Alla inlägg av Cecilia Nälsén

Näringslära för högskolan – sjunde utgåvan

Bokrecension

Redaktörer: Christina Berg, Lars Ellegård, Christel Larsson

Förlag: Liber

Näringslära för högskolan är ett svenskt standardverk som genom åren regelbundet har uppdaterats. Mycket innehållsrik, lätt att hitta i och leder vidare till fördjupningar, anser Cecilia Nälsén om den nyutkomna sjunde utgåvan.

Näringslära för högskolan utkom första gången för 40 år sedan och har sedan dess uppdaterats regelbundet. Boken kan användas både som uppslagsbok för yrkesverksamma inom mat och hälsa och används också som kurslitteratur på flera utbildningar inom nutritionsområdet.

Nytt för denna utgåva är att boken har delats in i sju avsnitt och varje avsnitt är sedan uppdelat i flera kapitel. Följande avsnitt ingår: Kostrelaterade sjukdomar, Från mat till metabolism, Rekommendationer och regler, Energi och näringsämnen, Övriga bioaktiva ämnen, livsmedel och kostmönster, Nutrition under livscykeln, Metodik inom kost och nutrition.

Denna utgåva innehåller också fler kapitel än den förra utgåvan. En del kapitel har delats upp, men nya kapitel har också tillkommit, till exempel Nutritionstoxikologi, Metabolomik (analys av olika metaboliter som kan visa på kostmönster), och Kost och genetik. En utförlig och detaljerad innehållsförteckning baserad på avsnitten och kapitlen gör det lätt att hitta. Avsnitten har olika färger vilket ytterligare tydliggör bokens indelningar. Referenser har lagts in som löpande text vilket underlättar för läsare som önskar fördjupning.

Mycket litteratur är på engelska inom nutritionsområdet och baseras inte på svenska förhållanden. Näringslära för högskolan utgår både från det internationella kunskapsläget och svenska förhållanden och perspektiv där man tar hänsyn till exempelvis våra matvanor, rekommendationer och lagar. Författarlistan är omfattande, totalt är det 26 författare med stor vetenskaplig kompetens och erfarenhet inom sitt område som bidrar till Näringslära för högskolan.

Som verksam inom nutritionsområdet tycker jag att boksläppet av en ny utgåva av Näringslära för högskolan är en stor händelse. Även denna gång får jag möjlighet att ta del av ett gediget innehåll, skrivet av författare med stor kunskap och erfarenhet inom området.

Många invandrare byter goda matvanor mot sämre i Sverige – dietisten har en roll att lotsa fram till det bästa av två kulturer

FN:s migrationsorgan IOM bedömer att migranters hälsa och livsstil är en del av migrationsprocessen som bör uppmärksammas av internationella beslutsfattare och experter. Detta för att kunna hantera de stora migrationsströmmarna som förväntas i framtiden.

Den forskning som finns visar att invandrare till Sverige, särskilt de som är födda utanför Europa, har en tendens att ändra sina matvanor i det nya landet. Förändringen leder ofta till mer energirik kost, lägre intag av fibrer, mindre med essentiella fettsyror och viktiga mikronutrienter. De nya matvanorna, där man bytt bort en mer hälsosam kost, leder till en ökad risk för diabetes, övervikt och fetma samt kardiovaskulära sjukdomar. Det bästa vore att kombinera de mest hälsosamma delarna i den gamla och den nya matkulturen. I den processen har hälsoprofessionerna, och i synnerhet de legitimerade dietisterna, en avgörande roll för att vägleda invandrare till att sätta upp rimliga mål för kost och fysisk aktivitet.

Det finns få svenska studier på matvanor hos invandrare och de flesta är dessutom minst 20 år gamla. Därför behövs mer forskning för att ge en mer fullständig bild av hur matvanorna ändras, skriver Afsaneh Koochek.

>>text: Afsaneh Koochek, legitimerad dietist, docent, Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala

 

Det finns ingen allmänt vedertagen definition av migration eller invandrare/migranter och begreppet definieras olika i olika delar av världen. I denna artikel utgår begreppen migration och migranter från definitionen från FN-organet International Organization for Migration (IOM) (1). Den ger en bred och allmän beskrivning av en migrant som en individ som flyttar eller har flyttat från sin vanliga bostadsort och över en internationell gräns, oavsett orsakerna till flytten. Denna definition inkluderar flyktingar såväl som migranter som flyttar för att få ett bättre liv genom arbete, utbildning eller på grund av familjeband.

Den globala migrationsrörelsen som startades för minst tre hundra år sedan har nästan aldrig avstannat helt. Migrationen fortsatte även när allt annat inklusive världsekonomi stoppades på grund av covid-19-pandemin. Även om majoriteten av den globala migrationen sker inom låg- och medelinkomstländer, fokuserar den mest framträdande dialogen nästan uteslutande på migration från låg- och medelinkomstländer till höginkomstländer. IOM uppskattade antalet internationella migranter i världen till omkring 281 miljoner år 2020, vilket motsvarar 3,6 procent av jordens befolkning (1).

Historien av migrationen till Sverige började på 1200-talet när tyska immigranter bosatte sig i Visby och Stockholm (2). Mellan 1850 och 1930 blev Sverige däremot ett utvandrarland på grund av svält och cirka 1,3 miljoner av den svenska befolkningen utvandrade, främst till Amerika. En av de största migrationsvågorna till dagens Sverige började under andra världskriget.

Enligt Migration Information Source (2, 3), är Sveriges migrationsrörelser i modern tid indelade i följande fem perioder, som var och en karakteriseras av olika typer av migranter:

1. Flyktingar från Sveriges grannländer (1938–1948).

2. Arbetskraftsinvandrare från Finland och sydeuropeiska länder (1949–1971).

3. Familjeåterförening och flyktingar från utvecklingsländer (1972–1989).

4. Asylsökande från Balkanländer och den fria rörligheten för EU-medborgare i Europeiska unionen (från 1990).

5. Sverige tog i en global jämförelse emot flest asylsökande per capita 2015 (3). De flesta kom från Syrien, Afghanistan och Irak. Näst största grupperna var iranier, somalier och eritreaner.

År 2020 uppgick antalet första generationens immigranter i Sverige till strax över 2 miljoner, vilket motsvarar omkring 20 procent av Sveriges befolkning (4). Tabell 1 visar de tio vanligaste födelseländerna bland migranter i Sverige år 2020.

Tabell 1. De tio största grupperna av immigranter i Sverige efter födelseland år 2020.

Födelseland Kvinnor Män Totalt
Syrien 85 325 108 269 193 594
Irak 67 680 78 760 146 440
Finland 85 421 54 916 140 337
Polen 49 333 44 429 93 762
Iran 38 437 42 864 81 301
Somalia 35 490 34 694 70 184
Före detta Jugoslavien 31 722 31 697 63 419
Afghanistan 21 024 39 834 60 858
Bosnien och Hercegovina 30 352 29 809 60 161
Turkiet 23 639 28 989 52 628

Källa: Befolkningsstatistik (5).

Migration och nutritionsrelaterad hälsa i ett internationellt perspektiv

Vid ankomsten till ett nytt land, har invandare oftast färre kroniska sjukdomar och är friskare jämfört med befolkningen i det nya landet de flyttar till. Detta samband är känt som ”the healthy migrant effect” (HME) (6) och har rapporterats i flera studier bland immigranter i USA (7, 8), Kanada (9, 10), och i mindre omfattning i Europa (11) och Australien (12).

Hypotesen bakom HME är att migranter är en selekterad grupp: de har mer motivation och resurser i form av bättre ekonomi och bättre fysisk och psykisk hälsa än de som stannar i sina ursprungsländer. Med andra ord, dålig hälsa är ett hinder för utvandring (6). Immigranter tenderar dock att uppleva en snabb försämring av sitt allmänna hälsotillstånd efter några år i det nya landet på grund av framför allt livsstilsförändringar, som innefattar fysisk aktivitet och matvanor (13-16).

Å andra sidan kan dålig hälsa vara en anledning till migration bland äldre eftersom äldre personer med dålig hälsa vill flytta till ett nytt land för att komma närmare sina barn och andra anhöriga som i sin tur kan vårda sina äldre och sjuka föräldrar (17, 18).

Forskning i Sverige som har studerat HME ur ett svenskt perspektiv, har emellertid visat att hälsoutfallen efter migration kan variera beroende på vilket land migranterna kommer ifrån – och vilka hälsovariabler som har studerats. HME stämmer inte heller alltid på migranter från västvärlden som för det mesta emigrerar frivilligt från sina länder, jämfört med ofrivilliga emigranter från länder utanför Europa (19).

Det som kallas ”nutritional transition” är en av många faktorer som kan motverka HME. Det handlar här om att byta matvanor med mycket fibrer och fullkornsprodukter, mot en kost med en högre andel fett, socker och processade livsmedel – och dessutom mer stillasittande.

Befolkningen i flera låg- och medelinkomstländer har under en period av snabb industrialisering och urbanisering även fått större tillgång till matolja och livsmedel med tillsatt socker (20). Under de senaste decennierna har tillgången på energigivande livsmedel ökat från 2000 kcal till nästan 3000 kcal per person och dag i Mellanöstern (21).

Denna globala utveckling är en av de viktigaste orsakerna till ökad förekomst av fetma och andra riskfaktorer för kardiovaskulära sjukdomar i låg- och medelinkomstländer (22-24). Denna trend kan också leda till att nyanlända från låg- och medelinkomstländer redan ändrat sin livsstil och sina matvanor och därmed har sämre hälsa kopplat till kardiovaskulära riskfaktorer, jämfört med de tidigare nyanlända migranterna (25).

Processen bakom ändrade matvanor efter migration – ackulturation

Tidigare internationella studier visar att genetiska faktorer inte kan förklara förekomsten av bland annat kardiovaskulära sjukdomar hos olika grupper av migranter. Sjukdomsförekomsten kan därför troligen bero på andra miljö- och livsstilsfaktorer, som till exempel matvanor. Studier av tre grupper av japaner i Japan, Hawaii och San Francisco, visade för första gången att matvanorna i det nya landet har en avgörande betydelse för förekomsten av kardiovaskulära sjukdomar bland personer med samma genetiska bakgrund (26, 27). Även senare studier bland andra grupper av migranter i Europa, Amerika och Australien bekräftar resultaten av de japanska studierna genom att visa starka samband mellan förändrade matvanor efter migrationen, och ökad dödlighet bland migranterna (15, 28-31).

En drivkraft som leder till ändrade matvanor bland migranterna är kostanpassning, ”dietary acculturation”, som är den process genom vilken migranterna anpassar sig till värdlandets matvanor (25). Processen är ett komplext möte mellan kulturer – och efterföljande anpassningar till det nya landets matkultur. Amerikanska och europeiska studier visar att det finns samband mellan graden av kostanpassning och riskfaktorer för kroniska sjukdomar (14, 32-35).

En av de mest använda modellerna för ackulturation, alltså vad som händer när två kulturer möts, introducerades av Berry och hans kollegor (36). I modellen föreslås assimilation, separation, integration och marginalisering som fyra anpassningsstrategier som individer brukar tillämpa i mötet med den nya kulturen vid migration. För kostanpassning i det nya landet kan modellen sammanfattas enligt följande:

  • Integration innefattar både bevarande av den ursprungliga – och anpassning till den nya matkulturen.
  • Assimilering innebär anpassning av matvanorna till den nya landets vanor. Den ursprungliga matkulturen förloras.
  • Separation innebär att de ursprungliga matvanorna bevaras utan anpassning till den nya matkulturen.
  • Marginalisering innebär förlust av den ursprungliga matkulturen samtidigt som den nya matkulturen avvisas. Snabbmat som till exempel hamburgare, pommes frites och kebab kan vara mat som individen väljer istället.

Immigranternas matvanor i Sverige

Antalet nya studier som beskriver immigranternas matvanor och livsmedelsval i Sverige är mycket begränsat och de flesta studier är minst 20 år gamla. Dessutom är andelen personer med migrationsbakgrund mindre representerade i nationella matvaneundersökningar – delvis på grund av stora bortfall (37). Bilden av hur matvanorna ändras efter migration är dock komplex och beror på faktorer som bland andra födelseland, socioekonomi, situationen i det nya landet (15).

Förändringarna av matvanor visar framför allt en väsentlig ökning av energi- och fettintag, animaliska produkter – samt minskat intag av kolhydrater, vilket leder till lågt intag av fibrer (29-31). Dessutom ökar intaget av mättade fettsyror på bekostnad av minskat intag av fleromättade fettsyror, från bland annat olivolja (30).

Ökat fettintag och minskad fysisk aktivitet relaterat till migration kan sannolikt förklara ökningen av sjukdomar som diabetes (35, 38) övervikt/fetma (39) och hjärt- och kärlsjukdomar (40, 41). Dessutom (se figur 1) verkar övervikt eller fetma vara vanligare bland personer som har bott i Sverige i mer än 10 år, jämfört med dem med kortare vistelsetid, samt svenskfödda personer (39).

En sammanställning av studier om nutritionsstatus bland utomeuropeiska migranter i Norden visade även hög förekomst av D-vitaminbrist, särskilt bland kvinnor i allmänhet, och i synnerhet gravida kvinnor (35).

Figur 1. Andel (%) personer över 16 år med övervikt eller fetma (BMI är 25,0 eller mer) fördelat på migrationsstatus och vistelsetid i Sverige, år 2020 (39).

Studier bland barn med migrationsbakgrund

Resultaten av de få studier som finns på barns matvanor visar att barn med utlandsfödda föräldrar äter mer frukt och grönsaker och dricker mindre mjölk jämfört med jämnåriga barn med svenskfödda föräldrar (42-44). Intaget av frukt och grönsaker är däremot ungefär hälften av det rekommenderade intaget bland de undersökta barnen med utlandsfödda föräldrar (42). Även intaget av en del viktiga mikronutrienter, som D-vitamin, kalcium och järn var mindre än näringsrekommendationer bland dessa barn (42, 43). Emellertid visade resultaten att barn med utlandsfödda föräldrar äter en kost som mer följer näringsrekommendationerna, jämfört med barn med svenskfödda föräldrar. Trots det var övervikt och fetma vanligare i den gruppen än hos barn med svenskfödda föräldrar på grund av lägre fysisk aktivitet (43).

I en annan svensk studie som undersökte förekomsten av karies bland barn, konstaterades att migrationsbakgrund var den starkaste prediktorn för kariesutveckling hos barn yngre än åtta år. Resultaten visade också att en större andel av barnen med migrationsbakgrund jämfört med barn med svenskfödda föräldrar konsumerade godis och läsk mer än en gång per vecka (45). Stora intag av söta och processade livsmedel bland utlandsfödda barn samt barn och ungdomar med föräldrar födda utanför Norden har också rapporterats i andra studier (44, 46).

Slutsats och förslag till förebyggande åtgärder

Migranter, och i synnerhet de som är födda utanför Europa, har en tendens att ändra sina matvanor i det nya landet. Denna förändring har oftast lett till högre intag av energi i relation till behovet och lägre intag av kostfibrer, essentiella fettsyror och viktiga mikronutrienter. Den nya anpassade kosten har visat sig vara en bakomliggande orsak till uppkomsten av flera riskfaktorer för kroniska sjukdomar som diabetes typ 2, övervikt och fetma samt kardiovaskulära sjukdomar.

Utifrån definitionen av integration som en strategi att anpassa sig till den nya kulturen, vore det bästa om immigranterna kan behålla hälsosamma matvanor från ursprungslandet – samtidigt som de lär sig en ny hälsosam matkultur i det nya landet. I denna process har hälsoprofessionerna inom vården, och i synnerhet legitimerade dietister, en avgörande roll för att vägleda personer med migrationsbakgrund till att formulera rimliga mål som kan uppnås och upprätthållas.

Målsättningen ska fokusera på förändringar i matvanor och ökad fysisk aktivitet som kan leda till energibalans som innebär att energiintaget via maten stämmer med energiförbrukningen. Vid behandling av övervikt eller fetma fokuserar behandlingsmålet däremot på lägre energiintag i förhållande till energiförbrukningen.

Legitimerade dietister kan också hjälpa personer med migrationsbakgrund till att upprätthålla sina traditionella matvanor och anta de hälsosamma aspekterna av det nya landets matkultur – eller båda. Dietisterna kan ge kostråd som inkluderar alla livsmedel som kan passa in i en hälsosam kost, utan att behöva eliminera livsmedel som har kulturella värden för individen. Mindre hälsosamma livsmedel med kulturella värden kan snarare ätas mer sällan eller i mindre mängder. Recepten kan också modifieras med avseende på salt, fettkvalitet, socker och tillagningsmetod.

Kostråden bör också inkludera information om portionsstorlekar, märkning av livsmedel, innehållsförteckning och grundläggande näringslära med fokus på energi- och näringsinnehåll i olika livsmedel. Den typen av information ger förutsättningar för en bättre förståelse av näringsdeklarationer som finns på de flesta färdigförpackade livsmedel, och därmed underlätta hälsosammare livsmedelsval.

Pedagogiskt informationsmaterial och andra skrifter från bland andra Livsmedelsverket (47) som baseras på nordiska näringsrekommendationer (48), kan vara bra hjälpmedel vid kostrådgivningen. Kostråden på en minut (se figur 2), är ett exempel på material som ger förslag till hälsosamma livsmedelsval baserade på de nordiska näringsrekommendationerna (49). Förslagen visar på ett enkelt sätt hur mindre hälsosamma livsmedel kan bytas till hälsosammare alternativ.

Figur 2. Kostråden på en minut – sammanfattning av Livsmedelsverkets kostråd vid val av hälsosamma livsmedel (49).

Det finns relativt få tillgängliga uppgifter om invandrarnas matvanor i Sverige och även om matvanorna i de tidigare hemländerna. Därför är det svårt att kunna ge en fullständig bild av hur matvanorna ändras efter migrationen till Sverige. Däremot finns det fler studier på födelselandets betydelse för förekomsten av nutritionsrelaterade sjukdomar, som i sin tur kan tyda på ohälsosamma matvanor bland utlandsfödda. Därför behövs mer omfattande forskning om hur matvanorna ändras i samband med migrationen till Sverige.

Författaren uppger inga jävsförhållanden.

Referenser

1. McAuliffe M, Khadria B. World migration report 2020. Geneva: International Organization for Migration. 2019.2.

2. Westin C. Sweden: Restrictive immigration policy and multiculturalism. Migration Information Source. 2006.3.

3. Skodo A. Sweden: By turns welcoming and restrictive in its immigration policy. Migration Information Source. 2018.

4. Utrikes födda i Sverige [Internet]. Statistiska centralbyrån, SCB 2021 [cited 2021-07-05]. Available from: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda/

5. Statistikmyndigheten SCB. Befolkningsstatistik. 2020.

6. Marmot MG, Adelstein AM, Bulusu L. Lessons from the study of immigrant mortality. Lancet (London, England). 1984;1(8392):1455-7.

7. Cunningham SA, Ruben JD, Narayan KV. Health of foreign-born people in the United States: a review. Health & Place. 2008;14(4):623-35.

8. Singh GK, Rodriguez-Lainz A, Kogan MD. Immigrant health inequalities in the United States: use of eight major national data systems. The Scientific World Journal. 2013.

9. Beiser M. The health of immigrants and refugees in Canada. Canadian Journal of Public Health. 2005;96(2):30-44.

10. McDonald JT, Kennedy S. Insights into the ‘healthy immigrant effect’: health status and health service use of immigrants to Canada. Social Science & Medicine. 2004;59(8):1613-27.

11. Moullan Y, Jusot F. Why is the ‘healthy immigrant effect’ different between European countries? The European Journal of Public Health. 2014;24(suppl_1):80-6.

12. Anikeeva O, Bi P, Hiller JE, Ryan P, Roder D, Han G-S. Trends in cancer mortality rates among migrants in Australia: 1981–2007. Cancer Epidemiology. 2012;36(2):e74-e82.

13. Alyousif Z, Mathews AE. Impact of migration on diet, physical activity, and body weight among international students moving from the Gulf Countries to the United States. Case Rep J. 2018;2(7).

14. Gilbert PA, Khokhar S. Changing dietary habits of ethnic groups in Europe and implications for health. Nutrition Reviews. 2008;66(4):203-15.

15. Holmboe-Ottesen G, Wandel M. Changes in dietary habits after migration and consequences for health: a focus on South Asians in Europe. Food & Nutrition Research. 2012;56(1):889.

16. Koochek A, Mirmiran P, Azizi T, Padyab M, Johansson S-E, Karlström B, et al. Is migration to Sweden associated with increased prevalence of risk factors for cardiovascular disease? European Journal of Preventive Cardiology. 2008;15(1):78-82.

17. Bentham G. Migration and morbidity: implications for geographical studies of disease. Social Science & Medicine. 1988;26(1):49-54.

18. Maheswaran R, Strong M, Clifford P, Brewins L. Socioeconomic deprivation, mortality and health of within-city migrants: a population cohort study. J Epidemiol Community Health. 2018;72(6):519-25.

19. Helgesson M, Johansson B, Nordquist T, Vingård E, Svartengren M. Healthy migrant effect in the Swedish context: a register-based, longitudinal cohort study. BMJ Open. 2019;9(3):e026972.

20. Mendez MA, Popkin BM. Globalization, urbanization and nutritional change in the developing world. eJADE: electronic Journal of Agricultural and Development Economics. 2004;1(853-2016-56106):220-41.

21. Ghassemi H, Harrison G, Mohammad K. An accelerated nutrition transition in Iran. Public Health Nutrition. 2002;5(1a):149-55.

22. Imamura F, Micha R, Khatibzadeh S, Fahimi S, Shi P, Powles J, et al. Dietary quality among men and women in 187 countries in 1990 and 2010: a systematic assessment. The Lancet Global Health. 2015;3(3):e132-e42.

23. World Health Organization. Global status report on noncommunicable diseases 2014: World Health Organization; 2014.

24. Popkin BM, Adair LS, Ng SW. Global nutrition transition and the pandemic of obesity in developing countries. Nutrition Reviews. 2012;70(1):3-21.

25. Koochek A, Johansson S, Kocturk T, Sundquist J, Sundquist K. Physical activity and body mass index in elderly Iranians in Sweden: a population-based study. European Journal of Clinical Nutrition. 2008;62(11):1326-32.

26. Kato H, Tillotson J, Nichaman MZ, Rhoads GG, Hamilton HB. Epidemiologic studies of coronary heart disease and stroke in Japanese men living in Japan, Hawaii and California: serum lipids and diet. American Journal of Epidemiology. 1973;97(6):372-85.

27. Robertson TL, Kato H, Gordon T, Kagan A, Rhoads GG, Land CE, et al. Epidemiologic studies of coronary heart disease and stroke in Japanese men living in Japan, Hawaii and California: coronary heart disease risk factors in Japan and Hawaii. The American Journal of Cardiology. 1977;39(2):244-9.

