Matmönster påverkar risk och dödlighet
Publicerat i:- Kost
- Kostmönster
- Medelhavskost
- Nordisk kost
- Nordiska näringsrekommendationer
- Populära dieter
- Vegetarisk kost
- Livsmedel
- Drycker
- Fisk & skaldjur
- Grönsaker & baljväxter
- Kött, fågel & ägg
- Mejeriprodukter
- Nötter & frön
- Oljor & fetter
- Spannmålsprodukter
- Näringsämnen
- Fett
- Kolhydrater & fiber
- Mineraler
- Protein
- Vitaminer
- Övrigt
- Bioaktiva substanser
- Probiotika
- Tillsatser
- Kostmönster
- Nordiska näringsrekommendationer
Publicerat 2016-06-10
Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 1, 2013
Livsmedel har en komplex sammansättning och i ämnesomsättningen samverkar många näringsämnen med varandra, och med andra ämnen. Även livsmedlets struktur påverkar hur näringsämnena utnyttjas. Därför kan det vara förvirrande att i epidemiologiska studier söka efter statistiska samband mellan enstaka näringsämnen och kronisk sjukdom, speciellt som kostrelaterade kroniska sjukdomar inte är bristsjukdomar för enstaka näringsämnen. Under de senaste decennierna har insikten vuxit sig allt starkare om att hela matmönstret måste beaktas i studier av samband mellan mat och kronisk sjukdom.
>> text: Elisabet Wirfält, professor, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Forskargrupp i nutritionsepidemiologi, Lunds universitet.
Epidemiologiska studier som konstruerar matmönster har som målsättning att undersöka den samlade hälsoeffekten av många livsmedel, näringsämnen och kostfaktorer. Antalet epidemiologiska studier som undersökt matmönster i förhållande till sjukdomsrisk har ökat kraftigt under de senaste 15–20 åren. Experimentella, kontrollerade studier där deltagarna har fått sig tilldelat livsmedel och maträtter, och som har undersökt hela kostens hälsoeffekt, har sedan 1980- och 1990-talen genomförts till exempel i Frankrike, USA och Danmark.
Som en del av revideringen av de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) genomfördes en litteraturgenomgång för att identifiera översiktsartiklar publicerade under tiden 2000-2011, som sammanfattar resultaten av såväl epidemiologiska som kontrollerade matmönsterstudier.
Tre systematiska översiktsartiklar
Vid litteraturgenomgången identifierades tre systematiska översiktsartiklar, som använt sig av oberoende granskare och strikta kriterier för val av studier och kvalitetsgranskning, riktlinjer liknande dem som tagits fram inför den pågående revideringen av NNR.
En av dessa systematiska översiktsartiklar, som avser epidemiologiska studier som undersökt sambanden mellan matmönster och risken för bröstcancer, omfattar 16 originalartiklar publicerade mellan 2001 och 2009. I samtliga studier har man identifierat matmönster som västerländska (”Western”), hälsosamma/försiktiga (”Prudent/Healthy”), och/eller alkoholdrycker (“Drinker”). Det sammantagna resultatet visar att matmönster med dominans av alkoholhaltiga drycker var tydligt kopplade till ökad risk för bröstcancer. I kohortstudier (epidemiologiska långtidsstudier) fann man en tydligt skyddande effekt mot bröstcancer med hälsosamma/försiktiga matmönster. I fall-kontroll studier visade det västerländska matmönstret ökad risk för bröstcancer. En kohortstudie som använde en detaljerad kostmetod visade både på signifikant ökad risk med det västerländska matmönstret och på signifikant minskad risk med det hälsosamma/försiktiga matmönstret.
I den andra av de tre systematiska översiktsartiklarna ingår både ett stort antal kohortstudier (361 stycken) och randomiserade kliniska prövningar (51 stycken) publicerade under tiden 1950-2007, som alla undersökt kostfaktorer och risken för hjärt-kärlsjukdom och hjärtinfarkt. I denna översiktsartikel, där man har man tillämpat mycket strikta kriterier (de så kallade Bradford Hill-kriterierna) för att utvärdera orsakssamband, fann man starka bevis för samband mellan matmönster och hjärt-kärlsjukdom. För Medelhavskost och matmönster med hög kvalitet fann man ett skyddande samband.
