Obesity Governance Project

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3, 2012

Referat från Nordiska Nutritionskonferensen 2012

Med en isländsk natur som erbjuder friluftsaktivitet, nyfångad fisk samt närodlade grönsaker året om i vulkanuppvärmda växthus, torde fetmaproblematiken inte vara så stor som den är i dagsläget. Det är dock åtskilligt fler samhällsfaktorer som lett till dagens förekomst av övervikt och fetma i de nordiska länderna och som gör att sökandet efter förebyggande strategier placeras högt upp på folkhälsonutritionsagendan.

>> text: Christel Larsson, professor, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet.

Under de senaste 20 åren har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats bland skolbarn 7-11 år i Europa. Detta innebär både konsekvenser för folkhälsan och riskerar att påverka de nationella samhällskostnaderna negativt vilket gör det till ett viktigt folkhälsoproblem att arbeta med.

Gun Roos vid Statens institutt for forbruksforskning, Norge inledde sessionen ”Obesity Governance Project” med ett föredrag om ”Public-private partnership as a strategy in counteracting obesity”. Roos delade generöst med sig av erfarenheterna från ett europeiskt forskningsprojekt där syftet var att kartlägga, identifiera och analysera offentliga-privata partnerskap för att motverka fetma och övervikt i Europa.

Målsättningen var att tolka möjliga variationer i ljuset av Esping-Andersens välfärdsteori, att beskriva och utvärdera "bästa praxis" samt skapa en ram för riktmärkning för bästa praxis att motverka fetma och övervikt i Europa. I korthet utgår teorin från en indelning av liberala, konservativa och socialdemokratiska regimer som har olika syn på ansvar i sociala politiska frågor. Kritik som framförts är dock att den inte beaktar regimer inom den europeiska ekonomiska gemenskapen samt kring medelhavet.

Översikt och utvärdering av partnerskap

Inom projektets ramar gjordes, genom att göra sökningar på internet och genom att kontakta myndigheter och organisationer, en översikt av offentliga-privata partnerskap för att motverka fetma och övervikt i

EU: s medlemsstater och Norge. Utöver detta gjordes en utvärdering av bästa praxis för offentliga-privata partnerskap för att motverka fetma och övervikt, och till slut genomfördes en konferens för intressenter och berörda parter.

Det Roos och hennes medarbetare kom fram till i forskningsprojektet var att överföring av idéer om bästa eller god praxis att motverka förekomsten av övervikt och fetma i Europa kan ske genom en rad olika metoder, från personlig kontakt, strukturerade överföringsmekanismer, till opinionsbildning. Det är mycket viktigt med anpassning till nationella och lokala förutsättningar, eller som Roos uttryckte det: ”Du kan inte bara kopiera".

Partnerskap en del av lösningen

Offentliga-privata partnerskap är inte den enda lösningen men en möjlig del av lösningen. Eftersom regeringsförordningar inte kommer att lösa allt är offentliga-privata partnerskap en viktig bidragande del för att motverka förekomsten av övervikt och fetma, och partnerskap mellan och inom samhället är nödvändiga. Det framgick även att intressekonflikter bör vara en viktig del att ta hänsyn till vid utvärderingen av projekt. En slutsats Roos belyste var att de flesta offentliga-privata partnerskap är individuellt orienterade men att strukturella strategier kan vara mer effektiva, och att holistiska strategier behövs i större grad i arbetet med att motverka övervikt och fetma i samhället.

Kommunikation räcker inte

Bent Egberg Mikkelsen från MENU (Måltidsvidenskab & Folkesundhedsernæring) forskningscenter vid Aalborg universitet i Köpenhamn avslutade sessionen med ett föredrag om ”Dual obesity governance”.

Egberg Mikkelsen berättade att statliga myndigheter och institutioner traditionellt försökt påverka beteendet hos medborgare i Danmark gentemot sundare matvanor och livsstil genom att påverka deras val av livsmedel via kampanjer och marknadsföring, men i de flesta fall med begränsad framgång. Därför finns det ett växande intresse för strategier som inte bara försöker nå de enskilda medborgarna genom kommunikativa medel, men som även påverka den samhälleliga miljön och beteende genom insatser i försörjningskedjan. Sådana strategier kan inte utföras enbart av regeringen och offentliga institutioner, utan är i de flesta västerländska länder även beroende av engagemang från livsmedelsindustrin och detaljhandeln, på grund av deras betydelse för livsmedelsproduktion och sortimentet i detaljhandeln.

Egberg Mikkelsen berättade engagerat om en undersökning han utfört tillsammans med kollegor om den potentiella roll som livsmedelsindustrin kan spela i att motverka förekomsten av fetma. Vid två tillfällen intervjuades 15 chefer inom den danska livsmedelssektorn. Första intervjun genomfördes 2005, precis efter att de intervjuade hade deltagit i ett toppmöte om fetma. Andra intervjun genomfördes sex år senare.

Resultaten från intervjuerna visade att även om cheferna sade sig ha ett ansvar så var deras inställning till motverkande åtgärder högst varierande, från frivilliga åtgärder till efterfrågan av myndighets- och reglerande åtgärder. Resultaten visade också att företagens produktsortiment påverkades under tiden mellan 2005 och 2011, men dock inte enbart avseende de mest betydelsefulla faktorerna för att motverka fetma.

Industrins eller konsumentens ansvar?

Livsmedelsindustrin ansåg att konsumenterna har huvudansvaret för sina matvanor, eller som en av cheferna uttryckte det under intervjun: ”Ohälsosamma livsmedelsprodukter existerar inte – endast ohälsosamma matvanor”. De önskemål som livsmedelsindustrin framförde var bland annat att staten bör informera och skapa välutbildade konsumenter, bör göra något i skolorna och se till att nutritionsexperterna är överens.

Egberg Mikkelsen påpekade att det är viktigt att forskarna själva tar ställning till om de vill samarbeta med näringslivet för att främja hälsa, samt att de försöker utveckla mer specifika utvärderingsmetoder för att bedöma effekten av branschens initiativ. Utöver detta bör forskarna, enligt Egberg Mikkelsen försöka att utarbeta rekommendationer för vad industrin ska göra för att uppnå så kallad ”Good Nutritional Practice”. Förslag som framfördes om vad nutritionssamhället kan göra framöver var bland annat att utveckla riktlinjer för industriell styrning, eftersom man måste inse att den har kommit för att stanna.

Men även om det är viktigt att både nutritionssamhället, industrin och offentlig sektor arbetar för att det ska finns goda förutsättningar till friluftsaktivitet samt intag av fisk och grönskar precis som den Isländska naturen möjliggör, så är det till syvende och sist konsumenten själv som väljer om den vill ta del av det.

Offentliga-privata partnerskap är ofta individuellt orienterade, men strukturella strategier kan vara mer effektiva för att motverka övervikt och fetma i samhället.