28. Dixon LB, Sundquist J, Winkleby M. Differences in energy, nutrient, and food intakes in a US sample of Mexican-American women and men: findings from the Third National Health and Nutrition Examination Survey, 1988–1994. American Journal of Epidemiology. 2000;152(6):548-57.

29. Koochek A. Avhandling: Elderly Iranians in Sweden: The impact of migration on risk factors for cardiovascular disease. Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, 2008.

30. Kouris-Blazos A, Wahlqvist ML, Trichopoulou A, Polychronopoulos E, Trichopoulos D. Health and nutritional status of elderly Greek migrants to Melbourne, Australia. Age and Ageing. 1996;25(3):177-89.

31. Patel J, Vyas A, Cruickshank J, Prabhakaran D, Hughes E, Reddy K, et al. Impact of migration on coronary heart disease risk factors: comparison of Gujaratis in Britain and their contemporaries in villages of origin in India. Atherosclerosis. 2006;185(2):297-306.

32. Ayala GX, Baquero B, Klinger S. A systematic review of the relationship between acculturation and diet among Latinos in the United States: implications for future research. Journal of the American Dietetic Association. 2008;108(8):1330-44.

33. Rechel B, Mladovsky P, Ingleby D, Mackenbach JP, McKee M. Migration and health in an increasingly diverse Europe. The Lancet. 2013;381(9873):1235-45.

34. Wallace PM, Pomery EA, Latimer AE, Martinez JL, Salovey P. A review of acculturation measures and their utility in studies promoting Latino health. Hispanic Journal of Behavioral Sciences. 2010;32(1):37-54.

35. Wändell PE. Population groups in dietary transition. Food & Nutrition Research. 2013;57(1):21668.

36. Berry JW. Contexts of acculturation. In: Berry SJW, editor. The Cambridge handbook of acculturation psychology: Cambridge University Press; 2006. p. 27–42.

37. Amcoff E. Riksmaten-vuxna 2010-11: Livsmedels-och näringsintag bland vuxna i Sverige: Livsmedelsverket; 2012.

38. Bennet L, Nilsson C, Mansour‐Aly D, Christensson A, Groop L, Ahlqvist E. Adult‐onset diabetes in Middle Eastern immigrants to Sweden: Novel subgroups and diabetic complications—The All New Diabetes in Scania cohort diabetic complications and ethnicity. Diabetes/Metabolism Research and Reviews. 2020:e3419.

39. Undersökningarna av levnadsförhållanden [Internet]. Statistiska centralbyrån. 2020 [cited 2021-09-07]. Available from: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0101__LE0101H/LE01012019H01N/.

40. Hedlund E, Lange A, Hammar N. Acute myocardial infarction incidence in immigrants to Sweden. Country of birth, time since immigration, and time trends over 20 years. European Journal of Epidemiology. 2007;22(8):493-503.

41. Wändell P, Carlsson AC, Li X, Gasevic D, Ärnlöv J, Holzmann MJ, et al. Heart failure in immigrant groups: a cohort study of adults aged 45 years and over in Sweden. Scandinavian Cardiovascular Journal. 2018;52(6):292-300.

42. Enghardt Barbieri H, Pearson M, Becker W. Riksmaten-barn 2003: Livsmedels-och näringsintag bland barn i Sverige. In: Livsmedelsverket, editor. Uppsala: Ord & Form; 2006. p. 216.

43. Besharat Pour M, Bergström A, Bottai M, Kull I, Wickman M, Håkansson N, et al. Effect of parental migration background on childhood nutrition, physical activity, and body mass index. Journal of Obesity. 2014.

44. Säfsten E, Nyberg G, Elinder LS, Norman Å, Patterson E. The intake of selected foods by six‐year‐old Swedish children differs according to parental education and migration status. Acta Paediatrica. 2016;105(4):421-6.

45. Anderson M, Dahllöf G, Warnqvist A, Grindefjord M. Development of dental caries and risk factors between 1 and 7 years of age in areas of high risk for dental caries in Stockholm, Sweden. European Archives of Paediatric Dentistry. 2021:1-11.

46. Statens folkhälsoinstitut. Barn och unga 2013–utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Samordnad folkhälsorapportering. 2013;2013:02.

47. Livsmedelsverket. Hitta ditt sätt – Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig, Råd om bra matvanor – lättläst svenska. Livsmedelsverket. 2015.

48. Nordiska näringsrekommendationer (NNR). Bakgrund, principer och användning. Nordiska näringsrekommendationer 2012 – rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Livsmedelsverket. Hämtad; 2012.

49. Livsmedelsverket. Hitta ditt sätt – De svenska kostråden. 2015. p. 26.

 

Efsa utvärderar samband mellan socker och hälsa – och öppnar för synpunkter

Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har slutfört en vetenskaplig systematisk genomgång av sambandet mellan intag av socker – och olika sjukdomar och andra effekter på hälsan. Utvärderingen är omfattande, men kom inte fram till att fastställa ett högsta intag av socker där inga negativa hälsoeffekter uppkommer. Efsas slutsats är ändå att intaget av tillsatt och så kallat fritt socker, bör vara så lågt som möjligt för att inte påverka hälsan negativt. Nu är utvärderingen ute på remiss och Efsa välkomnar synpunkter från experter, organisationer och allmänheten.

>>text: Cecilia Nälsén, PhD Nutrition, nutritionsfakta.se

Utvärderingen visar ett samband mellan tillsatt och fritt socker och risk för flera sjukdomar, som fetma, höga blodfetter, typ 2-diabetes, fettlever och högt blodtryck. Sambandet mellan tillsatt socker och karies är väl etablerat. För gravida ingick i utvärderingen även risken för graviditetsdiabetes och påverkan på barnets födelsevikt.

Slutsatsen i Efsas utvärdering är att intaget av tillsatt och fritt socker bör vara så lågt som möjligt för att inte påverka hälsan negativt. Fritt socker är en typ av socker som bland annat finns naturligt i honung och fruktjuicer. Trots Efsas omfattande utvärdering var det inte möjligt att fastställa ett så kallat UL-värde eller en säker intagsnivå för socker utan att negativa hälsoeffekter kan uppkomma. UL (tolerable upper intake level) är en övre gräns för intag som bedöms att inte utgöra en risk för negativa hälsoeffekter för människor.

Genomgången visar att godis, drycker (sockersötade drycker och fruktjuicer) och bakverk är de livsmedelsgrupper som bidrar mest till intaget av tillsatt och fritt socker i de europeiska länderna. För barn och ungdomar handlar det också om sötade mjölk- och yoghurtprodukter. Intaget varierar mycket mellan olika grupper i befolkningen och variationen mellan länder är också stor.

Det är komplext att utvärdera sambandet mellan socker och hälsa, bland annat att skilja på vad som är sockrets enskilda effekt, på molekylnivå, och på vilket sätt socker påverkar energiintaget.

Efsa välkomnar nu synpunkter på den vetenskapliga utvärderingen – senast den 30 september.

Efsa arrangerar ett seminarium om utvärderingen den 21 september.

Länkar till infografik: Draft conclusions       Efsa explains

Klart med fler systematiska litteraturöversikter för NNR2022

Uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2022, omfattar en rad systematiska litteraturöversikter inom vissa områden. Nu är det andra urvalet gjort.

>>text: Cecilia Nälsén, PhD Nutrition, nutritionsfakta.se

NNR2022-kommittén har beslutat om ytterligare fem områden för systematiska litteraturöversikter, som ska ge en samlad bedömning av de samband man vill studera:

  • Intag av D-vitamin från mat och tillskott hos barn, vuxna och äldre – och D-vitaminstatus
  • Intag av vitt kött (kyckling) – och riskfaktorer, typ 2-diabetes och mortalitet av alla orsaker
  • Intag av långkedjiga n-3 fettsyror från tillskott hos gravida – och astma och allergier hos barnet
  • Intag av nötter hos vuxna – och hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes
  • Intag av kostfibrer hos barn – och tarmfunktion

Följande fem områden presenterades under våren:

  • Intag av växtbaserat protein hos barn – och tillväxt hos barn
  • Intag av baljväxter – och hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes
  • Intag av växtbaserat protein hos vuxna – och hjärt- och kärlsjukdom och typ 2-diabetes
  • Vitamin B12 och vitamin B12-status i riskgrupper
  • Fettkvalitet och mental hälsa

Ny avhandling presenterar en viktig väg för att främja hållbara matvanor

Maten är en av de största orsakerna till klimatförändringar och ohälsa globalt. Frågan är hur vi kan förändra våra matvanor för att stoppa dessa effekter. Skolmåltider kan nå barn av alla socioekonomiska bakgrunder och har en unik potential att främja hållbara matvanor hos den yngre generationen – som kan bestå till vuxen ålder. I sin doktorsavhandling visar Patricia Eustachio Colombo att det på olika sätt går att introducera barn till klimatvänliga, näringsrika, prisvärda och kulturellt lämpliga skolluncher utan att få ett ökat matsvinn eller ett minskat intag. Detta med skolluncher som minskar klimatpåverkan med 40 procent och har en lägre kostnad.

>>text: Patricia Eustachio Colombo, med dr i hållbar nutrition, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, Stockholm

Hållbara matvanor – varför och hur?

Det finns ett akut behov av att anpassa våra matvanor till målen för miljömässig hållbarhet och folkhälsa. Matvanor med låga intag av fullkorn, baljväxter, frukt och grönsaker, kombinerat med stor konsumtion av rött och processat kött, socker och salt bidrar alltmer till dödlighet och kroniska sjukdomar i många regioner i världen (1). Den nuvarande efterfrågan på livsmedel vidmakthåller också produktionssystem som idag står för ungefär en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp (2). Att gå över till hållbara matvanor — ”med låg miljöpåverkan som bidrar till livsmedels- och näringssäkerhet och till ett hälsosamt liv för nuvarande och framtida generationer” (3) — är därför brådskande. För att lyckas ändra konsumtionsmönstren krävs både en fördjupad förståelse för de faktorer som påverkar våra matval i olika miljöer – och effektiva insatser som kan förhindra ohållbara matvanor (4).

Skolmåltider har identifierats som en viktig arena för att främja hälsa i samhället och minska sociala hälsoskillnader samtidigt som miljömässig hållbarhet beaktas (5).  Skolmåltiderna kan nå de flesta, eller rent av alla barn, beroende på skolmåltidssystem (6, 7). Sverige är ett av få länder i världen där alla barn från förskoleklass till årskurs 9 nås av en fullt subventionerad lunch (8). I Sverige serveras årligen nästan 200 miljoner måltider i landets nästan 5000 grundskolor (8). Svenska skolmåltider har alltså stor potential att bidra till att främja sunda och miljövänliga matvanor hos alla barn, både på kort och lång sikt (9, 10).

I min avhandling ”Optimizing school meals today: a pathway to sustainable dietary habits tomorrow” (11) har jag gjort fyra forskningsstudier som på olika sätt bidrar till kunskap om hur hållbara matvanor kan uppnås genom skolmåltidssystemet i både teori och praktik.

Betydelsen av skolmåltider för kostintaget hos barn i Sverige

Den första delstudien (12) handlar om barnens intag av energi, näringsämnen och livsmedelsgrupper från skollunchen. Intaget beräknas och jämförs mellan flickor och pojkar, och mellan elevernas olika socioekonomiska bakgrund. Studien bygger på analyser som gjorts av matintaget hos de elever i årskurs 5 och 8 som deltog i den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom (2016-2017) (13).

Studien visar att skollunchen i genomsnitt stod för 20-30 procent av energi- och näringsintaget, och hamnar således under det mål på 30 procent av dagsbehovet som har satts upp för skolluncher (14). Resultaten visar också att skollunchen bidrog med nästan hälften av det totala dagsintaget av grönsaker, och ungefär två tredjedelar av fiskintaget.

Skollunchen har också en högre näringstäthet (g/10 MJ) och en lägre energitäthet (kJ/g) än de måltider som intogs under resten av dagen. Näringstäthet ger ett mått på måltidens kvalitet genom att beräkna mängd näringsämnen per energiinnehåll. Energitäthet mäter energiinnehåll relaterat till mängden av ett livsmedel eller en maträtt. För hög energitäthet i en måltid kan leda till ett för högt energiintag. Pojkar äter mer rött och processat kött och mindre med grönsaker och fibrer än flickor, både sett över hela dagen och under skollunchen. Detta reflekterar även matvanor hos vuxna i dag.

Sett över hela dagen så var intaget av energi samt de flesta näringsämnen och livsmedelsgrupper, som till exempel grönsaker, lägre hos barn till föräldrar med kortare utbildning. Under skollunchen däremot fanns nästan inga skillnader i energi- eller näringsintag eller mängden grönsaker mellan barn till föräldrar med kortare respektive längre utbildning. Detta visar att skollunchen kan spela en viktig roll i att utjämna sociala skillnader i matvanor, och ha betydelse för folkhälsan.

Hållbara skolluncher i teorin

Den andra delstudien (15) utvecklar en övergripande strategi för att utforma hållbara skolmåltider med hjälp av en metod som kallas linjär optimering. Utgångspunkten är livsmedelslistor från svenska grundskolor. Listorna innehåller information om all mat och dryck som köpts in för att tillaga skolluncher under ett helt skolår (2015/2016). Listan omfattar information om total inköpt vikt av respektive livsmedel, runt 700 olika livsmedel beroende på skola, samt jämförelsepriser. Livsmedelslistorna kopplades till Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas – för matens näringsinnehåll – och RISE (Research Institutes of Sweden) klimatdatabas – för matens klimatpåverkan.

Jag använde sedan denna matematiska modell för att beräkna nya livsmedelslistor som uppfyller krav på näringsintaget och lägre klimatpåverkan – samtidigt som de skulle vara så lika ursprungslistorna som möjligt med avseende på livsmedelssammansättning och kostnad.

Beräkningarna visar att det var möjligt att minska på skolmåltidernas växthusgasutsläpp med omkring 40 procent utan att utesluta några livsmedel eller öka kostnaden. Detta samtidigt som måltidernas näringsriktighet uppfylldes. De nya listorna innehöll mindre med animaliska produkter och en större andel växtbaserade livsmedel.

Hållbara skolluncher i praktiken

Den tredje delen (16) i avhandlingen är en interventionsstudie som genomfördes för att studera acceptansen hos elever i grundskolan av skolluncher som bygger på resultatet i ovanstående studie. Den nya matsedeln, en hållbar 4-veckors skollunchmeny – som var näringsriktig, hade en 40 procent lägre klimatpåverkan och en 11 procent lägre kostnad än ursprungsmatsedeln—användes i tre grundskolor i Botkyrka kommun. Elevernas acceptans utvärderades genom att mäta det dagliga matsvinnet och lunchkonsumtionen under fyra veckor med den nya menyn. Perioden jämfördes sedan med fyra veckor med den ursprungliga matsedeln. Eleverna svarade också på ett frågeformulär som mätte deras tillfredsställelse med de olika typerna av skolluncher.

Analyserna visade att den nya hållbara menyn varken ökade matsvinnet eller förändrade elevernas konsumtion och tillfredsställelse med skolluncherna.

Möjligheter att skala upp

Den sista delstudien (17) fördjupar de tidigare delstudierna med fokusgruppsintervjuer för att utforska elevernas och kökspersonalens åsikter om den nya menyn. Syftet var också att identifiera utmaningar och möjligheter att framgångsrikt introducera hållbara skolmåltider i stor skala. Sex fokusgruppsdiskussioner genomfördes med elever i årskurs 5 (10-11 år) och årskurs 8 (14-15 år), och tre med kökspersonal. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, vilket innebar att en tolkning av innehållet i intervjuerna gjordes genom en systematisk kategorisering av teman och mönster.

Resultatet kan delas upp i fem huvudkategorier och 11 underkategorier. De fem huvudkategorierna är:

1. Erfarenheter av den nya menyn. Visade hur den nya menyn på olika sätt uppfattades av eleverna, och kökspersonalens erfarenheter av att arbeta med menyn. Kökspersonalen upplevde att eleverna var mindre nöjda med de nya måltiderna. Eleverna däremot uttryckte i allmänhet att de knappt märkte några skillnader alls på skolluncherna under den tid då den nya menyn serverades.

2. Betydelsen av hållbar mat. Det handlar om elevernas och kökspersonalens uppfattningar om konceptet hållbara matvanor och hur det präglade deras vardag. Båda grupperna framhåller hållbart ätande som viktigt i teorin men samtidigt någonting som är svårt att ta hänsyn till i vardagen.

3. Faktorer som påverkar acceptans av växtbaserade livsmedel. Innefattar aspekter såsom påverkan av sensoriska faktorer (smak, utseende och lukt), befintliga matvanor och grupptryck i valet att äta eller inte äta av skollunchen.

4. Möjligheter att öka växtbaserat ätande. Omfattar faktorer relaterade till elevernas och kökspersonalens idéer om hur man kan öka acceptansen av växtbaserade livsmedel. Här diskuterade både elever och kökspersonalen vikten i att introducera barn för växtbaserade rätter i tidig ålder, och att fokusera på sådant som barnen redan gillar snarare än att hitta på helt nya rätter.

5. Behovet av en stöttande miljö för att uppnå kostförändringar. Det handlar om elevernas och kökspersonalens tankar om vikten av mer kunskap, tid och resurser. Här betonar både elever och kökspersonal betydelsen av att göra elever, kökspersonal och andra aktörer mer engagerade i processen att introducera hållbara skolmåltider.

Slutsatser

Denna avhandling presenterar forskning som undersöker hur hållbara matvanor kan främjas genom skolmåltidssystemet. Min avhandling visar att det svenska skolmåltidssystemet har stor potential att främja hälsosamma och näringsrika matvanor hos barn. Skolmåltiderna kan också jämna ut ojämlikheter i matvanor mellan könen och social bakgrund på lång sikt.

Resultaten visar också att det är möjligt i praktiken att introducera näringsriktiga, överkomliga och klimatvänliga skolmåltider, utan att öka matsvinnet signifikant eller förändra elevernas konsumtion eller tillfredsställelse med skolluncher.

Den metod jag använder i avhandlingen fungerade i det svenska skolmåltidssystemet och skulle sannolikt också kunna överföras till andra offentliga måltidssystem som syftar till att upphandla och servera mer klimatvänliga och hälsosamma måltider.

Författaren uppger inga jävsförhållanden.

Referenser

1. Afshin A, Sur PJ, Fay KA, Cornaby L, Ferrara G, Salama JS, Mullany EC, Abate KH, Abbafati C, Abebe Z, et al. Health effects of dietary risks in 195 countries, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet 2019;393:1958–1972.

2. Climate Change and Land: An IPCC special report on climate change, desertification, land degradation, sustainable land management, food security, and greenhouse gas fluxes in terrestrial ecosystems. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), Geneva, Switzerland, 2019.

3. FAO. Sustainable diets and biodiversity – Directions and solutions for policy research and action. Proceedings of the International Scientific Symposium Biodiversity and Sustainable Diets United Against Hunger. Food and Agriculture Organization of the United Nations, Rome, 2010.

4. Garnett T, Finch J. What can be done to shift eating patterns in healthier, more sustainable directions? (Foodsource: chapters). Food Climate Research Network, University of Oxford, 2016.

5. WHO Regional Office for Europe. Food and nutrition policy for schools: a tool for the development of school nutrition programmes in the WHO European Region, 2016.

6. Willett W, Rockström J, Loken B, Springmann M, Lang T, Vermeulen S, Garnett T, Tilman D, DeClerck F, Wood A, et al. Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. Lancet 2019;393:447–492.

7. Oostindjer M, Aschemann-Witzel J, Wang Q, Skuland SE, Egelandsdal B, Amdam GV, Schjøll A, Pachucki MC, Rozin P, Stein J, et al. Are school meals a viable and sustainable tool to improve the healthiness and sustainability of children´s diet and food consumption? A cross-national comparative perspective. Crit Rev Food Sci Nutr 2017;57:3942–3958.

8. Skolverket. Statistik om förskola, skola och vuxenutbildning. https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning. Åtkomst 27 maj 2020.

9. State of School Feeding Worldwide. United Nations World Food Programme, Vienna, 2013.

10. Gauci C, Furtado A, Calleja A, Caldeira S, Storcksdieck genannt Bonsman S, Bakogian I, European Commission, Directorate-General for Health and Food Safety, Maltese EU Presidency team, European Commission, et al. Public procurement of food for health technical report on the school setting, 2017.

11. Eustachio Colombo P. Avhandling: Optimizing school meals today: a pathway to sustainable dietary habits tomorrow. Karolinska Institutet, 2021.

12. Eustachio Colombo P, Patterson E, Elinder LS, Lindroos AK. The importance of school lunches to the overall dietary intake of children in Sweden: a nationally representative study. Public Health Nutr 2020;23:1705–1715.

13. Moraeus L, Lemming EW, Hursti U-KK, Arnemo M, Sipinen JP, Lindroos A-K. Riksmaten Adolescents 2016–17: A national dietary survey in Sweden – design, methods, and participation. Food Nutr Res 2018;62:1381. https://doi.org/10.29219/fnr.v62.1381

14. Bra mat i skolan: råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Livsmedelsverket, 2018.

15. Eustachio Colombo P, Patterson E, Elinder LS, Lindroos AK, Sonesson U, Darmon N, Parlesak A. Optimizing School Food Supply: Integrating Environmental, Health, Economic, and Cultural Dimensions of Diet Sustainability with Linear Programming. Int J Environ Res Public Health 2019;16:3019.

16. Eustachio Colombo P, Patterson E, Lindroos AK, Parlesak A, Elinder LS. Sustainable and acceptable school meals through optimization analysis: an intervention study. Nutr J 2020;19:61. https://doi.org/10.1186/s12937-020-00579-z

17. Eustachio Colombo P, Elinder LS, Patterson E, Parlesak A, Lindroos AK, Andermo S. Barriers and Facilitators to Successful Implementation of Sustainable School Meals: A Qualitative Study of the OPTIMAT-Intervention. 2021. https://doi.org/10.21203/rs.3.rs-139427/v1

 

Uppdatering av de nordiska näringsrekommendationerna – vad är på gång?

Revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, är i full gång och flera av projektets milstolpar har nåtts. En del är processen för prioriteringen av de systematiska litteraturöversikterna inom projektet.

>>text: Eva Warensjö Lemming, med dr och Hanna Eneroth, med dr, båda risk- och nyttovärderare vid Risk- och nyttovärderingsavdelningen, Livsmedelsverket, Uppsala

 

Just nu pågår arbetet med att revidera de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) inför den sjätte upplagan (NNR2022), som beräknas vara klar i slutet av 2022. Upplagan innehåller, precis som tidigare, rekommendationer och referensvärden för energi och näringsämnen som ska tillgodose behovet för tillväxt, utveckling, funktion och hälsa genom hela livet. En nyhet i NNR2022 är en större vikt på livsmedelsgrupper och livsmedelsbaserade råd. Även samband mellan matvanor och miljömässig hållbarhet finns med i högre grad än tidigare.