Flera av de ingående studierna visade på en ökad risk med västerländska matmönster och en minskad risk med hälsosamma/försiktiga matmönster. Dessutom framträdde i sammanställningen vissa specifika kostfaktorer som starkt skyddande, nämligen höga intag av grönsaker, nötter och enkelomättade fettsyror. Starkt skadliga effekter noterades för trans-fettsyror och livsmedel med högt glykemiskt index (GI) och hög glykemisk belastning (GL).
Utfallet i den tredje systematiska översiktsartikeln, omfattande 18 stycken kohortstudier publicerade under tiden 1966-2010 som studerat följsamhet med Medelhavskosten (undersökt med befolkningsspecifika index), styrker det man sett i tidigare studier. Den skyddande effekten av Medelhavskosten mot total dödlighet, risk för hjärt-kärlsjukdom och cancer, samt risk för neurodegenerativa sjukdomar är övertygande.
En handfull kontrollerade studier
Vid litteraturgenomgången inför NNR5 uppmärksammades också en handfull strikt kontrollerade experimentella studier som undersökt hälsoeffekten av hela koster, varav två är av extra stort intresse.
I Frankrike genomfördes under 1980-talet “The Lyon Heart Study” bland män och kvinnor som haft en hjärtinfarkt. Deltagarna fick noggranna instruktioner om hur en ”Medelhavslik kost” var utformad (mer bröd, mer grönsaker och rotfrukter, mer fisk, mindre kött och ingen dag utan frukt). Deltagarna fick också ett speciellt margarin med hög halt av rapsolja, som skulle ersätta smör och annat margarin. Efter 27 månader var försöksgruppen betydligt friskare är kontrollgruppen, och efter fyra års uppföljning var insjuknandet 50–70 procent mindre i experimentgruppen, jämfört med kontrollgruppen. Dessa resultat visar tydligt att en ”Medelhavslik kost” skyddar mot återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom.
I USA genomfördes på 1990-talet “The Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH)”, en serie studier bland vuxna män och kvinnor, som undersökte hela kostens påverkan på blodtrycket. DASH-kosten innehåller rikligt med frukt, grönsaker, magra mjölkprodukter, fullkorn, fisk och nötter, fågel, men små mängder eller inga fetter (speciellt mättat fett), rött kött och charkuterivaror, sötsaker, och sockrade drycker. Kosten är rik på mineralerna kalium, kalcium, magnesium men är låg i mättat fett och hade en tydlig blodtryckssänkande effekt. När också salthalten i kosten minskades såg man den största effekten, både hos dem med högt blodtryck (en minskning med 11,5 mm Hg) och hos dem med normalt blodtryck (en minskning med 7,1 mm Hg). Sammantaget visade studierna att kostens inverkan på blodtrycket är imponerande när hänsyn tas till många kostfaktorer.
Flera liknande experimentella ”hela-kosten-studier” har senare också genomförts i USA. Den samlade slutsatsen är att koster som uppfyller de gängse kostrekommendationerna har tydlig och gynnsam påverkan på flera riskmarkörer och riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdom.
Välgjord dansk studie
Utöver de studier som identifierades och diskuteras i litteraturgenomgången inför revideringen av NNR bör man i sammanhanget också nämna en strikt kontrollerad ”hela kosten-studie” som genomfördes i Danmark i början av 1990-talet. Syftet med studien var att undersöka hur byte från en vanlig dansk kost till en kost planerad enligt de då gällande Nordiska Näringsrekommendationerna påverkade riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom.
Under åtta månader serverades en grupp unga vuxna (18 män och 12 kvinnor) en kost bestående av helt vanliga livsmedel, och med mindre än 30 procent av energin från fett och mer än tre gram fiber per MJ. Resultaten visade tydligt på gynnsamma förändringar: Kontinuerliga minskningar i blodtryck och blodlipider, en (oväntad) minskning av kroppsvikt och kroppsfett, och dessutom gynnsamma förändringar i det hemostatiska systemet (2–4).
Andra studier har också undersökt hur välbalanserade koster med typiskt Nordiska livsmedel påverkar hälsan (5, 6). De har inte uppmärksammats internationellt såsom Lyon- och DASH-studierna, men de relevanta resultaten redovisas i de kommande NNR.
