, även av råvaror som vi idag huvudsakligen importerar, till exempel baljväxter, konstaterade Jens Berggren, som också lyfte hållbarheten hos svenskt lantbruk.
– Den svenska produktionen av kött och mejeriprodukter bidrar till lägre negativ klimatpåverkan jämfört med det globala genomsnittet.
I diskussionen lyftes också svenskt spannmål, i form av fullkorn, som en klimatsmart och hälsosam källa till såväl kolhydrater och fibrer som mikronäringsämnen och protein; det sistnämnda vanligen bortglömt i diskussioner gällande proteinskifte och hållbarhet.
En stor utmaning för det svenska lantbruket är dock att lantbrukarna har en hög medelålder, vilket leder till frågan om vem som ska odla vår mat i framtiden. Här finns därmed utmaningar utöver att nå mål för hälsa, miljö och klimat, som behöver hanteras för att säkra ett framtida hållbart livsmedelssystem.
Hur nå förändring?
Gällande förändringsarbete mot ett mer hållbart livsmedelssystem och förbättrad folkhälsa diskuterades att såväl ”frihet under ansvar” som lagstadgade åtgärder har sina fördelar och utmaningar. Förändring kan också åstadkommas genom innovationer, vilka skulle kunna stimuleras genom nationella mål för vad vi bör uppnå och som kan kopplas till forskningsprogram. Om man fullt ut önskar nå målen enligt EAT-Lancet krävs även ett kulturskifte, där till exempel normen att servera kött i offentliga sammanhang omvärderas.
En generell fråga som diskuterades är på vilken nivå förändringar ska drivas och vem som bär ansvaret. Samtidigt som det finns behov av arbete på en övergripande politisk nivå har vi alla möjlighet att påbörja arbetet mot en förändring, här och nu. I offentlig verksamhet finns till exempel redan idag flera goda initiativ gällande minskat matsvinn.
Förändring på individnivå
På individnivå är ett grundläggande problem att många inte följer de kostråd vi redan har (9). Målsättningen bör därför i ett första steg vara att få alla som inte äter enligt kostråden att ta ett litet steg åt rätt håll, snarare än att förorda drastiska förändringar för alla. Mer beteendeforskning, för ökad kunskap om hur man får individer att ändra beteende och ökad omsättning i praktiken av det vi vet idag, var behov som lyftes av panelen. Som exempel nämndes också att individanpassad kost, som är ett växande forskningsområde, skulle kunna leda till ökad motivation och ökad följsamhet till råd.
EAT-Lancet-rapporten fokuserar på behovet av förändringar i primärproduktion och konsumentled. Vid seminariet lyftes att även livsmedelsproducenterna har stora möjligheter att bidra till minskad miljö- och klimatmässig påverkan. Dels genom miljöanpassade produktionssätt och dels genom att med ny teknologi och livsmedelsprocessning höja det nutritionella och sensoriska värdet av hållbara livsmedel.
Det handlar om riktning
EAT-Lancet-rapporten är ett första steg i ett arbete framåt. Det är dock en komplex rapport och det saknas underlag för att implementera rapporten bokstavligt. Det centrala budskapet bör vara riktningen som, när det kommer till kosten, innebär fokus på ökat intag av fullkorn, baljväxter och grönsaker samt begränsat – och anpassat – intag av rött och processat kött. För mer detaljerade målvärden för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion behöver vi för Sveriges del nationella nivåer, utformade på ett sätt som gör att de går att följa upp. Utgångspunkten för nutritionella kriterier bör i första hand vara nuvarande och kommande versionen av NNR (6, 10), där hänsyn tas till Sveriges miljömål (11) vid översättningen till kostråd.
För framtiden krävs en inkluderande dialog där olika typer av aktörer tillsammans diskuterar de nationella möjligheter och utmaningar livsmedelssystemet står inför där vi fokuserar på synergier och samarbeten snarare än fastnar i oliktyckande och motsättningar.För att kunna utforma än mer tillförlitliga och detaljerade mål och rekommendationer behövs mer integrerad forskning gällande livsmedels påverkan på såväl hälsa som miljö. Forskning behövs inte minst också kring hur vi får till stånd beteendeförändringar på både individ- och systemnivå. För det fortsatta arbetet är det även viktigt med en ökad förståelse för, och hänsyn tagen till, konkurrerande prioriteringar ur nutritionella, miljömässiga, sociala respektive ekonomiska perspektiv.
Referenser
1. EAT. Healthy Diets From Sustainable Food Systems – Food Planet Health. Summary report of the EAT-Lancet Commission. Januari 2019. Tillgänglig via följande länk: https://eatforum.org/eat-lancet-commission/eat-lancet-commission-summary-report/
2. Willet W, et al. Food in the Anthropocene: the EAT-Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. Lancet 2019; 393: 447-492.
3. Springmann M, et al. Health and nutritional aspects of sustainable diet strategies and their association with environmental impacts: a global modelling analysis with country-level detail. Lancet Planet Health 2019; 2: e451-e461.
4. http://eatforum.org/eat-lancet-commission
5. Wood A, et al. Report: Nordic food systems for improved health and sustainability- Baseline assessment to inform transformation. Stockholm Resilience Center, Stockholm. Mars 2019.
6. Nordic Nutrition Recommendations 2012. Integrating nutrition and physical activity. 5thEdition. Nordic Council of Ministers 2014. ISBN 978-92-893-2670-4. Webb 200130: https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:704251/FULLTEXT01.pdf
7. Steffen W, et al. Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet. Science 2015; 347(6623).
8. Schlesinger WH. Planetary boundaries: Thresholds risk prolonged degradation. Nature Climate Change 2009; 1: 112-113.
9. Riksmaten – vuxna 2010-11. Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Livsmedelsverket, Uppsala september 2019. ISBN 978-91-7714-216-4.