Arbetet leds från Norge och två representanter från varje nordiskt land ingår i arbetsgruppen. Dessutom ingår observatörer från de baltiska länderna. Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet och hälso-och livsmedelsmyndigheter i de deltagande länderna.

Arbetsprocess för att ta fram referensvärden och livsmedelsbaserade råd

Arbetet med att ta fram referensvärden och livsmedelsbaserade råd i NNR2022 genomförs i fyra steg (se figur 1) där oberoende ”funktioner” gör olika delar av arbetet och alla delar dessutom granskas. Uppdelning ska kvalitetssäkra underlagen, som denna gång tagits fram på ett mer transparent sätt än i tidigare revideringar. De livsmedelsbaserade råden i NNR ska ligga till grund för detaljerade kostråd i de olika länderna.

Figur 1. Schematisk bild över processen för att ta fram referensvärden och livsmedelsbaserade ­råd i NNR2022. Referens: Figur översatt från projektets webbplats.

 

Steg 1-Strategi

Den initiala strategiska planeringen är klar (steg ett). Bland annat har tre artiklar som beskriver ramverket för uppdateringen publicerats (1, 2, 3). Dessutom har experter rekryterats för att delta i arbetet med att utföra nya systematiska litteraturöversikter, så kallade de novo SR, i ett virtuellt center, NNR Systematic Review Centre (NNR SR-center). Andra experter ska också skriva och granska alla kapitel i NNR. Experterna rekryterades efter en allmän utlysning och hundratalet forskare är nu engagerade som experter i projektet. NNR SR-centret består av ett tiotal forskare från de nordiska länderna.

Steg 2-Orsakssamband

Just nu befinner sig arbetet med revideringen i steg två. För att undersöka och presentera samband mellan en nutritionsfaktor, exponering, och olika utfall används olika typer av underlag, som till exempel olika typer av litteraturöversikter. Se nedan förklaring av de olika typerna av litteraturöversikter som används.

Scoping review – en kartläggande litteraturöversikt som på ett systematiskt sätt går igenom samband mellan exponering och utfall utan att göra en slutlig sammanvägning av resultaten utifrån en specifik frågeställning.

Kvalificerad systematisk litteraturöversikt – redan tillgängliga systematiska litteraturöversikter som systematiskt gått igenom samband mellan exponering och utfall utifrån specifika frågeställningar och som uppfyller NNR:s kvalitetskrav. Innehåller kvalitetsgradering av de ingående studierna och en slutlig sammanvägning av resultaten.

De novo systematisk litteraturöversikt – nya systematiska litteraturöversikter, här ingår de som ska göras inom ramen för NNR2022.

Varje kapitel i NNR baseras på en uppdaterad kartläggande litteraturöversikt men även de andra typerna av litteraturöversikter som beskrivits och andra relevanta studier kan ingå. I steg två sker också det stora arbetet med att genomföra nya systematiska litteraturöversikter i NNR SR-centret och att foga samman de ingående kapitlen.

Steg 3-Integrering

I steg tre ska faktorer och förhållanden som kan påverka referensvärden och livsmedelsbaserade råd beaktas. För att kunna göra bedömningen kommer det att finnas fem bakgrundsartiklar som belyser livsmedels- och näringsintag, hälsoutmaningar i de nordiska och baltiska länderna, fysisk aktivitet, miljömässig hållbarhet och övervikt/fetma.

Steg 4-Referensvärden och livsmedelsbaserade råd

I steg fyra ska alla kapitel göras klara och referensvärden och livsmedelsbaserade råd fastställas.

Prioritering av ämnen till nya systematiska litteraturöversikter

Prioritering av ämnen till nya systematiska litteraturöversikter är centralt i uppdateringen av NNR, eftersom resultaten kan påverka referensvärden och livsmedelsbaserade råd. Prioriteringen har gjorts enligt en metod som beskrivs i detalj i en artikel som kommer att publiceras i Food & Nutrition Research. I korthet bygger prioriteringen på ämnen som nominerats av forskare, myndigheter, livsmedelsföretag, andra intressenter och allmänheten via en allmän utlysning. Förslagen på ämnen skickades in i ett formulär på projektets webbplats, en så kallad “PI/ECOTSS”.

En “PI/ECOTSS” är ett strukturerat sätt att formulera en klar och tydlig vetenskaplig frågeställning (4). ”PI/ECOTSS” är väletablerad inom forskningen och används ofta för att formulera frågeställningar när systematiska litteraturöversikter görs. Ett exempel på en PI/ECOTSS visas i figur 2. En “PI/ECOTSS” kan innehålla följande information om ämnet: befolkningsgrupp (population), intervention/exponering (intervention/exposure), jämförelser (comparators), utfall (outcome), uppföljning (timing), kontext (setting) och studiedesign (study design).

 

Population (P) Intervention or Exposure (I/E) Comparators (C) Outcomes

(O)

Timing

(T)

Setting

(S)

Study design

(S)

Gravida kvinnor Järnintag från kosten och järnstatus Låga och höga intag

Låg och hög järnstatus

 

Utveckling av graviditets-diabetes Månader eller år Hög-inkomst-länder, nordisk kontext Kohortstudier, interventions-studier, randomiserade studier och andra typer av studier

Population befolkningsgrupp, intervention/exposure intervention/exponering, comparators jämförelser, outcome utfall, timing uppföljning, setting kontext, study design studiedesign 

Figur 2. Exempel på en PI/ECOTSS som är ett strukturerat sätt att formulera vetenskapliga frågeställningar.

 

Totalt kom från den allmänna utlysningen 45 nomineringar som innehöll förslag på fler än 200 samband att undersöka. För att identifiera ytterligare potentiella ämnen för systematiska litteraturöversikter gjorde arbetsgruppen en genomgång av publicerade översiktsartiklar, som täckte de 51 näringsämnen och livsmedelsgrupper som är relevanta för NNR. Även denna genomgång resulterade i “PI/ECOTSS”.

För att undvika duplicering av redan publicerade systematiska litteraturöversikter identifierades 80 kvalificerade systematiska litteraturöversikter av arbetsgruppen. Av alla PI/ECOTSS som identifierats och som inte redan undersökts i en publicerad kvalificerad systematisk litteraturöversikt valdes 52 ut som relevanta. Därefter rankades ämnena som hög (n=21), medel (n=9) eller låg (n=22). De ämnen som rankats högt prioriterades i Delfi-processen i tre steg. I korthet innebär Delfi-processen att ämnena rankades av alla i arbetsgruppen, med en gemensam diskussion om resultatet efter varje omgång av individuell rankning. De fem första ämnena som valts ut för systematiska litteraturöversikter finns beskrivna i tabell 1. Ämnena för resterande fem systematiska litteraturöversikter inom projektet, kommer att väljas ut och presenteras på projektets webbplats framöver.

 

Tabell 1. De fem första systematiska litteraturöversikterna som ska genomföras i NNR-projektet.

Näringsämne/

livsmedelsgrupp

 

Åldersgrupp

Exponering Utfall
Protein

 

Små barn från 6 månader

Totalt intag av protein: Lågt och högt intag

Mängd protein från olika källor

Antropometri till exempel längd och vikt
Baljväxter

 

Vuxna och äldre

Olika typer av baljväxter

Lågt eller högt intag

Dos-respons-samband

Hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. Riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes, insulinresistens och insulinkänslighet
Protein

 

Vuxna

Jämföra intag av protein från animalier mot proteiner från växtriket Hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. Riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes, insulinresistens och insulinkänslighet
Vitamin B12

 

De mest känsliga grupperna: barn, gravida, ammande, äldre, veganer

Olika exponeringsnivåer från supplement och intag via maten Vitamin B12-status
Fett och fettsyror

 

Medelålders vuxna och äldre (från 50 år)

Olika typer av fettsyror och fettyper (ej totalt fett) Kognitiva utfall, som Alzheimers sjukdom och demens

Följande typer av studier kommer att användas: randomiserade studier, interventionsstudier och prospektiva kohortstudier.

 

Ett kapitel uppdateras som en kartläggande litteraturöversikt, men tar in underlag från de nya systematiska litteraturöversikterna från NNR SR-centret, andra kvalificerade systematiska litteraturöversikter och övriga relevanta studier. Kapitel som fanns med i NNR 2012 utgör en utgångspunkt. Men i NNR2022 ingår som tidigare nämnts många fler kapitel, till exempel om livsmedelsgrupper.

Integrering av miljömässig hållbarhet i de livsmedelsbaserade råden

Det Nordiska ministerrådet har som mål att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Därför kommer det också vara större fokus på hållbarhet i NNR2022. Ett av delmålen för projektet är att ta fram en plattform för hur miljömässig hållbarhet ska integreras i livsmedelsbaserade råd.

Detta arbete är komplext och därför har projektet tagit hjälp av Chatham House i London, ett oberoende institut som arbetar med olika typer av policyfrågor. Chatham House kommer att stödja skrivandet av de två bakgrundsartiklarna och en artikel som beskriver själva integrationen av miljömässig hållbarhet i NNR. I skrivargruppen kommer det finnas representanter från arbetsgruppen och experter från de nordiska och baltiska länderna.

Författarna uppger inga jävsförhållanden.

 

Tidigare publiceringar om NNR2022 på Nutritionsfakta:

Nordiska näringsrekommendationer 2022 – nu är de första artiklarna om metodiken publicerade

Hållbarhet ställer nya krav på näringsrekommendationer

Klart med de första systematiska litteraturöversikterna för NNR2022

Referenser

1. Christensen JJ, Arnesen EK, Andersen R, Eneroth H, Erkkola M, Høyer A, Lemming EW, Meltzer HM, Halldórsson ÞI, Þórsdóttir I, Schwab U, Trolle E, Blomhoff R. The Nordic Nutrition Recommendations 2022 – principles and methodologies. Food Nutr Res. 2020 Jun 18;64. doi: 10.29219/fnr.v64.4402. PMID: 32612489; PMCID: PMC7307430.

2. Arnesen EK, Christensen JJ, Andersen R, Eneroth H, Erkkola M, Høyer A, Lemming EW, Meltzer HM, Halldórsson ÞI, Þórsdóttir I, Schwab U, Trolle E, Blomhoff R. The Nordic Nutrition Recommendations 2022 – handbook for qualified systematic reviews. Food Nutr Res. 2020 Jun 18;64. doi: 10.29219/fnr.v64.4404. PMID: 32612492; PMCID: PMC7307435.

3. Arnesen EK, Christensen JJ, Andersen R, Eneroth H, Erkkola M, Høyer A, Lemming EW, Meltzer HM, Halldórsson ÞI, Þórsdóttir I, Schwab U, Trolle E, Blomhoff R. The Nordic Nutrition Recommendations 2022 – structure and rationale of qualified systematic reviews. Food Nutr Res. 2020 Jun 18;64. doi: 10.29219/fnr.v64.4403. PMID: 32612488; PMCID: PMC7307429.

4. Thabane L, Thomas T, Ye C, Paul J. Posing the research question: not so simple. Can J Anaesth. 2009 Jan;56(1):71-9. doi: 10.1007/s12630-008-9007-4. Epub 2008 Dec 24. PMID: 19247780.

Biomarkörer för att mäta matvanor

Notis
Webbinarium 26-27 april 2021

Årligen anordnar Nätverket Epidemiologi Och Nutrition (NEON) nationella möten inom olika områden relaterade till forskning inom mat och hälsa. Temat för årets möte var biomarkörer och rubriken på mötet var ”Dietary biomarkers for measuring food habits – possibilities and challenges”. I år arrangerades mötet som ett webbinarium av NEON, Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) Nationalkommitté för Nutrition och Livsmedelsvetenskap och EpiHealth. Inspelningen av webbinariet finns tillgänglig via NEON:s och KVA:s webbplatser.

Nyckelhålet blir ännu grönare

Nyckelhålet – Livsmedelsverkets märkning för nyttigare mat – har funnits i över 30 år och utvecklas hela tiden. Märkningen ställer krav på mer fullkorn och fibrer, mindre socker och salt och nyttigare fett. Den första mars trädde nya kriterier för märkningen i kraft, som innebär att fler växtbaserade rätter kan märkas och att det blir enklare att märka nyttiga färdigrätter.

>> text:  Veronica Öhrvik, AgrDr, Avdelningen för hållbara matvanor, Livsmedelsverket, Uppsala

 

Nyckelhålets kriterier baseras på de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, (1) och revideras regelbundet för att följa med i förändringar i matvanor, näringsrekommendationer och kostråd.

Första mars i år trädde den tionde versionen av Nyckelhålsföreskrifterna i kraft (2). De två huvudsakliga syftena med den nya versionen var att göra det enklare att Nyckelhålsmärka färdigrätter genom förenklade, men inte mindre strikta kriterier – och att göra det enklare att äta grönt, i enlighet med NNR och Livsmedelsverkets kostråd.

Färre men lika strikta

Tidigare krävdes att sammanlagt 11 villkor på produkt- och näringsämnesnivå skulle uppfyllas för att färdigrätter skulle kunna märkas. Företagen uppgav också att ju mer sammansatta produkterna är, desto svårare är det att märka dem med Nyckelhålet (3). Konsumenterna anser att det är svårast att hitta just färdigrätter och vegetariska produkter med Nyckelhålet (4), eftersom utbudet är litet. 2019 var det bara några enstaka procent av färdigrätterna som var Nyckelhålsmärkta (5).

Samtidigt ökar efterfrågan på färdigrätter. Syftet med revideringen av kriterierna för färdigrätter var därför att ta bort de villkor som gjorde reglerna för komplexa, och som var mindre relevanta för den hälsosamma helheten: mer fullkorn och grönt, mindre salt och socker och nyttigare fett.

De krav som har strukits är:

  • Kravet om energiinnehåll per portion, vilket också gör att nu kan även flerportionsförpackningar märkas.
  • Kravet om maxhalt av salt per portion – men krav på salt per 100 gram finns kvar.
  • Kravet på andel av energiinnehållet som kommer från fett – ändrat till en maxgräns i gram för att göra det enklare att förstå.

I de reviderade kriterierna för Nyckelhålsmärkningen har det förtydligats att mindre mängder mjöl, till exempel för redning, inte behöver vara fullkornsmjöl. Dessutom gäller det endast för panerade produkter att tillagningsanvisningen inte får innebära att fett tillförs. Förhoppningen är att förändringarna ska leda till fler Nyckelhålsmärkta färdigrätter på marknaden.

Lättare att äta grönt

Ett studentarbete från SLU 2019 (6) visade att Nyckelhålet behöver utvecklas för att göra det enklare att följa kostrådet att äta grönare. Förslagen har lett till en rad konkreta förändringar i den nya versionen:

  • Fullkorn kan nu delvis eller helt ersättas av baljväxter, grönsaker eller rotfrukter i spannmålsbaserade produkter.
  • Kött kan delvis ersättas av fullkorn, baljväxter, grönsaker eller rotfrukter i köttprodukter.
  • Växtbaserade produkter breddas genom att ändra kravet på socker till tillsatt socker för att göra det möjligt att rotfruktsbiffar och liknande produkter som naturligt innehåller lite mer socker kan märkas med Nyckelhålet.
  • Växtbaserade produkter breddas också genom att kravet på max 33 procent mättat fett ändras till en maxgräns i gram istället. Många av produkterna i kategorin har en mycket låg fetthalt vilket tidigare gjorde att ett innehåll på mindre än ett halvt gram mättat fett per 100 gram kunde innebära att produkten inte kunde märkas.
  • En ny kategori ”skivade vegetabiliska pålägg” har införts. Kategorin har högre salthalt än övriga vegetabiliska produkter. Det tog emot för oss i den nordiska gruppen att ändra till en högre salthalt eftersom det med dagens matvanor inte räcker att alltid välja Nyckelhålsmärkt för att komma ner i populationsmålet på 6 gram salt per dag och person (7). Men vi bedömde att det annars var orealistiskt att företagen skulle märka några produkter inom denna kategori. Det är fortfarande ett striktare kriterium än för salt i skinka och i princip samma nivå som för ost.

Vegetariska produkter är ett segment som växer mycket snabbt och därför såg vi ett stort behov av att uppdatera kriterierna för produktgruppen. Samtidigt som ändringarna förhoppningsvis underlättar märkning med Nyckelhålet, ställs nu också högre krav på ingredienserna i de vegetariska produkterna. Minst 50 procent ska bestå av fullkornsspannmål, grönsaker, baljväxter, rotfrukter eller icke-animaliskt protein. Förut låg gränsen på att 60 procent av råvarorna skulle vara vegetabiliska, men då kunde till exempel produkter huvudsakligen framställda på vanligt mjöl märkas.

Välkänt och välanvänt

Nyckelhålet är en av de mat-märkningar som konsumenter känner till allra bäst. Mer än 95 procent av alla konsumenter i Sverige har hört talas om Nyckelhålet – och det gäller oavsett kön, utbildningsnivå, inkomst och bostadsort. Åtta av tio av dem som känner till Nyckelhålet förknippar märkningen med hälsosam mat och mer än fem av tio uppger att de använder Nyckelhålet för att välja hälsosamt (4).

Även företagen uppger att de använder Nyckelhålet. Enligt ett mastersarbete vid SLU använder nästan nio av tio av de större producenterna Nyckelhålet på sina produkter och mer än hälften uppger att de för viss del av sitt sortiment använder Nyckelhålet som riktmärke vid produktutveckling (8).

Nyckelhålet används även praktiskt inom vården. Enligt en undersökning från 2017 hade tre av fyra dietister och mer än hälften av läkarna och sjuksköterskorna använt Nyckelhålet i sitt arbete under det senaste året (9). Nyckelhålet har även visat sig vara ett uppskattat verktyg för föräldrar till överviktiga barn (10).

Nyckelhålet används även inom preventivt arbete. Ett exempel är de satsningar Angereds Närsjukhus gör för jämlik hälsa. De anordnar bland annat butiksvandringar där deltagarna får tips och information om hälsosamma val i matbutiken. Deltagarna får bland annat reda på vad Nyckelhålsmärkning innebär och vid dessa vandringar är Nyckelhålet ”jätteuppskattat” (11). Ett annat exempel är den bok som BVC delar ut till landets 5-åringar för att uppmuntra till läsglädje och kunskap om hur kroppen fungerar (12). Barnen uppmuntras där bland annat att leka Nyckelhåls-detektiver.

Men det finns såklart en hel del som kan förbättras. Till exempel vet bara 3 av 10 konsumenter att Nyckelhålet innebär mindre salt (4). Att titta efter Nyckelhålet är ett av de enklaste sätten att minska sitt saltintag – vilket mer än hälften av befolkningen uppger att de åtminstone försöker då och då (13). Vet man inte att Nyckelhålet står för mindre salt kommer man inte heller använda märkningen för att välja produkter med mindre salt.

Nyckelhålet anses inte heller vara särskilt modernt – främst i de äldsta åldersgrupperna (4). Det har också bekräftats i en enkät till sjuksköterskor, där de som ger råd om Nyckelhålet framför allt verkar vara sjuksköterskor mellan 21 och 30 år. De övriga uppgav att de ”Saknar tillräcklig kunskap om kostrådet”, ”Anser att det ligger utanför mitt ansvarsområde” och ”Anser kostrådet omodernt” (14).

Livsmedelsverket skulle behöva arbeta mer för att öka både kunskap och förståelse för Nyckelhålet, för att nå ut med budskapet att det inte behöver vara så svårt som det kan kännas att förbättra sina matvanor. Det går att äta hälsosammare utan att ställa om hela livet. Det är just det som Livsmedelsverket vill lyfta fram genom sitt nya sätt att kommunicera om Nyckelhålet – Det handlar inte om att byta liv.

Första märkningen i sitt slag

Idag finns det många märkningar globalt för hälsosamma val av livsmedel och EU-kommissionen ska 2022 ge förslag på harmoniserad märkning i EU.

När Nyckelhålet lanserades av Livsmedelsverket 1989 var det unikt och 2009 började Nyckelhålet även användas i Norge och Danmark och 2013 på Island. Sedan dess är Nyckelhålet ett nordiskt samarbete, både för regelverket och kommunikationen kring märkningen.

Syftet med Nyckelhålet är att underlätta för konsumenter att göra hälsosamma val. Nyckelhålet visar på de bästa alternativen, med de nordiska näringsrekommendationerna som utgångspunkt, i varje produktgrupp som omfattas av Nyckelhålet. Nyckelhålet står för mindre socker och salt, mer fullkorn, fibrer, grönsaker, baljväxter, rotfrukter och nyttigare fett.

Nyckelhålet är också ett sätt att uppmuntra branschen att utveckla hälsosammare alternativ. Det är frivilligt och avgiftsfritt att använda Nyckelhålet, men de företag som gör det måste följa reglerna och märkningen omfattas av offentlig kontroll. Legalt räknas Nyckelhålet som ett näringspåstående.

Författaren uppger inga jävsförhållanden.

Referenser

1. Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Recommendations 2012. Integrating nutrition and physical activity. Köpenhamn. Danmark.

2. Livsmedelsverkets föreskrifter om användning av symbolen Nyckelhålet; LIVSFS 2005:9.

3. Nyckelhålets påverkan på produktutvecklingen under 25 år. Ipsos. 2015. Stockholm.

4. Öhrvik V. 2021. L 2021 nr 06: Vad tycker konsumenterna om Nyckelhålet. Livsmedelsverkets rapportserie. Uppsala.

5. 2020. Slutrapport: Regeringsuppdrag Nyckelhålet 2017–2019. Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Uppsala.

6. Ramberg E. En utredning av Nyckelhålet med fokus på miljömässig hållbarhet – Ger kriterierna vägledning för Livsmedelsverkets kostråd “ät grönare”? Kandidatarbete 2019. SLU, Uppsala.

7. Åhlin J. Nutritional benefits achieved when exchanging certain food products with those labeled with the Keyhole symbol. Masterarbete 2015. Stockholms universitet, Stockholm.

8. Andersson C. The Nordic Keyhole – quantitative analysis of its use in product reformulation and development. Masterarbete 2021. SLU, Uppsala.

9. Orbe J & Theroell C. En kvantitativ undersökning om förtroendet för Livsmedelsverket bland kostarbetare 2017. SIFO (1537248).

10. Ek A, et al. Responding positively to “children who like to eat”: Parents’ experiences of skills-based treatment for childhood obesity. Appetite 2020; 145: 104488.

11. Muntligt Maria Magnusson, Angereds Närsjukhus

12. Sundström J, et al. Saga-sagor Fiffiga kroppen och finurliga knoppen. 2019. Bonnier Carlsen Bokförlag. Stockholm.

13. 2021. Konsumenternas kunskap om och attityd till salt. Opublicerad data.