Samstämmiga bevis
Sammantaget kan man konstatera att de tre systematiska översiktsartiklarna är samstämmiga: hälsosamma matmönster och högkvalitativa matmönster är kopplade till minskad risk för dödlighet och kroniska sjukdomar som bröstcancer, hjärt-kärlsjukdom och hjärtinfarkt. Kontrasten är de västerländska matmönstren, som är kopplade till en ökad risk för dessa sjukdomar. Ytterligare ett femtontal övriga översiktsartiklar, som identifierades i NNR-arbetet, men som inte var lika systematiskt genomförda, ger stöd för denna slutsats. Man kan också se en stor samstämmighet mellan experimentella studier och epidemiologiska studier.
För att främja en god hälsa bör nordiska befolkningar därför anamma ett matmönster som är rikt på grönsaker (inkluderar gröna blad, kål, lök, ärtor och bönor, rotfrukter, tomater, paprika etcetera), frukt och bär, nötter och frön, fullkorn och fullkornsprodukter, fisk och skaldjur, vegetabiliska oljor, samt magra mjölkprodukter. Däremot bör konsumtionen av rött kött och charkuterivaror och raffinerade livsmedelsprodukter (till exempel framställda av vitt mjöl) begränsas, liksom konsumtionen av livsmedelsprodukter med tillsatt socker, fett och salt, och livsmedel rika på mättat fett och trans-fett syror.
Referenser
1. Wirfält E, Drake I, Wallström P. What do review papers conclude about food and dietary patterns? Food and Nutrition Research 2013; 57: 20523
2. Sandström B, Marckmann P, Bindslev N. An eight-month controlled study of a low-fat high-fibre diet: effects on blood lipids and blood pressure in healthy young subjects. Eur J Clin Nutr 1992; 46 :95-10.
3. Marckmann P, Sandström B, Jespersen J. Favorable long-term effect of a low-fat/high-fiber diet on human blood coagulation and fibrinolysis. Arterioscler Thromb 1993; 13: 505-11.
4. Raben A, et al. Spontaneous weight loss during 11 weeks' ad libitum intake of a low fat/high fiber diet in young, normal weight subjects. Int J Obes Relat Metab Disord 1995; 19: 916-23.
5. Adamsson V, et al. Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors in hypercholesterolaemic subjects: a randomized controlled trial (NORDIET). J Intern Med 2011; 269: 150-9.
6. Uusitupa M, et al. Effects of an isocaloric healthy Nordic diet on insulin sensitivity, lipid profile and inflammation markers in metabolic syndrome – a randomized study (SYSDIET). Journal of Internal Medicine. 2013
Så studeras matmönster:
I epidemiologiska studier som undersöker matmönster används vanligen datadrivna metoder(a posteriori), eller indexmetoder (a priori) för att konstruera mönstren.
Faktoranalys (FA) eller “Principal Component Analysis” (PCA), och klusteranalys är exempel på statistiska datadrivna metoder. Dessa utvecklades från början för att hantera stora datamängder främst inom beteendevetenskaplig och sociologisk forskning. När metoderna används tillsammans med kostdata i epidemiologiska studier kommer mönstren som träder fram att beskriva de faktiska matvanorna (så som de rapporteras).
Kostindex utgår däremot från vanliga kostrekommendationer. De värden som detta index ger kommer därför att spegla hur väl de undersökta individerna följer kostrekommendationerna. Eftersom bakgrunderna skiljer sig mellan de båda sätten att konstruera matmönster, kommer de framträdande mönstren, när de används inom samma befolkning, att uppvisa likheter och olikheter sinsemellan.
Forskare som undersöker matmönster tenderar namnge de framträdande mönstren på samma sätt, till exempel västerländska (”Western”) eller hälsosamma/försiktiga (”Prudent”) matmönster. Men eftersom matvanorna varierar mellan olika befolkningar kan detaljer inom matmönstren variera, även om man väljer att namnge mönstren på samma sätt. Olikheter kan också uppträda beroende på hur man samlade in kostdata (kostmetoden), och vilken matmönstermetod man använde.
Medelhavskosten har undersökts i många studier, som använt en indexmetod. När matvanorna poängsätts (det vill säga individernas följsamhet med rekommendationerna bedöms) utgår man i detta index från den faktiska intagsnivån av livsmedel och näringsämnen, och spridningen i befolkningen. Eftersom konsumtionen av grönsaker och frukt, till exempel, är avsevärt lägre i norra Europa än i medelhavsregionen kan man hävda att detta index knappast undersöker nordbornas följsamhet med en typisk Medelhavskost. Snarare undersöker man i bästa fall en kost som uppvisar vissa likheter med Medelhavskosten.