10. Nordic Nutrition Recommendations 2022. Nordic Council of Ministers. Webb 200131: https://www.norden.org/en/news/nordic-nutrition-recommendations-2022-join-work
11. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019. Naturvårdsverket. Webb 200204: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6865-3.pdf?pid=24098
RUTA 1: Arrangörer och medverkande
Den 11 oktober 2019 arrangerades en konferens på Chalmers tekniska högskola för att beskriva, nyansera och ta vidare budskapen i EAT-Lancet-rapporten och den nordiska uppföljningsrapporten för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion i Sverige. Konferensen inleddes med en presentation av EAT-Lancet-rapporten och den nordiska uppföljningsrapporten, följt av presentationer där Chalmersforskare analyserade och diskuterade dessa rapporter ur nutritionella, agrara och miljömässiga perspektiv. Presentationerna följdes av en paneldiskussion med föredragshållare, ytterligare Chalmersforskare och inbjudna representanter från utvalda samhällssektorer. Presentationer, diskussioner och inspel från seminariet samlas och återges i denna rapport, där inspel från olika föredragshållare och paneldeltagare har lagt grund till olika delar av innehållet.
Föredragshållare
Amanda Wood, forskare; Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet
Christel Cederberg, professor; Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap Chalmers tekniska högskola
Rasmus Einarsson, doktorand; Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap Chalmers tekniska högskola
Rikard Landberg, professor; Livsmedelsvetenskap, Biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola
Övriga paneldeltagare
Jens Berggren, hållbarhetsexpert, Lantbrukarnas Riksförbund
Fredrik Hedenus, senior forskare; Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap Chalmers tekniska högskola
Berit Mattsson, regionutvecklare, Västra Götalandsregionen
Ann-Sofie Sandberg, professor; Livsmedelsvetenskap, Biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola
Nathalie Scheers, docent, Livsmedelsvetenskap, Biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola
Ulf Sonesson, forskningschef Hållbara system, RISE
Veronica Öhrvik, rådgivare Hållbara matvanor, Livsmedelsverket
Moderator: Karin Jonsson, postdoktor; Livsmedelsvetenskap, Biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola
RUTA 2: EAT-Lancet-kommissionen
EAT-Lancet-kommissionen (4) samlade 37 forskare inom hälsa, jordbruk, politik och hållbarhet till arbetet med EAT-Lancet-rapporten för att utforma målvärden och riktlinjer för ett hälsosamt och hållbart livsmedelssystem. Kommissionen leddes av professor Walter Willett MD, Harward T.H. Chan School of Public Health, Harvard Medical School & Channing Division of Network Medicine, Brigham and Women’s Hospital och professor Johan Rockström PhD, Potsdam Institute for Climate Impact Research & Stockholm Resilience Centre.
Tabell 1. Mål för en hälsosam kost enligt EAT-Lancet-rapporten (1, 2). Spannen anger målvärden som definierar den så kallade planetary health diet, som är definierad enbart utifrån hälsokriterier. Siffror utanför parentes utgör den så kallade referenskosten, som är ett exempel på en ”planetary health diet” som, enligt rapporten, täcker in rekommenderat dagligt intag av alla näringsämnen, inom ett energiintag på 2 500 kcal per dag. Referenskosten har använts i vidare modellering tillsammans med hållbarhetsmål, för att illustrera livsmedelskonsumtionens inverkan på planetens gränser (se figur 2).
Figur 1. Jämförelse av EAT-Lancet-målen för en hälsosam kost med aktuellt intag per person i de nordiska länderna respektive intag enligt nordiska kostrekommendationer (1). Staplarna visar aktuellt intag i Danmark (blå), Finland (röd), Norge (grön) respektive Sverige (lila), enligt nationella kostundersökningar. Gröna fält anger spannet inom vilket intaget bör ligga i en hälsosam kost enligt EAT-Lancet-rapporten. Den streckade linjen anger EAT-Lancet- kommissionens referenskost, som använts i hållbarhetsanalysen/modelleringen. Diamanter anger genomsnittligt rekommenderat intag enligt nordiska kostråd (en kombination av nationella råd). Kryss anger det övre rekommenderade intaget för rött kött, enligt gällande nordiska kostråd. Figuren är ursprungligen framtagen av Stockholm Resilience Centre i rapporten ”Nordic food systems for improved health and sustainability”.
Figur 2. Illustration av den miljömässiga påverkan av olika scenarion, enligt modellering i EAT-Lancet-rapporten (1). Färgerna illustrerar graden av miljömässig påverkan; mörkgrön = under nedre gränsen i spannet; ljusgrön = under eller lika med gränsvärdet, men över lägsta gränsen i spannet; gul = över gränsvärdet, men under övre gränsen i spannet; röd = över övre gränsen i spannet.
Förkortningar: PROD = förbättrad produktion, standardnivå. PROD+ = förbättrad produktion, hög ambitionsnivå. För närmare beskrivning av PROD och PROD+, se (1) (ruta sidan 24). Fullt svinn = dagens nivåer. Halvt svinn = en halvering av dagens svinn, i enlighet med FN:s hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals, SDG). För beskrivning av EAT-Lancet-kommissionens referenskost, se tabell 1. Figuren är modifierad från (1) (figur 6 sidan 27).
Figur 3. Global rankning av de nordiska länderna enligt SDG-index. Gröna rutor visar att landet är på väg mot eller har uppnått det aktuella målet. Gult indikerar att landet riskerar att inte nå målet. Rött betyder att landet är långt ifrån att uppnå målet. Figuren är lånad från (5) (figur 1 sidan 8). Förkortning: SDG = Sustainable Development Goals.