14. Lindqvist S, et al. Kostråd från sjuksköterska till patient: En kvantitativ studie om sjuksköterskors kännedom om och förmedling av Livsmedelsverkets kostråd till patienter. Kandidatarbete 2018. Uppsala universitet.

Glöd i stället för tomtebloss – psykologiprofessor Magnus Lindwall om motivation och hälsa

Intervju

Vad motiverar oss till att äta mer hälsosamt, träna eller minska i vikt? Cecilia Nälsén har intervjuat Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi som forskar om hållbar motivation. Han berättar om hur var och en oss skapar motivationen för sig själv, hur den kan få oss att leva hälsosamt och må bättre – utan att ge upp.

>>text: Cecilia Nälsén, PhD Nutrition, nutritionsfakta.se

Motivation kan beskrivas som drivkrafter som ligger bakom vårt beteende och vår ansträngning, och även riktningen och intensiteten på ansträngningen.

– Ofta pratar man allmänt om motivation till vardags och fokuserar på kvantitet, hur motiverad du är. Forskningen går djupare och handlar om typen av motivation, kvaliteten, det som håller över tid, säger Magnus Lindwall.

Forskningen utgår främst från den så kallade självbestämmandeteorin (self-determination theory). En stor del av forskningen om motivation baseras på denna idag 50-åriga teori, som kan liknas vid en flygbild av terrängen. Grunden i självbestämmandeteorin är vad som skapar hållbar motivation och hur den påverkas av vår miljö och omgivning.

– En styrka i teorin är att den baseras på breda principer och innefattar många delar som man sedan skräddarsyr efter olika frågeställningar. Självbestämmandeteorin har lett till utvecklingen av verktyg för att skapa hållbar motivation, berättar Magnus Lindwall.

Centrala begrepp inom teorin är självbestämmande och kontrollerande motivation. Magnus Lindwall understryker att det är den självbestämmande motivationen man vill nå för att skapa en hållbar motivation som gör att vi fungerar och mår bättre.

– Typen av motivation, kvaliteten, är viktig och avgör om motivationen blir hållbar över tid. Livet är som ett Vasalopp, och vi behöver en hållbar drivkraft för att glöda och orka hålla i beteendet, och inte en tillfällig gnista, betonar Magnus Lindwall.

Forskningen visar att sannolikheten ökar att vi når en självbestämmande motivation om vi känner oss tillfredsställda med tre psykologiska behov: kompetens, autonomi och tillhörighet.

Om vi känner att vi lyckas med något leder det till att vi känner kompetens – och fortsätter därmed. Med autonomi menas valfrihet och frivillighet i ett beteende, till exempel att du själv väljer vilken mat du lagar. Känner du tillhörighet eller social samhörighet med andra, att du delar samma åsikter med andra vad du ska äta och inte äta, är det större sannolikhet att en självbestämmande och hållbar drivkraft skapas. Man kan likna det vid att du sitter i förarsätet i bilen och styr, och inte i baksätet.

– Om du däremot känner att du inte lyckas och att beteendet är påtvingat då ökar sannolikheten att du inte fortsätter. I förlängningen fungerar och mår du sämre. Drivkraften finns i alla men genom att skapa en miljö där du uppfyllt de tre psykologiska behoven kan hållbar motivation byggas, säger Magnus Lindwall.

Den kontrollerande typen av motivation kan vara en belöning eller att undvika ”straff” eller dåligt samvete, till exempel utföra något för att undvika att få skäll, alltså något påtvingat. Kontrollerande motivation kan också vara att du själv fungerar som kontrollant – att du äter nyttigt för att inte få dåligt samvete. Kontrollerande motivation kan fungera som kortsiktig motivation men är inte hållbar på längre sikt enligt Magnus Lindwall.

Hans forskning är baserad på självbestämmandeteorin, och främst om fysisk aktivitet och träning. Personer som känner kompetens, autonomi och tillhörighet kopplad till sin träning har större sannolikhet till självbestämmande motivation.

– Det leder till att träningen blir hållbar och att personerna fortsätter vara fysiskt aktiva och inte slutar träna. Centralt i min forskning har varit att studera hur denna hållbara drivkraft skapas.

Det finns än så länge lite forskning om motivation och matvanor eller viktminskning, men det skulle kunna vara liknande principer som för motivation och fysisk aktivitet och andra hälsobeteenden, anser Magnus Lindwall.

– Du kan känna dig kompetent genom att lyckas laga hälsosammare mat. När förändringen inte är påtvingad och när du känner stöd från dina närmaste eller social tillhörighet till en grupp, då kan det leda till en förändring som håller i sig över tid.

Är det skillnad i teorin bakom att komma i gång med ett positivt hälsobeteende och att upprätthålla det?

– Det kan vara bra att komma i gång med en ny vana i små steg så att du känner dig kompetent – att du lyckas komma i gång. Starten kan vara kontrollerande motivation i form av råd från läkare att äta mer hälsosamt. Om motivationen sedan ska bli hållbar bör du snabbt känna valfrihet och att den övergår i självbestämmande motivation. Det är ingen nackdel för motivationen om den nya vanan är belönande i sig, konstaterar Magnus Lindwall.

Hållbar motivation kommer vid två typer av motivation, inre och yttre motivation. Inre motivation kan till exempel vara att ett beteende i sig är belönande, till exempel att äta något som är nyttigt och gott. Inre motivation bidrar till känslan av meningsfullhet och är en kraftfull typ av motivation.

Yttre motivation handlar om att du accepterat argumenten bakom, till exempel att du tränar regelbundet för att må bra.

– Ett viktigt begrepp inom den självbestämmande teorin är internalisering. Internalisering är att du tar in värdet från yttre källor och gör om dem till dina egna och på så sätt leder det till en självägande och hållbar motivation.

Skiljer sig motivationen mellan kvinnor, män, ungdomar och barn?

– Principerna gäller generellt för alla, men kan innebära olika saker för olika grupper. Man behöver förstå andras perspektiv och innebörden av att känna sig kompetent. Vad som är utvecklande kan skilja sig mycket beroende på till exempel ålder.

Dina bästa tips för att skapa hållbar motivation?

– Försök att hitta tillfällen då de tre psykologiska behoven möts. Vill du motivera andra behöver du inventera hur drivkrafterna ser ut i gruppen för att skapa en miljö där dessa tre behov nås. Det finns också verktyg som kombinerar delar från den självbestämmande teorin med till exempel motiverande samtal.

Hur kan jag under pandemin motivera mig till att träna och äta hälsosamt?

– Sätt målet lågt. Ha inte för höga ambitioner och ta små steg i början. Nöj dig med en promenad och inte en lång joggingtur, och ändra inte hela kosten på en gång utan börja till exempel med att äta mer grönsaker, tipsar Magnus Lindwall.

– Gläd dig över små vinster. Om målet är satt för högt är risken större att du känner att du misslyckas och sannolikheten att du lägger av ökar. Vi behöver glöda under lång tid för att motivationen ska bli hållbar och inte explodera som ett tomtebloss.

Lästips: Motivationsrevolutionen: från temporär tändning till livslång låga av Magnus Lindwall och Olof Röhlander, Bokförlaget Forum, 2020.

Konferens: Matallergi – diagnostik, nutrition och livskvalitet

11 oktober 2018 i Stockholm.

Matallergi påverkar individens matval och livskvalitet. Det är därför angeläget att råd, produkter och tjänster riktade till personer med matallergi, liksom den allmänna samhällsdiskussionen om matallergi, baseras på vetenskaplig grund. Att utesluta vissa livsmedel ur kosten på grund av matallergi kan få oönskade nutritionella konsekvenser, liksom vara hämmande i sociala sammanhang. Genom att beakta den senaste kunskapen underlättas trygga matval, vilket minskar risken att livsmedel utesluts i onödan. Vid konferensen presenterar och diskuterar aktiva forskare inom området flera viktiga frågor relaterade till matallergi utifrån den senaste forskningen – från diagnostik och gränsvärden för allergener i livsmedel till nutrition och livskvalitet.

Inbjudan med mer information och program >>

 

Arrangörer: SNF Swedish Nutrition Foundation i samverkan med projektet Bra mat för alla.
www.snf.ideon.se
https://astmaoallergiforbundet.se/bra-mat-for-alla/

Anmälan och kontakt: anneli.hovstadius@snf.ideon.se

Processade livsmedel missar målet

Reflektion

>> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund.

 

Få begrepp inom livsmedelsområdet har fått en så negativ klang de senaste åren som ”processade livsmedel”. Möjligen med undantag för ”ultraprocessade livsmedel”. Generella och svepande påståenden om att processade livsmedel har negativa hälsoeffekter och att intaget av sådana livsmedel därför bör undvikas, eller åtminstone kraftigt begränsas, har spridit sig som löpeldar. Budskapet återfinns även i vissa officiella kostråd. Däribland torde de brasilianska kostråden vara de i särklass mest fokuserade på just detta budskap – av tio rekommendationer för en hälsosam kost handlar två om att begränsa eller undvika intaget av processade respektive ultraprocessade livsmedel, och tre om att man bör välja naturliga eller minimalt processade livsmedel. Ett problem är dock att den definition av processade respektive ultraprocessade livsmedel som används är svårtolkad.

Inom respektive kategori anges exempel på livsmedel av mycket olika karaktär. Picklade grönsaker, konserverade sardiner, ost och bröd tillverkat av vetemjöl, jäst, vatten och salt, är exempel på processade livsmedel. Exempel på ultra-processade livsmedel är godis, glass, smaksatt yoghurt, hamburgare, pizza och skivat bröd.

I en kommentar i American Journal och Clinical Nutrition, framhåller Michael Gibney med kollegor att klassificeringen inte tar tillräcklig hänsyn till livsmedlens nutritionella kvalitet (1). De konstaterar också att processade livsmedel väsentligt bidrar till intaget av näringsämnen och ställer sig tveksamma till lämpligheten av att ge generella rekommendationer om att minska intaget av, eller till och med undvika, denna grupp av livsmedel. Frågan är om det ens är praktiskt möjligt att få ihop en näringsriktig kost utan processade livsmedel – förstås beroende på definitionen.

Det är givetvis ingen som invänder mot rekommendationer om ett begränsat intag av godis, läsk, kakor och chips. Och givetvis kan osötade yoghurtprodukter vara ett bättre alternativ än sötade varianter. Liksom fullkornsbröd jämfört med vitt bröd. Grunden till det handlar dock i första hand om livsmedlens näringsinnehåll, inte om hur de har processats.
Men visst, för att få fram socker krävs processning av sockerbetor eller sockerrör. Och för att få fram det vita mjölet krävs en viss ytterligare processning av spannmålskärnan, för att avskilja klifraktionen från mjölet, jämfört med fullkornsmjöl. Sötad yoghurt skulle alltså kunna betraktas som mer processad än en osötad, liksom det vita brödet i jämförelse med fullkornsbrödet. Men det är ett långsökt resonemang.

För till exempel bröd tänker gemene man sannolikt i första hand på brödbakningen som den aktuella processen. I så fall leder rekommendationer om att begränsa intaget av processade livsmedel till att man tvekar inför att äta bröd överhuvudtaget. Liksom yoghurt och ett stort antal andra livsmedel, med motsvarande resonemang. Om man vill göra ett hälsosamt val i brödhyllan eller yoghurtkylen är kunskap om att vi bör äta mer fiber och fullkorn, och begränsa intaget av tillsatt socker betydligt mer användbart, än en ambition att undvika processade livsmedel.

Jag säger inte att det aldrig finns anledning att rekommendera ett begränsat intag av processade livsmedel – vid processning kan substanser med negativa hälsoeffekter bildas och näringsämnen brytas ner. Å andra sidan kan även substanser med positiva hälsoeffekter bildas och vissa näringsämnen blir mer tillgängliga. Problemet är den grova generaliseringen. Genom att i svepande ordalag misstänkliggöra processade livsmedel generellt riskerar man att missa målet – det vill säga, att vägleda konsumenten till hälsosamma val.

Texten har tidigare publicerats som ledare i Nordisk Nutrition nr 3, 2017.

Referens
1. Gibney M, et al. Ultra-processed foods in human health: a critical appraisal. Am J Clin Nutr 106, 717–724.

Alternativa fakta är inget alternativ

Se inbjudan för mer information >> läs mer här

Seminarium om samverkan för kunskap om mat-hälsa i Lund 26 april 2018.

Fantasifulla dieter och budskap från självutnämnda experter tar stort utrymme i samhällsdiskussionen om mat-hälsa. På sikt riskerar detta att underminera såväl folkhälsoarbetet som den nutritionsrelaterade forskningen och livsmedelsbranschens arbete för hälsosamma matvanor.

Seminariet diskuterar och analyserar utvecklingen. Hur kan vi med gemensamma krafter möta den oroande utvecklingen? Vilka investeringar i forskning och innovation behövs? Hur svarar befintliga forskningsprogram upp mot detta? Hur ska fakta och kunskap kunna vinna över ofakta och okunskap?

Kunskap är en del av lösningen, men den måste nå ut, den måste få genomslag och den måste fyllas på. För detta behöver alla goda krafter samverka – för alternativa fakta är inget alternativ! Därför har SNF Swedish Nutrition Foundation startat kunskapsportalen nutritionsfakta.se.

nutritionsfakta.se är ett erbjudande till alla som vill bygga sitt nutritionsrelaterade arbete på saklig grund, och till alla som tror på samverkan för att bygga kunskap och kompetens – för ett starkare mat-hälsoarbete inom akademi, myndigheter, näringsliv och hälso- och sjukvård.

Anmälan: Senast 5 april 2018 till anneli.hovstadius@snf.ideon.se

PURE-studiens resultat saknar relevans för svenska förhållanden

Kommentar – aktuell studie

En nyligen publicerad artikel från PURE-studien har fått medial uppmärksamhet, med rubriker som antyder att kolhydrater men inte fett är en ”hälsobov”. Resultaten avseende kolhydrat- och totalt fettintag är dock inte relevanta i relation till vare sig det svenska genomsnittliga kostintaget eller de Nordiska Näringsrekommendationerna.

>>text: Nina Jansson, med dr, Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund.

 

PURE-studien (Prospective Urban Rural Epidemiology) är en stor internationell epidemiologisk studie (1). En av de senaste publikationerna från PURE-studien (augusti 2017) involverar 135 335 personer i åldern 35-70 år från 18 länder. Det övergripande målet med studien var att mäta sambandet mellan fett- och kolhydratintag med total dödlighet och risken att insjukna i eller dö av hjärt- och kärlsjukdom.

Ökad risk vid högre kolhydratintag än rekommenderat

I studien fann man signifikant högre risk för total dödlighet (oavsett orsak) i gruppen med högst intag av kolhydrater (77 E%), jämfört med gruppen med lägst intag (46 E%). I studien påvisas att risken för total dödlighet börjar öka vid ett kolhydratintag motsvarande 60 E% och att risken för att insjukna i eller dö av hjärt- och kärlsjukdom börjar vid ett kolhydratintag motsvarande 70 E%. Det vill säga, studien visar en signifikant ökat risk vid ett intag av kolhydrater som är avsevärt högre än rekommenderat intag (45-60E%, för vuxna) enligt Nordiska Näringsrekommendationer (NNR), och att riskökningen påbörjas vid ett intag som tangerar den övre gränsen för rekommenderat intag. I sammanhanget bör man även beakta att de länder som rapporterade ett kolhydratintag över 60 E% i PURE-studien var Kina (67 E%), Södra Asien (65 E%) och Afrika (63 E%), det vill säga länder där kolhydraterna kommer framförallt från ris och vitt bröd. NNR rekommenderar att det största kolhydratintaget bör komma från livsmedel som har ett högt innehåll av fiber, som fullkornsprodukter, frukt, bär, grönsaker och baljväxter. Enligt Riksmaten 2011 är medelintaget av kolhydrater i Sverige 44 E% hos vuxna, och knappt hälften (45%) av deltagarna åt ris vid något tillfälle under registreringsperioden (2).

Ökad risk vid lägre fettintag än rekommenderat

För totalt intag av fett påvisade PURE-studien en ökad risk för total dödlighet (oavsett orsak) i den grupp med lägst intag (11 E%), jämfört med den grupp som hade högst intag (35 E%). PURE-studien visade med andra ord en ökad risk vid ett intag som ligger avsevärt lägre än den nedre gränsen för det rekommenderade intaget av totalt fett (25-40 E%, för vuxna) enligt NNR. Enligt Riksmaten 2011 är medelintaget av totalt fett 34 E% hos vuxna i Sverige (2). Värt att beakta är också att de länder som rapporterade lägst fettintag i PURE-studien (Kina, 18 E% och Afrika, 23 E%) är länder där undernäring och dödlighet av orsaker som saknar konkret koppling till kostintaget (till exempel infektion) är hög.
I medierna har det i vissa fall framställts som att PURE-studien styrker resonemanget ”ju mer fett desto bättre”. I gruppen med högst totalt intag av fett i PURE-studien var dock intaget i genomsnitt 35 E%. Det vill säga, resultaten i PURE-studien säger ingenting om hälsoeffekterna vid ett totalt fettintag över 40 E%.

Studiedesign med frågetecken

Liksom hos de flesta studier finns svagheter hos den här studien som bör vägas in vid tolkningen av resultaten. Till exempel, kostintaget registrerades endast vid studiens start, med hjälp av en lands- och regionsanpassad ”Food Frequency Questionnaire” (FFQ). Vid uppföljningen som skedde i genomsnitt 7,4 år senare registrerades inte kostintaget utan endast samtliga dödsfall och de fall där man utvecklat någon form av hjärt-och kärlsjukdom. Eftersom kostregistreringen enbart gjordes i början av studien saknas information om eventuella kostförändringar under studiens gång. En annan svaghet är att studien inkluderade deltagare som rapporterade ett energiintag mellan 500-5000 kcal. Den låga nedre gränsen tyder på att det finns deltagare i studien som antingen har ett väldigt lågt energiintag och därmed kan misstänkas vara undernärda, eller att studien inkluderar deltagare som inte har redovisat allt de har ätit (underrapporterat).
Urvalet av de 18 länder som ingår i studien är baserat på en uppdelning inom låg-, mellan- och höginkomstländer. Vid kostanalyserna omgrupperades länderna, och delades då in i sju grupper efter deras geografiska position. Motiveringen bakom denna gruppering är enligt studien att kostmönster i högre grad styrs av kulturella och geografiska faktorer än av ekonomiska faktorer. Denna motivering kan dock diskuteras, eftersom det också finns studier som visar att socioekonomisk status har betydelse för kostmönstret (3). Sverige ingår till exempel tillsammans med Polen och Kanada i en grupp som anses ha likartat kostmönster och representerar Europa och Nord Amerika.

Inte relevant i ett nordiskt perspektiv

Sammantaget kan man konstatera att resultaten från PURE-studien inte är relevanta sett i ett nordiskt perspektiv. Vid en framtida revidering av NNR kommer resultaten från PURE-studien förmodligen att vägas in, tillsammans med andra relevanta vetenskapliga publikationer. Det finns dock inget som tyder på att resultaten i PURE-studien skulle föranleda en förändring av gällande nordiska rekommendationer.

Referenser
1. Dehghan, M. Et al. Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study. Lancet, 2017; e-publikation: http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(17)32252-3
2. Riksmaten: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten_2010_20111.pdf
3. Magnusson M, et al. Social Inequalities in Obesity Persist in the Nordic Region Despite Its Relative Affluence and Equity. Current obesity reports. 2014;3:1-15.

Konferens 3 oktober 2017: Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation
3 oktober 2017, kl 10.00-16.15 i Stockholm.

LADDA NER PROGRAMMET HÄR >>

Både mat och fysisk aktivitet har stor betydelse för en hälsosam livsstil, vilket framhålls i bland annat de nordiska näringsrekommendationerna.
Vad vi äter och hur vi rör på oss har stor betydelse för risken att utveckla sjukdom, liksom för utveckling och funktion hos barn och ungdomar och för funktion och livskvalitet vid åldrande. Men vad är viktigast och hur skiljer det sig i olika situationer och skeden i livet? Vad är bra mat vid träning och för bästa möjliga fysiska prestation?
Vid konferensen sammanfattar nordiska forskare kunskapsläget avseende betydelsen av mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation genom livet.

nutritionsfakta.se ett år!

I juni 2016 lanserade SNF Swedish Nutrition Foundation nutritionsfakta.se – kunskapsportalen om mat och hälsa. På nutritionsfakta.se bygger vi en vetenskaplig kunskapsbas, en motpol till dagens faktaresistens och självutnämnda experter inom mat- och hälsaområdet.

Under året har du bl.a kunnat läsa om kokosolja som har gått från att vara ett av de mest kolesterolhöjande livsmedlen till att betraktas som en riktig hälsoolja, med rykte om sig att bidra till viktnedgång, starkare immunförsvar och förbättrat minne. Ett rykte som inte riktigt håller måttet, vilket klargörs i artikeln ”Kokosolja en koko idé”. Att forskningens utveckling går framåt och råd och rön sätts i ett nytt perspektiv är bra men det är bekymmersamt när enskilda livsmedel lyfts som dunderlivsmedel utan att det finns någon övertygande forskning bakom budskapen. Det är att föra konsumenten bakom ljuset och kan få negativa konsekvenser för såväl individer som folkhälsan. På tal om dunderlivsmedel kan du läsa mer om ägg i artikeln ”Ägg – dunderlivsmedel, hjärt-kärlbov eller bådadera?”, där ägg konstateras vara varken bov eller dunderlivsmedel utan helt enkelt bra mat som skall användas med viss eftertanke.

I december 2016 kunde vi läsa tidningsrubriken ”Nyttigt att äta grädde och smör”, föranlett av en studie där personer som åt mycket grädde och smör gick ner i vikt. Det som inte diskuterades, inte heller i originalartikeln, var att effekten av olika intag av fett och kolhydrater i en diet drunknar i effekterna orsakade av drastisk viktnedgång – läs mer här.

Nu fyller nutritionsfakta.se ett år – tiden går fort när man har roligt! Jag ser fram emot det fortsatta arbetet med att utveckla nutritionsfakta.se till en portal som verkar både snabbare och bredare, och där artiklar kompletteras med till exempel faktablad, webbinarier och e-utbildningar.

Jag hoppas att du har stor nytta av innehållet på nutritionsfakta.se. Vi som driver nutritionsfakta.se, SNF Swedish Nutrition Foundation, tar gärna emot synpunkter på vad som är bra, mindre bra och vad du önskar läsa om framöver. Maila gärna dina kommentarer och idéer till info@nutritionsfakta.se och var med och påverka utvecklingen av nutritionsfakta.se

Följ oss på twitter och facebook och glöm inte att anmäla dig till vårt nyhetsbrev!


/ Nina Jansson
Chefredaktör nutritionsfakta.se

P.S Du som prenumererar på nyhetsbrev för nutritionsfakta.se har nu möjligheten att prova tidskriften Nordisk Nutrition (nr 1-4, 2017) för 195 SEK (inkl. moms)*. Sänd ett mail till info@nordisknutrition.se och ange din postadress samt koden ”nuf2017”.
* ordinarie pris 340 SEK (inkl.moms).

Norsk genomgång av kostråden för fett

Nasjonalt råd for ernæring fick under år 2015 i uppdrag av Helsedirektoratet i Norge att se över kostråden för fett som publicerades år 2011 i rapporten ” Kostråd for å fremme Folkehelsen og forebygga kroniske sykdommer – Metodologi och vitenskaplig kunnskapsgrunnlag”

I maj 2017 publicerade Helsedirektoratet rapporten ”Kostråd om fett- en oppdatering og vurdering av kunnskapsgrunnlaget”

Rapporten summerar kostråd och rekommendationer från ett antal länder och organisationer samt summerar översiktsartiklar och metaanalyser publicerade från januari 2010 till och med augusti 2016 som ser på samband mellan mättat fett och hjärt- och kärlsjukdomar, död eller kardiovaskulära riskfaktorer som kolesterol, blodtryck eller diabetes typ 2.

Rapporten konkluderar med att ett lägre intag av mättat fett till fördel för omättat fett, gärna fleromättat fett, reducerar risken för hjärt- och kärlsjukdom och att de norska kostråden från 2011 därmed fortfarande är aktuella.

Ladda ner rapporten här >>
Läs mer på Helsedirektoratets hemsida >>

Nytt nummer av Nordisk Nutrition ute nu!

Nordisk Nutrition nr 1/2 2017 med tema ”Mat, gener och tarmflora”
Beställ tidskriften hos SNF Swedish Nutrition Foundation (info@nordisknutrition.se)

Nytt för i år är att ordinarie nummer av Nordisk Nutrition finns tillgängliga elektroniskt på tidskriftens hemsida, för dig som är prenumerant. Du får även tillgång till ett supplement till Nordisk Nutrition nr 1-2 2017 där vi har samlat alla nya artiklar som publicerats på nutritionsfakta.se under 2016.

Hälsomässiga aspekter av palmolja – förtydligande angående SNF:s rapport

Med anledning av den aktualiserade diskussionen om innehåll av glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar i vegetabiliska oljor vill vi göra ett förtydligande, avseende den rapport om palmolja som SNF Swedish Nutrition Foundation publicerade 2014, och som refereras på nutritionsfakta.se.

Rapportens titel är ”Hälsomässiga aspekter av palmolja – från vetenskap till folkhälsa”. Titeln är i sig bred, men rapportens fokus var att klargöra aktuellt kunskapsområde avseende nutritionella frågeställningar relaterade till fettkvalitetens betydelse för hjärt-kärlsjukdomar. Vare sig hållbarhetsfrågor eller toxikologiska frågeställningar låg inom rapportens avgränsning och expertis inom dessa områden var inte engagerade i rapporten.

För vidare information om glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar i vegetabiliska oljor hänvisar vi till Livsmedelsverket och Efsa (European Food Safety Authority).
Livsmedelsverket >>
Efsa >>
SNF:s palmoljerapport 2014 >>
Rapportreferat på nutritionsfakta.se >>

Aktuellt seminarium – Alla talar om gluten

Alla talar om Gluten -27 april i Lund

Ladda ner programmet här >>

En glutenfri kost är nödvändig för personer med celiaki (glutenintolerans). Inom forskningen diskuterar man idag också begreppet glutenöverkänslighet, det vill säga en reaktion på gluteninnehållande livsmedel som inte beror av celiaki eller veteallergi. Det finns också en växande kunskap om att vissa personer är överkänsliga mot en grupp kolhydrater, så kallade FODMAP:s (fermenterbara oligo-, di- och monosackarider och polyoler). FODMAP finns bland annat i spannmål, och skulle kunna utgöra en alternativ förklaring till upplevda magproblem efter intag av till exempel vete. Det finns dessutom idag en stark trend bland konsumenter att välja bort livsmedel med gluten, baserat på uppfattningen att gluten är allmänt ohälsosamt.

Vid seminariet sammanfattas senaste nytt från forskningen om glutenöverkänslighet och FODMAP. Komplexiteten av symptom och diagnostik av gluten belyses, liksom nutritionella konsekvenser av att utesluta gluten innehållande livsmedel. Representanter från dagligvaruhandeln och livsmedelsindustrin ger exempel på hur glutentrenden påverkar dem och hur de hanterar den. Hur glutenfria produkter får märkas och om processning av gluten påverkar dess effekt på tarmen, är två andra frågor som klargörs.

Sockerstudie på råttor ger inga svar på effekter i människa

Kommentar – aktuell studie

>> text: Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog, med dr, Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt Obesitascentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

En nyligen publicerad studie på råttor om effekter av fruktos respektive glukos på metabolism och kärl har i vissa fall lett till antaganden om att samma effekter är belagda hos människa. Studiens resultat kan dock inte överföras direkt till människa, vilket inte heller görs i originalstudien.

Den aktuella studien är en experimentell, åtta veckor lång djurstudie (1). I studien ingick 42 honråttor fördelade på tre grupper:
• En grupp fick 20 procentig fruktoslösning, i tillägg till vanlig råttmat.
• En grupp fick 20 procentig glukoslösning, i tillägg till vanlig råttmat.
• En grupp var kontrollgrupp, som fick vanlig råttmat.

Efter åtta veckor fann man följande resultat:
• Både glukos- och fruktosgrupperna ökade sitt energiintag jämfört med kontrollgruppen. Ökningen i fruktosgruppen var något mindre, jämfört med glukosgruppen.
• Både glukos- och fruktosgrupperna sänkte intaget av vanlig råttmat men inte tillräckligt för att hålla en stabil kroppsvikt.
• Endast fruktosgruppen ökade i vikt jämfört med kontrollgruppen. Jämfört med glukosgruppen var dock inte viktökningen i fruktosgruppen signifikant högre.
• Fettvävnaden ökade i både glukos- och fruktosgrupperna, jämfört med kontrollgruppen.
• Mängden fett i levern ökade i både glukos- och fruktosgrupperna, jämfört med kontrollgruppen. Ökningen var något större i fruktosgruppen, jämfört med glukosgruppen.
• Insulinkänsligheten minskade lika mycket i både glukos- och fruktosgrupperna, jämfört med kontrollgruppen.
• Kolesterolnivåerna ökade lika mycket i glukos- och fruktosgrupperna, jämfört med kontrollgruppen.
• Triglyceridnivåerna ökade mer i gruppen som fick fruktoslösning, jämfört med både kontrollgruppen och glukosgruppen.
• Adiponektin ökade endast i gruppen som fått glukoslösning. (Adiponktin är en inflammationsmarkör som produceras i fettväven, även hos människa.)
• I både glukos- och fruktosgruppen minskade elasticiteten i kroppspulsådern (aorta). Minskningen var mer uttalad i fruktosgruppen, jämfört med glukosgruppen.

Forskarna diskuterar skillnaderna avseende bland annat kärl, blodfetter och vikt man fann mellan grupperna i denna studie, där man även mätte effekterna av fruktos- och glukoslösning på genuttrycksnivå. I diskussionen förs inget överföringsresonemang till människa, det vill säga vad intag av glukos respektive fruktos i flytande form har för potentiell effekt på människans hälsa. Författarna är väl medvetna om att detta är en experimentell, mekanistisk och hypotesgenererande djurstudie, från vilken inga slutsatser kan dras om effekten av intag av sockerarter på människa. Forskarna föreslår, baserat på de resultat man fått fram, hur man kan gå vidare med ytterligare djurstudier.

Rekommendationerna kring sockersötade livsmedel är tydlig: Begränsa intaget! (2). Det finns ett omfattande vetenskapligt underlag som visar att en hög och regelbunden konsumtion av socker är ohälsosam. Det vetenskapliga underlaget visar också att grupper med lågt intag av socker har lägre vikt (3), lägre förekomst av hjärtkärlsjukdom (4), typ 2-diabetes och karies, jämfört med grupper med hög sockerkonsumtion. Interventionsstudier visar att utbyte av sockersötade drycker mot vatten eller sötningsmedelssötade drycker, som inte kompenseras med ökat energiintag på annat sätt, medför minskad vikt (5, 6). I en 6-månaders studie ökade andelen fett i levern av sockersötad läsk medan varken vatten, sötningsmedelssötad läsk eller mjölk påverkade fettinnehållet i levern (7).
Kan vi, som de nordiska näringsrekommendationerna anger (2), begränsa intaget av sockersötade livsmedel såsom läsk och godis från den allt för höga intagsnivå som vi har i dag, kommer vi att kunna påverka folkhälsan i positiv riktning, oberoende av om läsken och godiset sötas med socker från sockerbetor, sockerrör eller med glukossirap framställd av majsstärkelse. Den vanligaste formen av glukossirap består av 55 procent fruktos och 45 procent glukos, och är alltså endast marginellt annorlunda än sackaros från sockerbetor och sockerrör, som består av 50 procent glukos respektive fruktos.

Referenser
1. Sangüesa G, et al. Type of supplemented simple sugar, not merely calorie intake determines adverse effects on metabolism and aortic function in female rats. American Journal of Physiology and Heart Circulation Physiology, e-publicerad 6 december 2016.
2. Nordic Nutrition Recommendations 2012. Integrating nutrition and physical activity. Nord 2014:002. ISBN 978-92-893-2670-4.
3. Te Morenga L, et al. Dietary sugars and body weight: systematic review and meta-analyses of randomised controlled trails and cohort studies. BMJ 2013;346:e7492.
4. Te Morenga L, et al. Dietary sugars and cardiomatabolic risk: systematic reviwe and meta-analyses of randomized controlled trails of the effects on blood pressure and lipids. Am J Clin Nutr 2014;100:65-79.
5. Raben A, et al. Sucrose compared with artificial sweeteners: different effects on ad libitum food intake and body weight after 10 wk of supplementation in overweight subjects. Am J Clin Nutr 2002;76:721-729.
6. Miller PE, et al. Low-calorie sweeteners and body weight and composition: a meta-analysis of randomized controlled trails and prospective cohort studies. AM J Clin Nutr 2014;100:765-777.
7. Maersk M, et al. Sucrose-sweetened beverages increase fat storage in the liver, muscle, and visceral fat depot: a 6-mo randomized intervention study. Am J Clin NUtr 2012;95:283-289.

Länk till studien >>

Läs mer om sockermetabolism på nutritionsfakta.se >>

Mindre fet med bärrik diet?

Aktuell avhandling

Att bär är nyttigt är ett påstående som de flesta känner igen. På butikshyllorna trängs våra nordiska bär med exotiska ”superbär” som utlovar att göra oss friska. Men vilka hälsoeffekter kan egentligen uppnås genom att äta bär? Är vissa bär mer nyttiga än andra? En avhandling från Lunds universitet visar att lingon, svarta vinbär och blåbär kan motverka viktuppgång och fetmarelaterade sjukdomar, medan superbäret açai tvärtemot kan bidra till utveckling av fetma – i alla fall hos möss.

>> text: Lovisa Heyman-Lindén, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.*

* Sedan 8 augusti 2016, Senior Scientist Aventure AB, Lund.

 

Övervikt är en global folksjukdom som ökat dramatiskt under de senaste decennierna. I nuläget beräknas hela 40 procent av världens befolkning vara överviktig, och en av tio lider av fetma. Denna utveckling är oroande då fetma är en starkt bidragande riskfaktor för utvecklandet av metabola sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes. Det är väl känt att kosten är viktig för att upprätthålla en god hälsa, men det är svårt att utröna vilka av våra komplexa matvanor som faktiskt leder till minskad sjukdomsrisk. För att lättare kunna studera effekter av särskilda livsmedel och hur de påverkar kroppen kan djurmodeller, som får en kontrollerad kost, vara ett värdefullt redskap. I avhandlingen har möss som lätt lägger på sig fett när de äter en så kallad högfettskost använts. Denna musmodell ska motsvara människor som genom kosten har ökad risk för att utveckla fetma och förstadier till typ 2-diabetes. Högfettskosten kombinerades med åtta olika bär och gavs till möss under tre månader för att studera om dessa bär motverkar fetma och metabola sjukdomar orsakade av en ohälsosam kost. Flera av bären som användes i studien hade aldrig tidigare undersökts i likande vetenskapliga studier.

Lingon och svarta vinbär skyddar

Möss som fick lingon i högfettskosten visade sig vara skyddade mot fetma jämfört med kontrollmössen som fick högfettskost utan bär. Dessutom hade de som fick lingon lägre blodsocker- och insulinvärden. Även kolesterolhalterna och fettinlagringen i levern var avsevärt lägre än hos kontrollmössen som inte fått bär. Svarta vinbär, blåbär och hallon gav likande positiva effekter men lingonen gav klart störst effekt. Kråkbär, björnbär och katrinplommon var också inkluderade i studien, men dessa bär hade inte så stor inverkan på de studerade parametrarna.

Açai: superbäret som inte är superbra

Det kanske mest överraskande fyndet var att açaibäret – som marknadsförts som ett ”superbär” för bland annat viktminskning – gav motsatt effekt. Mössen som fick açaitillskott gick upp ännu mer i vikt än kontrollmössen och utvecklade dessutom fettlever. Vid närmare granskning av de påstådda effekterna av açai framkommer att flera hälsopåståenden är ogrundade och det saknas vetenskapliga belägg för att konsumtion av dessa bär skulle leda till viktminskning. En nyligen publicerad humanstudie visade tvärtom att en månads intag av açai ledde till ökad kroppsvikt och bukfetma.

Påståenden om açaibärets positiva effekter utgår ofta från det faktum att bäret i provrörsförsök visat sig ha mycket hög så kallad antioxidativ kapacitet. Teorin har varit att ett högt innehåll av antioxidanter skulle vara positivt för hälsan genom att motverka ”oxidativ stress”. Detta är dock en förenkling då många oxidativa processer i kroppen är av godo och nödvändiga för vår hälsa. Därtill är nivåerna av antioxidanter från kosten som når ut i blodet låga, om man jämför med kroppens egna antioxidationssystem. En tredje anledning till att vara skeptisk är att ämnena i bäret bryts ned och omvandlas i tarmen innan de tas upp i kroppen. Alltså kan vi inte genom att i provrör mäta en egenskap i bären, såsom antioxidativ kapacitet, få information om vilka hälsoeffekter bäret ger i kroppen, efter att de ätits. Detta har inte minst påpekats av USA:s jordbruksdepartement (USDA), som sedan 2010 valt att sluta publicera data över olika livsmedels antioxidativa kapacitet, då dessa siffror inte har någon relevans för hälsopåståenden men trots detta ofta missbrukas i marknadsföringssyften. Är då superbäret en myt? Det är troligt att det finns ämnen i bär och andra växter som har olika positiva hälsoeffekter, antagligen även i de populära açaibären. Oavsett hur mycket antioxidanter ett livsmedel innehåller måste dock effekten studeras i en levande organism och allra helst i människa, innan vi kan veta något om dess hälsofrämjande egenskaper.

Vad händer i kroppen när vi äter olika bär?

För att närmare undersöka vad som händer i kroppen när vi äter olika bär fördjupades forskningen om de studerade bären i avhandlingen. Så kallad genuttrycksanalys användes för att undersöka hur olika bär påverkar kroppen och ämnesomsättningen. Alla celler och vävnader hos en individ består av samma genetiska material. Funktionen hos till exempel en levercell beror på vilka gener i det genetiska materialet som är aktiverade. Genuttrycksanalys kan utnyttjas för att studera vilka gener som används under olika förutsättningar, till exempel som svar på en viss kostförändring. I avhandlingen undersöktes vilka av alla tusentals gener i levrar från möss som var mer eller mindre aktiverade vid konsumtion av de olika bären. Resultatet visade att mössen som fick açai hade fler aktiverade gener involverade i fettinlagring än vad kontrollmössen hade. Dessutom upptäcktes att lingon och blåbär inaktiverade gener involverade i inflammation. Det resultatet tyder på att lingon och blåbär har en antiinflammatorisk effekt hos möss.

Tarmens ekosystem påverkas av lingon

Den antiinflammatoriska effekten av lingon och blåbär är ett intressant fynd eftersom inflammation är kopplad till fetma och andra metabola sjukdomar. Den inflammatoriska reaktionen är en naturlig del av kroppens försvar mot angrepp av mikroorganismer, men en ihållande låggradig inflammation är skadlig. För att få ledtrådar om hur lingon minskar denna låggradiga inflammation undersöktes ytterligare en aspekt i avhandlingen, nämligen hur tarmen påverkas av bärintag?

Tarmfloran är en viktig faktor som länkar kost och hälsotillstånd. Kroppen består av tio gånger fler mikroorganismer än egna celler, och majoriteten av dessa bakterier återfinns i tarmarna. Tarmsystemet härbärgerar cirka 1,5 kg bakterier, tarmfloran, som utgör ett ekosystem i symbios med kroppen. Dock har det visat sig att sammansättningen av tarmfloran kan rubbas, exempelvis genom kosten, vilket kan bidra till utveckling av just låggradig inflammation, men också fetma och andra sjukdomar. I vår studie framkom att möss som fått högfettskost hade en tarmflorasammansättning som enligt vissa forskningsrön kan vara kopplad till fetma och negativa hälsoeffekter. Dock visade det sig att intag av lingon gav en helt annan tarmflora, vars sammansättning kan vara förknippad med positiva hälsoeffekter. I nuläget finns det inte tillräckligt med evidens för att definiera vad som är en ”bra” eller vad som är en ”dålig” tarmflora, men resultaten visar att genom att äta lingon kan tarmens bakteriesammansättning omformas, och detta kan vara associerat med de positiva hälsoeffekterna av lingon.

Lingon eller lingon?

Det finns stor variation i innehåll av olika ämnen och substanser i bär och växter som vi äter, men det finns liten kunskap om hur stor roll denna variation spelar för effekten på kroppen. I avhandlingen jämfördes även hälsoeffekter av olika lingon. Det visade sig att två olika satser lingon, införskaffade från samma leverantör, skiljde sig åt i kapaciteten att förebygga fetma. Dock hade båda satserna lingon samma effekt på tarmfloran och motverkade låggradig inflammation. Fyndet är intressant och belyser vikten av att vara medveten om vad det är vi äter. Sort, men även växtplats, säsong och andra miljöfaktorer kan mycket väl spela roll för hur nyttigt bäret eller grönsaken du äter är. Till exempel är europeiska blåbär (eng. bilberries) en annan art än amerikanska blåbär (eng. blueberries), och de kanske bör särskiljas när man talar om hälsoeffekter av blåbär? Lägg sedan till variationen som uppkommer i vår tarm. Beroende på vilka bakterier vi har där kan bäret brytas ned till olika ämnen med olika effekter. De exakta verkningsmekanismerna mellan kost och kropp är onekligen svindlande komplexa och antagligen har vetenskapen bara börjat skrapa på ytan när det kommer till att verkligen förstå dessa invecklade samband.

Potential för nordiska bär

Vad är slutsatserna av fyra års bärforskning? Våra studier på möss har för första gången identifierat lingon som ett bär med positiva hälsoeffekter på fetma och låggradig inflammation – effekter som bland annat kan vara kopplade till tarmfloran. Dock är möss inte människor, och långtidseffekten av att äta lingon och svarta vinbär måste även undersökas i humanstudier. Men det finns all anledning att vända blicken från butikshyllan med superfoods och istället in mot skogen…

 

Referens

Avhandlingen “Berries in prevention of metabolic disease” 2015. Läs mer >>

Lär av historien för framtidens folkhälsoarbete

Reflektion

Den 11-12 oktober anordnades Uppsala Health Summit 2016, med temat “Ending Childhood Obesity. Actions through health and food equity”. Även om det egentligen inte framkom “något nytt under solen” illustrerade mötet var vi står idag i diskussionen om kost-hälsa-problematiken – vilket är i princip på samma ställe som när kost- och motionsprojektet i Sverige planerades på 1960-talet. Det finns därför skäl att reflektera över det svenska arbetet under de senaste 50 åren.

 

>> text: Leif Hambraeus, senior professor, Karolinska institutet, Stockholm.

 

Intresset för globala nutritionsproblem efter andra världskriget dominerades av den stora förekomsten av protein-energi-undernäring, med dess extremformer kwashiorkor och marasm i låginkomstländer. Samtidigt började man i iländerna notera ett ökande problem med övervikt och fetma. Under de senaste 50 åren har det blivit alltmer uppenbart att det dominerande problemet med malnutrition (felnäring) sett ur ett globalt perspektiv övergått från undernäring (malnutrition minus) i uländer till övernäring (malnutrition plus) i såväl i-länder som u-länder. Idag beräknas att 41 miljoner barn under fem års ålder lider av övervikt eller fetma.

Många initiativ under 60- och 70-talet

Redan på 1960-talet påpekade professorerna Gunnar Blix, Björn Isaksson och Arvid Wretlind att ändrade kostvanor med ökat intag av fett och socker och minskat intag av spannmål, grönsaker, rotfrukter, i förening med minskad energiomsättning som följd av ökad mekanisering inom såväl industri och jordbruk/skogsbruk ledde till en alltmer uttalad obalans i energiintaget, med ökad risk för övervikt och fetma som följd. Behov av ökat samarbete mellan livsmedelsindustri och näringsforskning för studier kring kost och hälsofrågor underströks och resulterade i etableringen av Stiftelsen Svensk Näringsforskning (SNF) 1961, med den amerikanska Nutrition Foundation som förebild.

1969 tillsatte Socialstyrelsen en medicinsk expertgrupp för kost och motion (MEK) med uppgift att utarbeta basmaterial för en kommande kost och motionsaktivitet. Intressant nog är det idag 45 år sedan dess första skrift utkom 1971. Två år senare kom “Kost och aktivitet i barnaåren” (1973). Verksamheten var unik på flera sätt. Dels tog Socialstyrelsen initiativ till diskussion om kost- och motionsfrågor, dels förelåg ett samarbete mellan näringsfysiologer, läkare och idrottsfysiologer med intresse för kost-hälsa. Idrottsrörelsen med sitt vitt förgrenade nätverk via idrottsklubbar gör att nästan varje svensk under någon period i livet har haft kontakt med den. Detta kunde utnyttjas för spridning av kost- och motionsbudskapet. Samtidigt etablerades ett samarbete mellan MEK-gruppen och företrädare för svensk livsmedelsindustri och jordbruksproduktion för att initiera utveckling av hälsoriktiga livsmedel, och för hjälp att marknadsföra kost-hälsa-budskapet. Utvecklingen av lågfettprodukter inom mejeri- och margarinindustrin (lågfettmargarin, lättmjölk) i Sverige, som i många avseenden var en banbrytande internationell nyhet, var ett resultat av detta samarbete.

Flera gemensamma kampanjer genomfördes också, till exempel “Börja dagen bättre” med rekommendationer om bättre frukostvanor, som lanserades 1973. I “Lev väl-kampanjen” redovisade företrädare för olika livsmedelsgrupper (inklusive spannmål, frukt och grönt, mejeri-, kött fisk, äggprodukter) produkternas för och nackdelar (!) i en näringsriktig kost. Brödkampanjen “6-8 brödskivor om dagen” utgjorde en unik och uppmärksammad och även omdebatterad annonskampanj, med praktisk illustration av kostrekommendationerna. Dessutom utarbetades riktlinjer för planering av sjukhuskoster och kollektivutspisning.

Under 1970-talet tillkom också fyra universitetsprofessurer i näringslära vid de medicinska fakulteterna i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala. 1972 etablerades det nya Livsmedelsverket, för kontroll och handläggning av frågor kring livsmedel.

Romkonferenser drev engagemang

Efter världslivsmedelskonferensen i Rom 1974 och den uppföljande globala nutritionskongressen i Rom 1992, som båda organiserades gemensamt av FAO och WHO, ökade kraven på att alla länder skulle utforma en livsmedels- och nutritionspolicy. För svenskt vidkommande blev jordbruksministrarna allt mer engagerade i detta. Sålunda inrättade den svenska jordbruksministern på försök en livsmedelsberedning 1979. Avsikten var att Jordbruksdepartementet, Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet, skulle delta tillsammans med representanter för jordbruket, livsmedelsindustri och näringsforskare vid universiteten. Dessvärre deltog vare sig Socialdepartementet eller Utbildningsdepartementet aktivt i beredningen, och Socialstyrelsen visade inte längre något större engagemang för kost- och motionsfrågorna. Det försvårade väsentligt möjligheter till kommunikation med hälsosektorn om nutritionens betydelse i såväl förebyggande syfte som för terapeutisk hälso- och sjukvård. Beredningen avsomnade efter drygt tio år (1991), kanske som följd av svårigheter att genomföra en egen livsmedels- och nutritionspolicy efter inträdet i EU. Problem som tycks kvarstå, att döma av svårigheterna idag att få till stånd en ny livsmedels- och nutritionspolicy.

1992 års livsmedelskonferens i Rom utgjorde en höjdpunkt för samarbete mellan närings- och livsmedelsforskare och politiker inom livsmedelssektorn i ett internationellt perspektiv. För första gången ingick forskare som företrädde nutritions- och livsmedelsforskning i ländernas delegationer, såväl vid förberedelser som under mötet, som annars både tidigare och senare enbart innefattat politiker. Med Sveriges inträde i EU minskade möjligheterna drastiskt för svenska näringsforskare att påverka nutritions- och livsmedelspolitiken, av flera skäl.

Idrottsrörelsens potential

Även om motionens betydelse för behandling av fetma har diskuterats, har den minskade fysiska aktiviteten såväl under arbete som fritid lett till att kroppens energiomsättning minskat med cirka 30 procent sedan 1950-talet. Det leder till större risk för obalans mellan energiintaget och energiförbrukningen med ökad risk för uppkomst av fetma. Minskad fysisk aktivitet ger också mindre möjlighet för kroppens energireglering att kompensera för negativa effekter av höga socker- och fettintag på kroppens ämnesomsättning.

Idrottsrörelsens potential att medverka i spridning av sunda kost- och motionsvanor, som låg till grund för dess medverkan i Kost- och motionsrörelsen för 50 år sedan borde ha stor potential även för det framtida folkhälsoarbetet.

Hopp om nysatsning

De synpunkter som framkom vid de olika arbetsgruppernas diskussioner under Uppsala Health Summit var i regel helt i linje med vad som diskuterats och framförts från näringsfysiologer under de gångna 50 åren; behov av information om bättre kostvanor och hälsoriktiga livsmedel, kontroll av livsmedelsindustrins roll för att minska fett- och sockerintag med förslag på skatt på socker och fett och behov av ökad fysisk aktivitet för reglering av ämnesomsättningen.

För svenskt vidkommande är det välkommet att notera att vi idag har en socialminister som är intresserad av kost och motionsfrågornas betydelse för den förebyggande hälsovården, samt att Livsmedelsverket för första gången fått en generaldirektör som har en gedigen utbildning i kost- och hälsofrågor såväl i nationellt som internationellt perspektiv. Det ger hopp inför framtiden om en ny och gemensam satsning från Socialstyrelsen, via Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, och Livsmedelsverket på en nystart för kost- och motionsprogrammet.

 

Här kan du läsa ett referat från Uppsala Health Summit 2016 >>

Kostens påverkan på inflammationsmarkörer

Det finns ett ökat intresse för hur maten kan påverka balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar. Hittills saknas dock vetenskapligt underlag för att säkert uttala sig om enskilda livsmedels effekt på inflammation och för att ge specifika antiinflammatoriska kostrekommendationer.

>> text: Linnéa Bärebring, doktorand, leg. dietist och Helen Lindqvist tekn. dr, universitetslektor i livsmedelsvetenskap och biokemi, Avdelningen för invärtes medicin och klinisk nutrition, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

 

Inflammation är kroppens sätt att reagera på en infektion eller skada. Syftet med den inflammatoriska reaktionen är att förstöra eller inaktivera bakterier och virus, avlägsna skadade cellvävnader och skapa förutsättning för läkningsprocessen. Det medfödda immunsystemet består av olika celler som dödar angripande bakterier och molekyler med antimikrobiell effekt. Vid inflammation stiger nivån av dessa molekyler (till exempel cytokinerna IL-1, TNF-α och IL-6) i blodet. Inflammationsprocessen är energikrävande och får därför effekter på ämnesomsättningen såsom höjd blodsockernivå, insulinresistens, nedbrytning av muskelmassa och förändrade blodfetter. I kroppen regleras inflammation genom frisättning av kortisol som dämpar inflammationen. Detta är livsviktigt för att de inflammatoriska processerna inte okontrollerat ska förstöra kroppen. Kortisolliknande ämnen som glukokortikoider, steroider eller kortisol används därför ofta som inflammationsdämpande läkemedel (1). Inflammationen är en nödvändig process för att skydda kroppen, men eftersom många av de molekyler som bildas i samband med inflammation också skadar vävnader krävs en påföljande läkningsprocess. Det går alltså inte att säga att inflammation enbart är av godo eller av ondo, det är ett komplext system som måste vara i balans för att inte kroppen ska ta skada.

Inflammation och metabolism

På samma sätt som undernäring är kopplat till försvagat immunförsvar är övervikt kopplat till ett överaktivt immunförsvar med kronisk låggradig inflammation och därmed ökad frisättning av cytokinerna TNF-α och IL-6 från fettväven (2). Förutom ökat energibehov vid inflammation finns det flera kända kopplingar mellan inflammation och näringsämnen och andra kostkomponenter. En del näringsämnen, som zink, är involverade i den inflammatoriska reaktionen, medan andra, som C- och E-vitamin och selen, är antioxidanter, som hindrar oxidation och skador på molekyler i cellerna (3). Det är därför motiverat att undersöka kostens potential att påverka inflammationsprocessen. Frågan är om resultaten från tillgänglig forskning stödjer de populärvetenskapliga påståendena om pro- och antiinflammatorisk kost som saluförs som sanningar?

Studier på människor A och O

För att verkligen visa att något har en effekt på människa måste studierna vara gjorda på människor. Epidemiologiska studier på människa kan visa på samband mellan kost och inflammation men kan inte utesluta felkällor. Interventionsstudier på människa, där forskaren manipulerat kosten, har större tillförlitlighet i att fastställa ett verkligt orsakssamband. Studier på djur eller celler kan hjälpa oss att förstå vad som händer i kroppen när vi äter ett visst livsmedel, men kan inte bevisa en effekt hos människa. Den här artikeln sammanfattar resultaten från kontrollerade interventionsstudier gjorda på människor där man studerat effekten av intag av olika livsmedel eller hela koster. Artikeln inkluderar inte studier som har tillfört enskilda näringämnen i form av tillskott. I studierna som presenteras används olika markörer för inflammation, till exempel C-reactive protein (CRP) och cytokiner som ökar i blodet vid inflammation och är en del av immunförsvaret.

Vi har valt att inkludera de ämnen och livsmedel som är vanligast förekommande i diskussionen om matens effekt på inflammation; gluten, mjölkprodukter, socker och kött, som lyfts fram som pro-inflammatoriska, samt fisk, frukt, grönsaker, fullkorn, nötter, olivolja och kryddor som betraktas som anti-inflammatoriska.

Gluten

En amerikansk undersökning från 2015 visade att 20 procent av 1500 tillfrågade personer undvek gluten i sin kosthållning. Den vanligaste anledningen var ”ingen anledning” följt av att glutenfritt ansågs vara ett hälsosammare val (4). En global undersökning från samma år fann att 21 procent av över 30 000 tillfrågade ansåg att glutenfritt var en mycket viktig hälsoaspekt att ta hänsyn till vid beslut om inköp (5). Det finns därför anledning att anta att en glutenfri kosthållning är vanlig bland friska individer utan celiaki och att många uppfattar gluten som något ohälsosamt. Även många personer med ”irritable bowel syndrome” (IBS) verkar utesluta gluten ur kosten, trots att de inte lider av diagnosticerad celiaki. År 2011 fann en australisk forskargrupp att provokationer med gluten (i form av bröd och muffins) gav mer besvär än placebo hos personer med IBS (och självdiagnosticerad glutenkänslighet), men de kunde inte se någon inflammatorisk påverkan (6). Samma forskargrupp konstaterade några år senare att symtomen vid glutenkonsumtion hos denna grupp sannolikt orsakades av fermenterbara kolhydrater och inte av gluten (7). Även många idrottsutövare utesluter gluten ur kosten (8). En dubbelblind crossover-studie som gav sju dagars glutenfri kost i en liten grupp elitidrottare gav dock inte någon mätbar effekt på fysisk prestation, gastrointestinala symtom eller inflammationsmarkörer (9). I en liten crossover-studie på friska personer med fetma, som jämförde effekten av protein från olika livsmedel på inflammationsmarkörer efter måltid, fann man vissa skillnader, men gluten gav inte någon ökad inflammation i jämförelse med andra proteinkällor (10).

Mjölkprodukter

Huruvida komjölk verkar proinflammatoriskt är omstritt och flera faktorer har föreslagits ha betydelse, inklusive mängd, fetthalt och typ av mejeriprodukt. Vissa belägg finns för att produkter som är fermenterade (exempelvis yoghurt och fil) eller mjölkprodukter med låg fetthalt kan ha dämpande effekter på inflammationsgraden hos människa (11, 12) men resultaten är inte alltid samstämmiga (13). En interventionsstudie visade att ett ökat intag av mejeriprodukter av låg fetthalt sänkte inflammationsgraden jämfört med juice och müslisnacks, bland personer med metabola syndromet (14). Interventionsstudier har visat att komjölk inte ger ökad inflammation jämfört med sojadryck bland friska överviktiga kvinnor (15), friska postmenopausala kvinnor (16) eller personer med typ 2-diabetes (17). Ett ökat intag av mejeriprodukter (från 3,5 till 6,5 portioner per dag) gav inte heller någon signifikant effekt på inflammationsmarkörer jämfört med ett bibehållet eller minskat intag (från 3,5 till en portion per dag) (18). Tre portioner mejeriprodukter per dag gav inte heller någon skillnad i inflammationsmarkörer jämfört med juice, nötter och kaka bland vuxna med låggradig inflammation (19).

Socker

Socker (sackaros) har utpekats som ett inflammationsfrämjande ämne som man därför bör utesluta ur kosten. Resultat från interventionsstudier ger dock inte något starkt stöd för den hypotesen, till stor del på grund av fåtalet studier som undersökt sambandet. Viss evidens finns för att sötad dryck höjer vissa inflammationsmarkörer mer än artificiellt sötad dryck, men effekten av sockret som sådant är svårt att särskilja från effekten av det högre energiintaget (20). Ett ökat intag av socker, som leder till ett ökat energiintag, kan leda till viktuppgång och viktuppgång kan i sig orsaka ett inflammatoriskt gensvar i kroppen (21).

Kött och fisk

Ett högre intag av rött och processat kött har i flera observationsstudier visats korrelera med en ökad risk för sjukdom, såsom cancer och hjärt-kärlsjukdom. Orsaken till detta är fortfarande oklar, men köttets innehåll av bland annat mättat fett, salt, nitrater, järn eller produkter som bildas vid tillagning har föreslagits vara en del av orsaken (22). I en interventionsstudie bland vuxna med högt blodtryck ersattes kolhydratrika livsmedel med magert rött kött utan att en proinflammatorisk respons av det ökat köttintaget kunde påvisas (23). Att ersätta kött (en portion per dag) med soja gav dock lägre koncentrationer av inflammationsmarkörer i en crossover-studie bland kvinnor med metabola syndromet (24).

Fisk, speciellt fet fisk, innehåller omega-3-fetter som tillskrivs positiva effekter på både blodfetter och inflammation. Dessa effekter tros vara anledningen till att ett högt intag av fisk eller fiskolja kan minska risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom (18). I den här artikeln sammanfattar vi enbart studier som undersökt fiskintag (ej fiskolja).

Vissa interventionsstudier har inte visat någon antiinflammatorisk effekt av fisk (cirka 150 gram två till fem gånger per vecka) (25-27), vilket kan bero på att deltagarna inte har haft någon mätbar inflammation från början. I ett par studier erhölls svagt positiva effekter på CRP för både fet och mager fisk (cirka 150 gram två gånger per vecka) (28). Andra studier visar att omega-3-rik fisk ger bättre effekt på vissa inflammationsmarkörer, jämfört med fisk med lägre innehåll av omega-3-fetter (cirka 150 gram två till fem gånger per vecka) (29, 30). I ett antal studier ses en minskning av inflammationsmarkörer vid fiskintag, men ingen signifikant skillnad mot kontrollkosten (27, 30). Resultaten bör endast betraktas som en indikation, och inte som starka bevis för fiskens antiinflammatoriska effekt, eftersom andra förändringar vid interventionen kan ha orsakat effekten.

Frukt, grönsaker och bär

Studier som undersökt effekten av frukt och grönsaker på inflammation är ofta dos-respons-studier där deltagarna fått olika mängder frukt och grönsaker. Därmed finns i dessa studier ingen egentlig kontrollgrupp. Detta skapar även en osäkerhet kring vad de som ätit stora mängder frukt och grönsaker uteslutit och vad de som ätit mindre mängder ätit istället. I studierna har friska, överviktiga eller individer med högt blodtryck deltagit. De har fått äta olika mängder frukt och grönt i två till åtta veckor. Resultaten varierar mellan studierna; vissa visar ingen effekt på inflammationsmarkörer, andra visar en antiinflammatorisk effekt av sex till tolv portioner frukt och grönsaker per dag jämfört med två portioner (31-33). Ett mycket stort intag av frukt och grönt kan därmed eventuellt ha positiva effekter på inflammationsmarkörer, men det kan inte uteslutas att effekten är ett resultat av att deltagarna ersatt mer ohälsosamma livsmedel med frukt.

De få studier som undersökt den antiinflammatoriska effekten av bär har studerat blåbär och tranbär i form av tranbärsjuice. Antiinflammatoriska tendenser, men inte några signifikanta effekter, kunde visas i en studie på blåbär (400 gram per dag) (34). För tranbärsjuice (cirka fem deciliter per dag) minskade dock CRP signifikant efter åtta veckors intervention jämfört med kontroll (35).

Fullkorn och nötter

Studier på fullkornsrika livsmedel har oftast en kontrollkost bestående av cerealieprodukter baserade på siktat mjöl, med ett energiinnehåll som är jämförbart med fullkornskosten. Detta underlättar tolkningen av resultaten. Högre konsumtion av fullkorn har visat sig vara kopplat till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och vissa cancertyper (36, 37). Det är dock inte klarlagt om det är innehållet av kostfiber eller vitaminer och mineraler, eller kombinationen av dessa i fullkorn, som ger hälsoeffekterna.

I tre studier på personer som var friska, överviktiga eller hade metabola syndromet fann man ingen effekt på inflammationsmarkörer av olika typer av fullkorn under 12-16 veckor (38-40). I en studie på barn med fetma fann man däremot en antiinflammatorisk effekt av sex veckors kost rik på fullkorn i (41).

Ett fåtal kontrollerade studier med enbart nötter har genomförts på individer med övervikt och metabola syndromet. Studier som inkluderat 30-60 gram per dag av valnötter, jordnötter, pinjenötter eller hasselnötter (eller en blandning av dessa) och varat mellan fyra till tolv veckor har inte visat några signifikanta effekter på inflammationsmarkörer, jämfört med kontroller (30, 42, 43).

Olivolja och kryddor

Kontrollerade koststudier avseende inflammation med enbart olivolja eller oliver saknas utöver ett måltidsförsök där deltagarna åt tomatsås med eller utan olivolja. Studien indikerar att det finns en positiv effekt på inflammationsmarkörer efter måltiden innehållande olivolja men eftersom studien inte inkluderade kontroller som åt andra oljor, kan man inte utesluta att denna effekt skulle kunna uppnåtts med någon annan olja eller fettkomponent (44). Olivolja ingår dock som en viktig komponent i studier av medelhavskost, se stycket om hel hälsosam kost nedan.

Gurkmeja är en av de kryddor som ofta framhålls som antiinflammatoriskt, men inga studier är genomförda på friska personer och i de allra flesta studier är det inte gurkmeja i sig som är studerat utan kurkumin, i form av extrakt från gurkmeja. De doser av kurkuminet som använts i dessa studier är betydligt högre än vad som är sannolikt att konsumera genom att använda gurkmeja i matlagning (exempelvis motsvarande fem teskedar per dag) (45).

Kanel, kardemumma, ingefära och saffran (en kombination av tre gram vardera av kanel, kardemumma respektive saffran, samt ett gram ingefära per dag, eller endast ett gram ingefära) har inte visat sig ha någon antiinflammatorisk effekt jämfört mot placebo, hos personer med typ 2-diabetes eller patienter som genomgår peritonealdialys (43, 44, 46, 47). Innan man rekommenderar hög konsumtion av kanel är det dessutom viktigt att ta i beaktande att kanel innehåller kumarin som är giftigt i höga doser.

Även för vitlök är det vetenskapliga underlaget svagt. Av tre blindade randomiserade försök visar ingen studie någon signifikant effekt på markörer för inflammation av vitlökskapslar (1,2-2,1 gram vitlökspulver) jämfört med placebo (48-50). Två av studierna visade en trend (ej statistiskt signifikant) mot en antiinflammatorisk effekt på markören TNF-α, men denna effekt verkade i huvudsak förklaras av försämringar i placebogruppen (48, 49).

Hel hälsosam kost

Det finns ett flertal studier där man studerat effekterna av en hel hälsosam kost på inflammationsmarkörer hos personer som är friska, överviktiga, obesa eller har metabola syndromet. Gemensamt för dessa koster är att de är rika på frukt, grönsaker och fullkorn och innehåller lite cerealier baserade på siktat mjöl och sötsaker samt ofta mindre mängder rött kött. Det vill säga, kosterna motsvarar dagens nordiska näringsrekommendationer. En sund nordisk kost minskade CRP jämfört med en normalkost i en studie (51). Ytterligare en studie visade att en kost innehållande fullkorn, fet fisk och bär gav lägre koncentration av inflammationsmarkörer än kontrollkosten (52). CRP minskade också efter DASH-kost (Dietary Approaches to Stop Hypertension) hos tonåringar med metabola syndromet (53), men inte hos friska vuxna (54), jämfört med kontrollkost. Flest och längst studier som studerat effekten av hel kost på inflammation finns för medelhavskosten. En del av dessa visar signifikant lägre CRP (55, 56), men inte alla (57, 58).

Stenålderskost, 5:2- diet och LCHF

Bland de populära/moderna koster som är inriktade mot friska, men eventuellt överviktiga individer finns mycket lite evidens för positiva effekter på inflammation.

Endast en studie med paleolitisk kost (stenålderskost) gick att finna och denna kunde inte visa någon effekt på inflammation (59). I vår litteratursökning kunde vi inte identifiera några kontrollerade studier som undersökt effekten på inflammationsmarkörer av periodisk fasta, till exempel 5:2 dieten eller under Ramadan.

En studie visade att lågkolhydratkost ökade vissa inflammationsmarkörer efter ett par dagar av dieten men att den negativa effekten avtog efter några månader (60). En viktnedgångsstudie som jämförde lågkolhydrat- och lågfettkost drog slutsatsen att viktnedgången i sig gav positivt resultat, men att det inte var någon skillnad mellan kosterna i effekt på inflammationsmarkörer (61).

Mer forskning behövs!

Sammantaget är det vetenskapliga underlaget mycket bristfälligt för att gluten, mejeriprodukter, socker eller kött orsakar eller förvärrar inflammation hos friska människor. Studier har inte påvisat eller indikerat att gluten kan öka inflammationsmarkörer i blodcirkulationen eller i tarmen. Samma sak kan sägas om mejeriprodukter, men några studier har tvärtom indikerat en antiinflammatorisk effekt av ett ökat intag. Det finns nästan inga interventionsstudier som mätt den inflammatoriska effekten av socker eller kött, vilket gör det svårt att utvärdera eventuella samband.

Det är generellt svårt att visa om enskilda livsmedel kan orsaka, förvärra eller dämpa inflammation hos friska människor. Friska normalviktiga människor har sällan en mätbar pågående inflammation vilket gör det svårt att visa minskad inflammation i denna grupp. Däremot har en stor andel överviktiga (vilket utgör cirka en tredjedel av befolkningen i Sverige), personer med typ 2-diabetes eller metabola syndromet en låggradig inflammation och hos dessa grupper finns det därför möjligheter att minska och mäta en minskning av inflammationen. Även när studier med dessa grupper inkluderas saknas vetenskapligt underlag för att förorda någon annan kosthållning än den som rekommenderas enligt de nordiska näringsrekommendationerna, ur en inflammatorisk synvinkel. Det finns dock indikationer på att olika livsmedel och koster påverkar inflammationsaktiviteten i kroppen, det vill säga balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar. Dessa samband måste studeras i större detalj och omfattning än tidigare, för att vetenskapligt säkerställa effekten hos människa och för att eventuellt kunna ge specifika antiinflammatoriska kostrekommendationer.

Referenser

1. Wold A, et al. Inflammationssjukdomar. Stockholm: Liber; 2012.

2. Lindroos A-K, et al. Fetma: från gen- till samhällspåverkan. Lund: Studentlitteratur; 2007.

3. Calder PC, et al., editors. Diet, immunity and inflammation. First ed ed. Cambrigde UK: Woodhead Publishing Limited; 2013.

4. Gluten Free: The Hartman Group’s Health & Wellness 2015 and Organic & Natural 2014 reports;

5. We are what we heat: Healthy eating trends around the world: The Nielsen Company; 2015

6. Biesiekierski JR, et al. Gluten Causes gastrointestinal symptoms in subjects without celiac disease: A double-blind randomized placebo-controlled trial. American Journal of Gastroenterology 2011; 106: 508-14.

7. Biesiekierski JR, et al. No effects of gluten in patients with self-reported non-celiac gluten sensitivity after dietary reduction of fermentable, poorly absorbed, short-chain carbohydrates. Gastroenterology 2013; 145: 320-8.e3.

8. Lis DM, et al. Exploring the popularity, experiences, and beliefs surrounding gluten-free diets in nonceliac athletes. Int J Sport Nutr Exerc Metab 2015; 25: 37-45.

9. Lis D, et al. No Effects of a Short-Term Gluten-free Diet on Performance in Nonceliac Athletes. Medicine and Science in Sports and Exercise 2015; 47: 2563-70.

10. Holmer-Jensen J, et al. Differential effects of dietary protein sources on postprandial low-grade inflammation after a single high fat meal in obese non-diabetic subjects. Nutr Journal 2011;10.

11. Nestel PJ, et al. Effects of low-fat or full-fat fermented and non-fermented dairy foods on selected cardiovascular biomarkers in overweight adults. Br J Nut 2013; 110: 2242-9.

12. Iwasa M, et al. Fermented milk improves glucose metabolism in exercise-induced muscle damage in young healthy men. Nutr J 2013;12.

13. Nestel PJ, et al. Circulating inflammatory and atherogenic biomarkers are not increased following single meals of dairy foods. Eur J Clin Nutr 2012; 66: 25-31.

14. Dugan CE, et al. Dairy Consumption Lowers Systemic Inflammation and Liver Enzymes in Typically Low-Dairy Consumers with Clinical Characteristics of Metabolic Syndrome. J Am Coll Nutr 2016; 35: 255-61.

15. Nourieh Z, et al. Effects of soy milk consumption on inflammatory markers and lipid profiles among non-menopausal overweight and obese female adults. J Res Med Sci 2012; 17(1 SPL.1): S65-S72.

16. Serra MC, et al. Effects of 28 days of dairy or soy ingestion on skeletal markers of inflammation and proteolysis in post-menopausal women. Nutr and Health 2012; 21: 117-30.

17. Miraghajani MS, et al. Soy milk consumption, inflammation, coagulation, and oxidative stress among type 2 diabetic patients with nephropathy. Diabetes Care 2012;35: 1981-5.

18. Benatar JR, et al. A randomized trial evaluating the effects of change in dairy food consumption on cardio-metabolic risk factors. Eur J Prev Cardiol 2014;21: 1376-86.

19. Labontè ME, et al. Dairy product consumption has no impact on biomarkers of inflammation among men and women with low-grade systemic inflammation. J Nutr 2014;144: 1760-7.

20. Sørensen LB, et al. Effect of sucrose on inflammatory markers in overweight humans. Am J Clin Nutr 2005; 82: 421-7.

21. Johannsen DL, et al. Effect of 8 weeks of overfeeding on ectopic fat deposition and insulin sensitivity: Testing the ”adipose tissue expandability” hypothesis. Diabetes Care 2014; 37: 2789-97.

22. Wolk A. Potential health hazards of eating red meat. Journal Intern Med 2016.

23. Hodgson JM, et al. Increased lean red meat intake does not elevate markers of oxidative stress and inflammation in humans. J Nutr 2007; 137: 363-7.

24. Azadbakht L, et al. Soy consumption, markers of inflammation, and endothelial function: a cross-over study in postmenopausal women with the metabolic syndrome. Diabetes Care 2007; 30: 967-73.

25. Lindqvist HM, et al. Herring ( Clupea harengus) intake influences lipoproteins but not inflammatory and oxidation markers in overweight men. Br J Nutr 2009;101: 383-90.

26. Navas-Carretero S, et al. An oily fish diet increases insulin sensitivity compared to a red meat diet in young iron-deficient women. Br J Nutr 2009; 102: 546-53.

27. Ramel A, et al. Effects of weight loss and seafood consumption on inflammation parameters in young, overweight and obese European men and women during 8 weeks of energy restriction. Eur J Clin Nutr 2010; 64: 987-93.

28. Pot GK, et al. Increased consumption of fatty and lean fish reduces serum C-reactive protein concentrations but not inflammation markers in feces and in colonic biopsies. J Nutr 2010; 140: 371-6.

29. Seierstad SL, et al. Dietary intake of differently fed salmon; the influence on markers of human atherosclerosis. Eur J Clin Invest 2005; 35: 52-9.

30. Chiang YL, et al. The effect of dietary walnuts compared to fatty fish on eicosanoids, cytokines, soluble endothelial adhesion molecules and lymphocyte subsets: a randomized, controlled crossover trial. PLEFA 2012; 87: 111-7.

31. Yeon JY, et al. Diets rich in fruits and vegetables suppress blood biomarkers of metabolic stress in overweight women. Prev Med 2012; 54: S109-15.

32. Watzl B, et al. A 4-wk intervention with high intake of carotenoid-rich vegetables and fruit reduces plasma C-reactive protein in healthy, nonsmoking men. Am J Clin Nutr 2005; 82: 1052-8.

33. Macready AL, et al. Flavonoid-rich fruit and vegetables improve microvascular reactivity and inflammatory status in men at risk of cardiovascular disease–FLAVURS: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr 2014; 99: 479-89.

34. Kolehmainen M, et al. Bilberries reduce low-grade inflammation in individuals with features of metabolic syndrome. Mol Nutr Food Res 2012; 56: 1501-10.

35. Novotny JA, et al. Cranberry juice consumption lowers markers of cardiometabolic risk, including blood pressure and circulating C-reactive protein, triglyceride, and glucose concentrations in adults. J Nutr 2015; 145: 1185-93.

36. Aune D, et al. Whole grain consumption and risk of cardiovascular disease, cancer, and all cause and cause specific mortality: systematic review and dose-response meta-analysis of prospective studies. BMJ 2016; 353: i2716.

37. Chen GC, et al. Whole-grain intake and total, cardiovascular, and cancer mortality: a systematic review and meta-analysis of prospective studies. Am J Clin Nutr 2016; 104: 164-72.

38. Tighe P, et al. Effect of increased consumption of whole-grain foods on blood pressure and other cardiovascular risk markers in healthy middle-aged persons: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr 2010; 92: 733-40.

39. Brownlee IA, et al. Markers of cardiovascular risk are not changed by increased whole-grain intake: the WHOLEheart study, a randomised, controlled dietary intervention. Br J Nutr 2010; 104: 125-34.

40. Vetrani C, et al. Effects of whole-grain cereal foods on plasma short chain fatty acid concentrations in individuals with the metabolic syndrome. Nutrition 2016; 32: 217-21.

41. Hajihashemi P, et al. Whole-grain intake favorably affects markers of systemic inflammation in obese children: a randomized controlled crossover clinical trial. Mol Nutr Food Res 2014; 58:1301-8.

42. Lee YJ, et al. Nut consumption has favorable effects on lipid profiles of Korean women with metabolic syndrome. Nutr Res 2014; 34: 814-20.

43. Tey SL, et al. The dose of hazelnuts influences acceptance and diet quality but not inflammatory markers and body composition in overweight and obese individuals. J Nutr 2013; 143: 1254-62.

44. Valderas-Martinez P, et al. Tomato Sauce Enriched with Olive Oil Exerts Greater Effects on Cardiovascular Disease Risk Factors than Raw Tomato and Tomato Sauce: A Randomized Trial. Nutrients 2016; 8: 170.

45. Di Lorenzo C, et al. Plant food supplements with anti-inflammatory properties: a systematic review (II). Crit Rev Food Sci Nutr 2013; 53: 507-16.

46. Azimi P, et al. Effect of cinnamon, cardamom, saffron and ginger consumption on blood pressure and a marker of endothelial function in patients with type 2 diabetes mellitus: A randomized controlled clinical trial. Blood Press 2016; 25:133-40.

47. Imani H, et al. Effects of ginger on serum glucose, advanced glycation end products, and inflammation in peritoneal dialysis patients. Nutrition 2015; 31: 703-7.

48. Van Doorn MBA, et al. Effect of garlic powder on C-reactive protein and plasma lipids in overweight and smoking subjects. Am J Clin Nutr 2006; 84: 1324-9.

49. Ried K, et al. The effect of aged garlic extract on blood pressure and other cardiovascular risk factors in uncontrolled hypertensives: The AGE at Heart trial. Integrated Blood Pressure Control 2016. p. 9-21.

50. Sharifi F, et al. Effect of garlic on serum adiponectin and interleukin levels in women with metabolic syndrome. Int J Endocrinol Metab 2010; 8: 68-73.

51. Poulsen SK, et al. Health effect of the New Nordic Diet in adults with increased waist circumference: a 6-mo randomized controlled trial. Am J Clin Nutr 2014; 99: 35-45.

52. de Mello VD, et al. A diet high in fatty fish, bilberries and wholegrain products improves markers of endothelial function and inflammation in individuals with impaired glucose metabolism in a randomised controlled trial: the Sysdimet study. Diabetologia 2011; 54: 2755-67.

53. Saneei P, et al. The Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) diet affects inflammation in childhood metabolic syndrome: a randomized cross-over clinical trial. Ann Nutr Metab 2014; 64: 20-7.

54. Erlinger TP, et al. Inflammation modifies the effects of a reduced-fat low-cholesterol diet on lipids: results from the DASH-sodium trial. Circulation 2003; 108: 150-4.

55. Esposito K, et al. Effect of a mediterranean-style diet on endothelial dysfunction and markers of vascular inflammation in the metabolic syndrome: a randomized trial. JAMA 2004; 292: 1440-6.

56. Esposito K, et al. Effect of weight loss and lifestyle changes on vascular inflammatory markers in obese women: a randomized trial. JAMA 2003; 289: 1799-804.

57. Djuric Z, et al. A Mediterranean dietary intervention in healthy American women changes plasma carotenoids and fatty acids in distinct clusters. Nutr Res 2009; 29: 156-63.

58. Ambring A, et al. Mediterranean-inspired diet lowers the ratio of serum phospholipid n-6 to n-3 fatty acids, the number of leukocytes and platelets, and vascular endothelial growth factor in healthy subjects. Am J Clin Nutr 2006; 83: 575-81.

59. Boers I, et al. Favourable effects of consuming a Palaeolithic-type diet on characteristics of the metabolic syndrome: a randomized controlled pilot-study. Lipids Health Dis 2014; 13: 160.

60. Buscemi S, et al. Effects of hypocaloric very-low-carbohydrate diet vs. Mediterranean diet on endothelial function in obese women. Eur J Clin Invest 2009; 39: 339-47.

61. Hu T, et al. The Effects of a Low-Carbohydrate Diet vs. a Low-Fat Diet on Novel Cardiovascular Risk Factors: A Randomized Controlled Trial. Nutrients 2015; 7: 7978-94.

Barnfetma i fokus på Uppsala Health Summit

Referat

Uppsala Health Summit 2016 med temat barnfetma arrangerades den 11-12 oktober. Här sammanfattas några av de presentationer som framfördes vid plenumsessionerna där många internationella och välkända talare medverkade. Uppsala Health Summit 2016 tar avstamp i rapporten “Ending Childhood Obesity” som fastställdes i Världshälsoorganisationen WHO:s generalförsamling i maj 2016.

 

>> text: Kajsa Asp Jonson, Mersmak kommunikation, Göteborg, Rikard Landberg, professor, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala och Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

 

Douglas Bettcher som leder WHO:s enhet för prevention av icke-smittsamma sjukdomar (non-communicable diseases, NCD), presenterade rapporten och kommissionens arbete. Totalt har 118 medlemsländer från sex regioner bidragit till arbetet. I rapporten ges sex huvudrekommendationer för att nå WHO:s globala mål för fetma, det vill säga att innan år 2025 stoppa ökningen av övervikt hos barn under fem år, och ökningen av fetma bland ungdomar och vuxna.

Sex åtgärdsområden för att nå WHO:s mål

De två första åtgärdsområdena handlar om att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet hos barn. Förslagen är riktade mot miljöer och normer, bland annat ska information kring hälsosamma matvanor göras mer tillgänglig, miljöer i barns vardag ska bli mer hälsosamma och det ska finnas mer möjligheter för rörelse. Införande av sockerskatt föreslås.

Tredje och fjärde åtgärdsförslaget handlar om den första perioden i livet och om mödrars hälsa under graviditet. Exempel på viktiga åtgärder är att monitorera viktökning och att diagnostisera och behandla hyperglykemi och högt blodtryck. Användning av tobak, alkohol och droger ska minimeras, och vårdgivare ska informera om fysisk aktivitet och sömn, kost för normal viktökning och fördelar med amning. Hälsosam mat och dryck ska finnas lättillgängligt inom alla hälso- och sjukvårdsinstitutioner.

Det femte åtgärdsförslaget fokuserar på skolan. Maten som erbjuds där ska vara näringsriktig och nivån på utbildning kring mat, hälsa och fysisk aktivitet behöver kvalitetssäkras. Det sjätte förslaget handlar om åtgärder för barn och ungdomar med fetma, med ett helhetsgrepp utifrån familjeperspektivet.

Alla föreslagna åtgärder för att minska barnfetma kopplar till flera andra pågående WHO-program, till exempel hållbarhetsmålen och global handlingsplan mot icke smittsamma sjukdomar.

– För att att nå framgång krävs samverkan och politiskt ledarskap, och mer sammanhängande åtgärder, inte minst interventions- och monitoreringsåtgärder. Vi måste också våga vara mer innovativa, menar Bettcher. Rekommendationerna bör inkluderas i medlemsstaternas nationella åtgärdsprogram och bygga vidare på redan existerande aktiviteter.

En handlingsplan som slutgiltigt ska fastställas vid nästa generalförsamling är under utveckling, bland annat i samråd med Uppsala Health Summits programråd.

Hur hamnade vi här?

Professor Boyd Swinburn från Universitetet i Auckland, Nya Zealand, fastslår att fetma fortfarande ökar globalt sett, men att förändringstakten ser olika ut i olika delar av världen. Ju senare ett land drabbats desto snabbare ökar antalet överviktiga och feta. Tack vare omfattande åtgärder tenderar barnfetman i USA att minska, men i fattigare samhällsgrupper är barnen fortfarande hårt drabbade.

Swinburn konstaterar att det har skrivits många rapporter under åren, men att väldigt lite händer. De policys som finns för att minska fetma följs inte, och det finns för många ”obesogena miljöer” där man uppmuntras till konsumtion av ohälsosam mat och låg fysisk aktivitet.

En hälsosam utveckling hämmas enligt Swinburn av motverkande krafter, uppförandekoder och självreglerande system i livsmedelsindustrin. Avsaknad av politiskt ledarskap, svaga myndighetsstrukturer, politikers övertro till utbildningsinsatser, intressekonflikter och en ovilja att stöta sig med stora företag som skapar många arbetstillfällen för deras väljare är några bidragande orsaker.

– Att allmänheten sätter en hårdare press på politikerna skulle kunna vara ett sätt att få saker att hända, säger Swinburn.

Ekonomiska aspekter av fetma

Professor Lisa M Powell vid University of Illinois är hälsoekonom och expert på kostnader för fetma.

– Kostnaderna för barnfetma kan ses utifrån flera perspektiv och hänger ihop med ökade kostnader för fetma hos vuxna. Kostnaderna påverkar såväl individen som samhällsekonomin, menar Powell. Kostnadsbördan för fetma drabbar kvinnor, socioekonomiskt utsatta och vissa etniska grupper hårdare, och bidrar till ökad ojämlikhet i samhället.

Fetma påverkar barns mentala hälsa och livskvalitet. Forskning visar att tonåringar med fetma, framförallt flickor, verkar ha högre självmordsbenägenhet och röker i större utsträckning än normalviktiga. Tonårspojkar med fetma är i högre grad utsatta för mobbning än normalviktiga. Fetma är också kopplat till lägre betyg i skolan vilket får direkta konsekvenser för efterföljande utbildningsmöjligheter och det påverkar därmed även framtida inkomster, menar Powell.

Kostnaderna för fetma speglar delvis dess utbredning. USA ligger i topp både vad gäller prevalens och kostnader; 17 procent av BNP går till sjukvården, vilket är nästan dubbelt så mycket som i andra jämförbara länder. De direkta sjukvårdskostnaderna ökar med närmare 20 procent vid BMI över 40. Utöver ökningen i sjukvårdskostnader medför fetma även högre livstidsrelaterade kostnader, sjukfrånvaro, lönediskriminering och miljökostnader. Dessa drabbar både samhället och individen.

– Skillnader i socioekonomisk status måste tas i beaktande när åtgärder utformas. För att bli riktigt effektiva krävs att majoriteten nås. Sockerskatt och liknande är en åtgärd som når alla, medan informationsåtgärder kräver anpassning till språk och utbildningsnivå, konstaterar Powell.

Fetma i malnutritionens perspektiv

Corinna Hawkes från Centre for Food Policy, City University London, pratade under rubriken The double burden of malnutrition and role of food policy.

– Världens befolkning får allt bättre hälsa, inledde Hawkes. Vi lever längre, spädbarnsdödligheten minskar, smittspridning minskar och förutsättningarna för behandling och vård blir allt bättre. Globalt sett ökar förutsättningarna för ett bättre liv, men när man tar med fetma och nutrition i bilden ser det inte så bra ut. Var tredje person är drabbad av malnutrition och sjukdomsbördan är till stor del kopplad till bristfällig kost.

Många barn har ett för lågt intag av mikronutritenter – även om vikten är normal – och 15 procent av barn under två år bedöms ha en kosthållning som inte är acceptabel. Över hela världen ökar konsumtionen av snabbmat med lågt näringsvärde och i många utvecklingsländer äter man mycket sötsaker redan under de första levnadsåren.

– Undernäring är vanligt bland barn. På 1960- och 70-talen pratade man bara om bristande energiintag och svält, och sökte efter en jordbrukspolitik som skulle lösa problemet. Nu vet vi att undernäring kan se olika ut och att det finns andra saker som påverkar maten och tillgången på näring, till exempel transporter, hantering och kvalitet. Många pratar om fattigdom eller näringsämnen, men kost eller mat nämns sällan.

Hälsa i ett globalt perspektiv handlar ofta om att minska spädbarnsdödlighet och förtida död. Barnfetma och fetma hos vuxna hänger ihop, och bland personer som har en ohälsosam vikt är det många som dessutom är undernärda när det kommer till näringsämnen. Kvaliteten på maten vi äter är för låg och även i många höginkomstländer finns kombinationen fetma och malnutrition, till exempel järnbristanemi. Hawkes benämner det ”Double burden of malnutrition, double burden of obesity”. Att utrota undernäring hos barn, i alla dess former, är ett viktigt mål.

Fetma ses som individens problem

Fetma ses som individens problem medan malnutrition ses mer som ett samhällsproblem, konstaterar Corinna Hawkes som vill gå längre än att arbeta för att förebygga och behandla icke smittsamma sjukdomar, non-communicable diseases (NCD). För att nå hälsa och välmående handlar det inte bara om att minska energiintaget utan att även höja kvaliteten på kosten och öka näringstätheten i mat och dryck hos världsbefolkningen.

Medlemsländerna i Världshälsoorganisationen WHO har ställt sig bakom Hälsa 2020 som är WHO:s policy för hälsa och välbefinnande. De övergripande strategiska målen är ”Att förbättra hälsan för alla och minska ojämlikhet i hälsa” och ”Att förbättra ledarskap och delaktighet i styrning av hälsa”. Global hälsa och nutrition hänger ihop med varandra – och med jordbruk, handel och politik. Mat och miljö är de viktigaste påverkansfaktorerna för hälsan.

Hälsosamma matvanor för normal viktutveckling har störst betydelse för de riktigt små barnen. De första tusen dagarna i livet är avgörande för att förebygga undernutrition, och globalt sett innebär amning en viktig start. Före två års ålder är det viktigt att säkerställa en normal tillväxt och att utveckla preferenser för hälsosam och varierad mat.

Livsmedelssystem och policys måste inkludera hela kedjan ”från jord till bord”. Policys för skolmat bör utöver energi- och näringsinnehåll även omfatta aspekter såsom kvalitet, aptitlighet och miljöfrågor.

För att komma till rätta med nutritionsproblemen krävs ett politiskt ledarskap och att man tar med det mänskliga perspektivet. Policys och politiska beslut kring mat och livsmedel bör utformas så att de påverkar flera plan. Tydliga riktlinjer behövs för att säkerställa att barn får en bra start med goda matvanor som främjar hälsan och en normal tillväxt.

– De globala målen för hälsan påverkar även nutritionen. Att kombinera olika aspekter av nutrition är en viktig målsättning. Dessutom måste hållbar utveckling inkluderas i hälsoarbetet, avslutade Corinna Hawkes.

Interventioner och policys

I Mexiko har man med framgång lyckats främja hälsosamma matval via sockerskatt och andra politiska styrmedel. Enligt Alejandro Calvillo Unna från konsumentorganisationen El Poder del Consumidor bidrar sötade drycker med 69 procent av den mexikanska befolkningens konsumtion av tillsatt socker. Söta drycker ingår i mattraditionerna, och 65 procent av barnen dricker dem redan i ett- till tvåårsåldern.

Övervikt och fetma är vanligt, inte minst bland barn. Vart tredje barn mellan fem och elva år har fetma. Diabetes, framför allt typ 2-diabetes, är den näst största dödsorsaken och största orsaken till blindhet i Mexiko.

Skatten på läsk höjdes efter ett regeringsbeslut 2013. Under 2015 gick konsumtionen ner med åtta procent. Under samma period infördes även andra hälsoaktiviteter för att påverka barns matvanor i en mer hälsosam riktning, vilket troligtvis också har påverkat konsumtionen av socker. Till exempel, reklam för snabbmat är förbjuden under de tider på dagen då yngre barn ser på teve (kl 14.30-19.30) och i samband med filmer för barn. En tydligare märkning på framsidan av matförpackningar har införts, så att man enklare kan se innehåll av till exempel energi, salt och socker, och hälsokampanjer och information kring goda vanor för hälsan finns på allmänna platser.

Sammantaget bedömer man att dessa olika aktiviteter har påverkat befolkningens vanor och livsmedelsval i en positiv riktning.

Nudging – puff i rätt riktning

Julie S. Downs från Carnegie Mellon University beskrev hur nudging kan hjälpa människor att förändra sitt beteende. Nudging innebär att puffa i rätt riktning och används i många olika sammanhang, bland annat när det gäller att på ett positivt sätt påverka människor att göra miljömässigt hållbara val.

Genom enkla styrmedel kan man till exempel främja mer hälsosamma livsmedelsval och hjälpa individer att äta mindre portioner. Storleken på tallriken påverkar hur mycket man lägger upp, både i hemmet och från en buffé på restaurang.

– Ju mer mat man lägger upp på tallriken, desto mer äter man – och det blir dessutom mer svinn, poängterade Downs. I vilken ordning maträtterna placeras på buffén påverkar såväl energimängden i måltiden som mängden svinn. När mer hälsosamma alternativ är mer lättillgängliga tar man dem istället istället för det man annars tycker är mer tilltalande.

Att fatta beslut om vad man ska äta, till exempel tidigare under förmiddagen istället för strax innan lunch när man är mer hungrig, påverkar livsmedelsvalet. När man inte är påverkad av sin hunger beställer man mer kalorisnåla alternativ, man väljer vatten som måltidsdryck, hoppar över desserten eller väljer en frukt istället. Detsamma gäller när man handlar mat; även i mataffären väljer man mer energitäta alternativ när man handlar på tom mage.

Nudging handlar om att förebygga irrationella och oönskade beteenden, och att vägleda utan pekpinnar. Metoden låter individen göra sina egna medvetna val och skapar en känsla av flexibilitet och självbestämmande.

Barnfetma – ett systemproblem

Shawn T. Brown vid Public Health Applications, Carnegie Mellon University, redogjorde för sitt arbete där virtuella miljöer används för att undersöka hur olika samhällsbeslut kan påverka folkhälsan och samhällsekonomin.

– Ingen människa är en ö, vi lever tillsammans i system. Systemen är komplexa och interagerar med varandra kontinuerligt, menar han. Om man studerar de enskilda faktorerna separat finner man ofta lösningar på de problem som uppstår som konsekvenser, istället för att ta itu med grundproblemet. Att arbeta för att lösa grundproblemet är mer hållbart på sikt, menar han.

Brown är expert på systemvetenskap och bygger virtuella samhällen för att prova hur olika förebyggande åtgärder kan motverka fetma, kallat Virtual Populations for Obesity Prevention (VPOP). De virtuella miljöerna ger möjlighet att utveckla och beräkna effekten av olika insatser för folkhälsan, man kan till exempel beräkna hur förändringar i skattesystemet påverkar försäljningen och konsumtionen av frukt och grönt.

I teamet som arbetar med VPOP finns flera olika yrkeskategorier representerade. Gemensamt skapar man modeller, identifierar vilka förhållanden som råder, samlar data och testar olika policys. Därefter kan man informera beslutsfattare, designa och implementera interventioner och slutligen uppdatera modeller och system.

VPOP, eller Slim City, är ett virtuellt laboratorium; en skapad värld som kan användas för att se hur olika förändringar kan göra skillnad. Ramverket kan anpassas efter de demografiska och kulturella förutsättningar som råder i olika städer och områden.

Politiskt ansvar och ledarskap

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström höll ett passionerat tal om sin roll som ansvarig för folkhälsan i Sverige: Uppdraget är komplicerat och sträcker sig utanför våra nationella gränser. Det finns mycket en beslutsfattare kan göra för att motverka barnfetma, att främja mer idrott och arbeta för större grönsaksbord i skolorna togs upp som exempel.

Sverige är ett av världens rikaste och mest välmående länder, men det finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper – skillnader som dessutom ökar. För att vända utvecklingen har regeringen satt upp som mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation.

Gabriel Wikström menar att det behövs en samsyn och ett gemensamt arbete som förenar privat sektor, akademin, individerna och samhället. Ohälsosam mat och dryck bör tas bort från skolor, och utbildning i hemkunskap, idrott och hälsa bör få större utrymme. Sverige har valt en holistisk väg istället för detaljstyrning och sockerskatt.

Ett ensidigt fokus på socker ger en förenklad bild av problemet, diskussionen blir ofta polariserad, till exempel när livsmedelsindustrin jämställs med tobaksindustrin. För att komma fram till helhetslösningar och konkreta förslag på hur man med politiska styrmedel kan hjälpa människor att skapa sundare vanor kring kost och hälsa behöver dialogen bli mer saklig och konstruktiv.

– Det krävs en ökad medvetenhet och samsyn för att nå framgång, menade Wikström. Butikerna – inte minst i närhet till skolorna – kan bidra genom att sälja mer hälsosam mat, och gärna mindre socker. I en framtidsvision är hälsa integrerat i alla skolämnen och man har en holistisk syn där hälsa ingår i alla internationella värderingar och ställningstaganden.

Praktisk kunskap och högre krav på evidens

För att minska vikten hos barn såväl som hos vuxna gäller det att öka energiförbränningen och minska energiintaget. Vid prevention och behandling av barnfetma läggs ofta ett stort fokus på motion och rörelse. Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet, efterlyser dock en mer evidensbaserad inställning till fysisk aktivitet som fetmaprevention/behandling och som politiskt ställningstagande:

– Vetenskaplig evidens saknas för fysisk aktivitet som behandling av fetma hos barn, ändå fortsätter vi att ordinera det och bygga upp policys kring det. Fysisk aktivitet har effekt på många andra metabola faktorer och är hälsosamt av andra skäl, men är ingen evidensbaserad metod för viktminskning.

Utbudet och den ständiga tillgången på god lockande mat med stor variation innebär en ökad risk att vi får i oss för mycket energi, inte minst gäller detta sötsaker och sötade drycker. I den så kallade STOPP-studien involverades tio skolor med barn mellan sex och tio år. Studien hade praktisk inriktning och fokus på ”learning by doing”. Man ändrade kosten, främst genom att sötsaker begränsades kraftigt. Aktiviteterna gjordes i skolan men visade sig ha effekt på kosten som helhet.

– Om man har strikta regler i skolan är det lättare för föräldrarna att sätta gränser hemma. Policys för vad man serverar i skolan och i fritidsverksamheten har effekt. Detta är ett tydligt bevis för att politiker har stor makt över befolkningens vanor och livsstil, menade Marcus. Primärprevention i form av information till föräldrarna fungerar sämre.

Insatser tidigt i livet mest effektiva

Även Frank Bloomfield, professor vid Auckland University, efterlyste en starkare evidens för insatser vid barnfetma.

– Vi har inte tillräcklig evidens för att skapa riktlinjer kring barnfetma, därför finns det inte med i hälsoplanen, trots att det är det största hälsoproblemet vi har.

De första levnadsåren är den viktigaste perioden för att förebygga barnfetma, och allt mer tyder på att insatser som görs redan under graviditeten har allra bäst effekt. Många unga kvinnor har ett bristfälligt näringsintag innan de blir gravida. Enligt Southampton Women’s study når majoriteten av kvinnor inte rekommenderad daglig mängd av ett flertal näringsämnen.

Många unga vet inte om att deras kost påverkar barnet. Det finns ett stort behov av information om betydelsen av bra kost i samband med graviditet och till nya och blivande föräldrar – för mammans hälsa och för barnets. Ökad kunskap påverkar näringsintaget positivt. Tonåringar är en viktig målgrupp eftersom de är nästa generation av föräldrar.

För tidig födsel omfattar globalt sett ca 10 procent av alla graviditeter. Allt fler studier visar att för tidigt födda har en ökad risk för icke smittsamma sjukdomar, inklusive fetma och diabetes. Även de som är något för tidigt födda löper dubbelt så hög risk att utveckla fetma i tonåren jämfört med vid fullgången graviditet. Det finns ingen evidens för nutritionsbehandling av för tidigt födda för att optimera långsiktig hälsa, hävdar Bloomfield.

Global Alliance for Chronic disease

Att hitta finansiering till den forskning som behövs kring kroniska sjukdomar, inklusive barnfetma, är en stor utmaning. Global Alliance for Chronic disease (GACD) är en modell för partnerskap som kan bidra med finansiering och utveckla och bistå forskningssamarbeten mellan låg- och medelinkomstländer och höginkomstländer, i kampen mot kroniska sjukdomar såsom hjärtkärl-sjukdomar, diabetes och cancer.

Livsstilsrelaterade sjukdomar är mer vanligt i låginkomstländer och medelinkomstländer, medan större delen av de resurser som behövs för att förändra bilden finns i länder där problemet relativt sett är mindre omfattande.

– I GACD har alla representanter likvärdiga röster, oavsett om man är student eller professor, poängterade Celina Gorre vid Global Alliance for Chronic Diseases.

Medlemmar i GACD är till exempel Storbritannien, Nordamerika, stora delar av Sydamerika, Sydafrika, Indien, Australien och Asien samt forskningsföretag och finansiärer, inklusive Världsbanken, som beslutar hur insatser för att förebygga och behandla livsstilssjukdomar ska prioriteras.

Världsbankens roll

Strategier för att påverka hälsan hos en population måste ske i flera dimensioner och involverar många olika sektorer. Stadsplanering, jordbruk, livsmedelsindustri, utbildning, finansiering och detaljhandel är några av de områden som påverkar vår hälsa och livsstil, enligt Världsbankens representant Maria Eugenia Bonilla Chaci.

Vid planeringen av multisektoriella aktiviteter för att förebygga fetma finns många utmaningar. Politiska ställningstaganden och initiativ sker på olika nivåer. Politiska mål och mål för till exempel handel och tillväxt har ofta andra intressen i fokus än de hälsomässiga. Hälsosektorn är ofta inte direkt involverad i implementeringen av policys, och många gånger saknas de verktyg som personalen behöver för att vägleda. För att komma fram till vilka metoder som är effektiva för att förebygga fetma och kartlägga evidensen krävs bättre dokumentation, både av vilka insatser som görs och hur de implementeras.

Riktlinjerna för mat och dryck i Mexikos skolor är ett bra exempel på hur man med hjälp av policys kan påverka matvanorna i en grupp. Riktlinjerna reglerar utbudet av mat och dryck i syfte att säkerställa att det man äter och dricker under skoldagen bidrar till hälsan, och är en del av en större nationell satsning för hälsosammare mat.

Världsbanken har initierat ett globalt program för att på ett evidensbaserat sätt agera mot fetma och barnfetma genom att utveckla och i större skala implementera politiska initiativ och interventioner i låg- och medelinkomstländer. Nästa steg för Världsbanken är att komma fram till hur man på bästa sätt kan stödja länder i arbetet med att bromsa utvecklingen och förebygga övervikt och fetma. De övergripande strategierna är följande:

• Skapa sunda vanor kring kost och fysisk aktivitet tidigt i livet

• Främja fysisk aktivitet

• Viktkontroll

• Mödravård och förebyggande hälsovård till blivande föräldrar

• Hälsa, nutrition och fysisk aktivitet för barn i skolåldern

• Främja hälsosamma matvanor

Att kartlägga evidens vid komplexa problem

Enklare samband, som ofta gäller när man till exempel vill utvärdera effekten av ett läkemedel, ger tydliga och enklare svar medan det vid komplexa frågor ofta är svårare att kartlägga evidens för vilka metoder som fungerar.

– Komplexa sammanhang är som en svart låda, menar filosofen Garrath D. Williams vid University of Lancaster. Ingen vet vad som händer på vägen mellan A och B, eller hur utfallet påverkas av personens status, livsstil och sociala situation. I komplexa frågeställningar finns det väldigt många olika typer av evidens. Ibland pekar de samlade bevisen åt olika håll. Det finns många olika varianter beroende på variationer hos individen – och det samhälle hen lever i.

– Det faktum att en intervention fungerar i ett sammanhang eller för en person är ingen garanti för att den har effekt i ett annat sammanhang. Varje effektiv intervention har flera andra bieffekter som kan vara interventionseffekter och bevis för att man gjort en effektiv förändring – eller ett resultat av slumpen eller fantasin.

– Ju mer komplex en fråga är, desto mer komplext är det att dokumentera vetenskaplig evidens för vad som påverkar. Evidens saknar tyngd om man saknar förståelse för komplexa samband runtomkring. Dessutom krävs det att man noterar vilka möjligheter som finns till förändring.

– Ett komplext socialt system är uppbyggt av intelligenta individer. Detta ökar möjligheterna att dra slutsatser och lära sig efter hand, till exempel att ändra metod eller involvera andra aktörer. Även i komplexa system finns en möjlighet att förändra och påverka – komplexiteten är inte ett skäl att ge upp, men att vänta på evidensen kan vara det! För att lyckas behöver vi involvera och låta människor ta makten över sina liv, avslutade Williams.

Inspel till WHO

Rikard Landberg, ordförande för Uppsala Health Summits programråd, avslutade med att tacka alla delegater för deras engagemang och värdefulla bidrag till workshop- och plenumdiskussionerna kring åtgärder för att minska barnfetma. Slutsatserna från workshop-sessionerna vid Uppsala Health Summit 2016 kommer att publiceras i en slutrapport på UHS hemsida .

Programrådet har även använt slutsatser från mötet i ett inspel till WHO:s implementeringsplan för barnfetma som kommer att beslutas vid WHO:s 70:e generalförsamlingsmöte. Förhoppningen är att resultatet och de kontakter som knutits vid mötet i Uppsala ska kunna användas i det fortsatta arbetet kring barnfetma världen över.

Läs mer

WHO:s rapport “Ending Childhood Obesity” >>

NOURISHING Framework >>

Lär av historien för framtidens folkhälsoarbete >>

Fakta: Barnfetma

• Prevalensen av övervikt bland barn under fem år har under perioden 1990 till 2014 ökat från 4,8 procent till 6,1 procent. Omkring 42 miljoner barn under fem år har övervikt eller fetma. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer denna siffra att nå 70 miljoner år 2025.

• Majoriteten av feta eller överviktiga barn kommer att leva i låg- och medelinkomstländer år 2025.

• I höginkomstländer har utvecklingen av övervikt och fetma planat ut, men bland barn i socialt utsatta grupper fortsätter prevalensen att öka.

• År 2014 hade 13 procent av världens befolkning fetma.

• 350 miljoner människor, det vill säga fem procent av världens befolkning, har diabetes. Förekomsten av diabetes i Afrika söder om Sahara beräknas ha ökat med 100 procent vid år 2035.

Ambitiös norsk studie om lågkolhydratkost saknar praktisk relevans

Kommentar – aktuell studie

I en nyligen publicerad och medialt uppmärksammad studie fann man inga skillnader i kardiometabola riskmarkörer mellan en extrem lågkolhydratkost och en kost mer lik gängse rekommendationer, men studiens slutsatser domineras av kraftig viktnedgång.

>> text: Fredrik Rosqvist, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet.

 

Studien presenterar data från 38 män med bukfetma som randomiserats till att följa energibegränsade koster (cirka 2100-2200 kcal per dag) med radikalt olika innehåll av kolhydrater och fett under tolv veckors tid (1). Den ena gruppen fick råd om att följa en extrem lågkolhydratkost med 73 energiprocent fett (varav 34 energiprocent mättat) och tio energiprocent kolhydrater. Den andra gruppen fick råd om att följa en kost med 30 energiprocent fett (varav tolv energiprocent mättat) och 53 energiprocent kolhydrater. Vissa livsmedel delades ut. Rekommenderat intag enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2012) är 45-60 energiprocent kolhydrater, 10-20 energiprocent protein och 25-40 energiprocent från fett. Det primära utfallsmåttet var förändring i fettmassa mätt med datortomografi (CT) och sekundära utfallsmått var andra parametrar av metabolt intresse.

Studie med flera styrkor

Överlag är studien både väl genomtänkt och väl genomförd med flera styrkor; stor vikt har lagts vid kosternas kvalitet och deltagarna i båda grupper rekommenderades att undvika härdat vegatabiliskt fett, socker, livsmedel med tillsatt socker samt högprocessade livsmedel (ej definierat). Vidare rekommenderades båda grupper att äta minst 500 gram grönsaker, bär och frukt per dag (med betoning på grönsaker) och att äta grönsaker till varje måltid samt fisk två gånger i veckan. Ytterligare en styrka är att båda grupper hade likvärdiga intag av protein och fleromättat fett. För att öka följsamheten fick deltagarna en omfattande receptsamling (537 recept) och båda koster utformades så likartat som möjligt med avseende på livsmedelsval. Det vill säga, de primära källorna till fett, kolhydrat och protein var likvärdiga mellan grupperna. Femdagars vägda kostregistreringar utfördes månatligen.

Tio kilos viktnedgång

Efter tolv veckor hade båda grupper förlorat lika mycket bukfett, och båda grupper hade förlorat drygt tio kilogram i total fettmassa, vilket inte skilde sig mellan grupperna. Anmärkningsvärt är dock att deltagarna som åt lågkolhydratkost ökade både totalkolesterol och LDL-kolesterol jämfört med kontrollkosten, trots den massiva viktnedgången. Fasteblodsockret minskade mer efter kontrollkosten och HDL-kolesterol ökade mer efter lågkolhydratkost. I övrigt sågs inga större skillnader mellan grupperna. Baserat på dessa likartade resultat mellan grupperna drar författarna slutsatserna att intaget av mättat fett i princip saknar relevans för kroppsfettets mängd och fördelning samt för metabola störningar. Frågan man måste ställa sig är dock hur man kan dra dessa slutsatser när deltagarna samtidigt gått ned över tio kilogram i fettmassa?

Effekt av kost drunknar i effekt av viktnedgång

Det är ingen nyhet att riskprofilen förbättras vid viktnedgång, och kostens sammansättning är av relativt underordnad betydelse så länge negativ energibalans råder. Många studier har visat detta tidigare. Det hade varit mycket mer intressant, och betydligt mer givande, om denna studie genomförts under viktstabila förhållanden. Då hade man kunnat uttala sig om vilka effekter de båda kosterna faktiskt har. Att försöka avskriva betydelsen av mättat fett baserat på denna studie är vilseledande. Studien har vissa intressanta aspekter från ett akademiskt perspektiv, men den praktiska relevansen förloras helt med tanke på den kraftiga energirestriktionen. Det är förvånande att detta inte alls diskuteras i artikeln. En rimligare slutsats hade varit att även effekter av koster med radikalt olika fördelning mellan fett och kolhydrater drunknar i effekterna orsakade av drastisk viktnedgång.

Referens

1. Veum VL, et al. Visceral adiposity and metabolic syndrome after very high-fat and low-fat isocaloric diets: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2016. Epub 2016/12/03.

Livsmedelsverkets kostråd i märkning och marknadsföring

Notis

Den 28 juni 2016 publicerade Livsmedelsverket information om hur Livsmedelsverkets kostråd får användas i märkning och marknadsföring av livsmedel. Ett grundläggande krav är att användningen av kostråden inte får ske på ett sådant sätt som riskerar att vilseleda konsumenterna.

Informationen gäller enbart märkning och marknadsföring av vilken det framgår att det är Livsmedelsverkets kostråd som avses. Informationen har utformats med beaktande av Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om livsmedelsinformation, Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om närings- och hälsopåståenden om livsmedel samt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol (fortsatt kallade Nyckelhålsreglerna).

Följande förutsättningar gäller för att Livsmedelsverkets kostråd ska få användas i märkning och marknadsföring av enskilda produkter:
1. Livsmedel som märks med att av Livsmedelsverkets kostråd får inte vilseleda konsumenten avseende exempelvis livsmedlets nyttighet som helhet.
2. Kostråden återges så att innebörden av dem inte ändras.
3. Kostrådet är relevant utifrån livsmedlets innehåll.
4. Märkningen eller marknadsföringen inte ger intryck av att Livsmedelsverket har
godkänt eller rekommenderar ett visst livsmedel eller livsmedelssortiment.

Under punkt 1 framhålls att det inte anses vilseledande att ange ett kostråd på ett livsmedel som omfattas av en livsmedelsgrupp som anges i Nyckelhålsreglerna och som uppfyller villkoren och kriterierna för livsmedelsgruppen. I de fall livsmedlet inte uppfyller Nyckelhålsreglernas villkor och kriterier för livsmedels- gruppen är det upp till kontrollmyndigheten att bedöma från fall till fall om informationen är vilseledande eller inte. Detta gäller också om kostråden används på livsmedel som inte omfattas av en livsmedelsgrupp i Nyckelhålsreglerna.

Användningen av Livsmedelsverkets kostråd i marknadsföring av hela produktkategorier, det vill säga som inte hänvisar till en specifik produkt, är inte ett kommersiellt meddelande som omfattas av förordning (EG) nr 1924/2006 (se beaktandesats 4). Denna typ av påstående är därför tillåten och inte föremål för Livsmedelsverkets ställningstagande och vägledning i det nyligen publicerade dokumentet.

Beslut om att kostråden får användas i märkning och marknadsföring av livsmedel togs av Livsmedelsverket i oktober 2015. Den nyligen publicerade informationen förtydligar ramarna för hur detta får ske.

Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida >>

Nordisk nutritionskonferens NNC 2016 i Göteborg 20-22 juni

nnc.banner_630

11:e Nordiska Nutritionskonferensen äger rum i Göteborg 20-22 juni 2016.

Ett speciellt syfte med NNC 2016 är att skapa bryggor mellan folkhälsa och klinisk nutrition och därigenom en bättre förståelse för samband mellan mat, matvanor, livsstil, hälsa och sjukdom. Presentationerna och diskussionerna omfattar parallella spår för folkhälsa och klinisk nutrition, med gemensamma plenarsessioner.

Programmet erbjuder en bred vetenskaplig bas och täcker bland annat områdena kost och näring under graviditet och för små barn, fettkvalitet, D-vitamin, kost för äldre, matvanor och ätbeteende och kopplingen mellan nutrition och hållbarhet. Exempel på framtidsutmaningar som kommer att diskuteras är FODMAP vs gluten, biomarkörer för intag av livsmedel och modeller för beräkning av energibalans.

nutritionsfakta.se rapporterar från stora delar av NNC 2016, under konferensens gång. Du hittar enklast alla artiklar från konferensen genom att trycka på taggen ”NNC 2016” nedan. Ytterligare och fördjupade artiklar från konferensen kommer i Nordisk Nutrition nr 3 i oktober och nr 4 i december.

Mer information

Program och mer information om NNC 2016, på konferensens hemsida (www.nnc2016.se)

Abstracts, publicerade online i tidskriften Food & Nutrition Research

NNC på sociala medier: #nnc2016

 

Nordiska nutritionskonferenser arrangeras vart fjärde år med syfte att samla nordiska näringsforskare och yrkesverksamma inom kost och nutrition för att sprida, ta del av och diskutera aktuell vetenskaplig forskning. Den första nordiska nutritionskonferensen arrangerades i Sverige 1977 och sedan dess har värdskapet cirkulerat mellan de nordiska länderna. Detta är tredje gången den nordiska nutritionskonferensen arrangeras i Sverige. Nästa gång det sker förväntas vara om tjugo år. I de nordiska nutritionskonferenserna deltar ledande nordiska nutritionsforskare och andra yrkesverksamma inom mat-hälsaområdet, inklusive dietister och representanter från livsmedelsbranschen.

 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Senaste inläggen