Kalciumintag och hälsa

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 2, 2013

Den systematiska litteraturöversikt avseende kalcium, som gjordes inför den femte versionen av nordiska näringsrekommendationer (NNR5), inriktades på hälsotillstånd och sjukdomar såsom skeletthälsa, benfrakturer, övervikt och fetma, cancer, kardiovaskulära sjukdomar, autoimmuna sjukdomar och dödlighet. Här sammanfattas de huvudsakliga resultaten.

  

>> text: Christel Lamberg-Allardt, professor, Institutionen för livsmedels- och miljövetenskaper, Helsingfors universitet, Helsingfors, Merja UM Kärkkäinen, docent, ledande vetenskapsrådgivare, Finlands Akademi, Helsingfors, Kirsti Uusi-Rasi, docent, specialforskare, UKK-institutet, Tammerfors.

 

Under början av 1990-talet introducerades nya metoder för bestämning av benmineraltäthet. Forskningen kring osteoporos (benskörhet) gick därmed in i en ny era. Intresset för kalciumintaget ökade markant och många forskare försökte påvisa att postmenopausala kvinnor behöver mera kalcium än yngre kvinnor, då kalciumbalansen bedömdes vara negativ efter menopausen. Detta avspeglade sig även i rekommendationerna i den fjärde versionen av Nordiska Näringsrekommendationer (NNR4), publicerad 2004 (tabell 1). Ett ordentligt kalciumtillskott blev en del av preventionen och vården av benskörhet.

Tabell 1. Översikt av rekommenderat dagligt intag av kalcium enligt fjärde versionen av nordiska näringsrekommendationer (NNR4), publicerad 2004.

Kommentarer till tabellen: För 8–20-åriga kvinnor rekommenderas 900 mg kalcium och 700 mg fosfor per dag. För såväl män som kvinnor kan 500-1000 mg kalcium per dag möjligen i viss mån, fördröja förloppet av åldersrelaterad benskörhet.

Upptaget regleras av många faktorer

Skelettet spelar en viktig roll i kalciummetabolismen och medverkar tillsammans med mag-tarmkanalen och njurarna till att kalciumbalansen upprätthålls. Kalciumabsorptionen regleras av många faktorer, inklusive kalciumbehovet och fosforintaget. De viktigaste regulatorerna av kalciummetabolismen är den aktiva D-vitaminmetaboliten, 1,25-dihydroxi-D-vitamin och bisköldkörtelhormon (paratyreoideahormon, PTH) (figur 1).

Figur 1. Schematisk skiss över det endokrina systemet som kontrollerar serumnivån av kalcium. Systemet involverar den aktiva D-vitaminmetaboliten, 1, 25-dihydroxi-D-vitamin och bisköldkörtelhormon (paratyreoideahormon, PTH).

Kalcium kan betraktas som ett ganska ofarligt näringsämne, bland annat för att dess absorption regleras kraftigt. I några studier har man funnit ett samband mellan ökat kalciumintag och njursten, främst hos postmenopausala kvinnor. Under de senaste åren har man fäst uppmärksamhet vid en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom vid användning av kalciumtillskott (1 000-1 200 mg per dag). I dessa studier var dock inte hjärt-kärlsjukdom det primära hälsoutfallet och det habituella kalciumintaget hade inte beaktats. Det totala intaget hos vissa personer överskred därför troligen 2 000 mg, då tillskottet var 1 000-1 200 mg per dag.

Ur ett nordiskt perspektiv är kalciumintaget i regel inget problem, även om det finns grupper med ett för lågt intag. Mjölkprodukter, som är en mycket bra kalciumkälla är en naturlig del av vår kost. Det genomsnittliga kalciumintaget i Sverige och Norge är 800-1 000 mg per dag hos vuxna kvinnor och 1 000-1 200 mg per dag hos män.

Från 3895 till 38 artiklar

Den systematiska litteraturöversikten inom NNR5-arbetet inleddes med en litteratursökning (omfattande perioden 2000-2011) där endast systematiska litteraturöversikter inkluderades. I en andra sökning (omfattande perioden maj 2009 – mars 2011) inkluderades metaanalyser, randomiserade interventionsstudier och kohortstudier. Därutöver gjordes en sökning som innefattade perioden april – december 2011.

Totalt lästes 3 895 ”abstract”, varav 176 fullständiga artiklar valdes ut för närmare granskning. Fyra artiklar tillkom vid en uppföljande sökning i december 2011. Till slut inkluderades 38 artiklar, varav de flesta var systematiska översikter. De utvalda artiklarna kvalitetsvärderades enligt ett förbestämt formulär och indelades i tre klasser, A, B och C.

Bentäthet

En systematisk översikt (A) och en metaanalys (C) berörde skelettet hos barn. Alla studier som ingick i dessa analyser var interventionsstudier. Slutsatsen från dessa två studier var att kalciumtillskott har en liten effekt på benmineraltätheten i lårbenshalsen och helkroppsbenmineraltätheten. Vi fann ingen studie som fokuserade på kalcium och benbrott hos barn och ungdomar.

En systematisk översikt (C) och två meta-analyser (A och C) berörde kvinnor efter menopaus. I den systematiska översikten ingick endast fyra studier, i vilka man studerat sambandet mellan kalciumintag och benmineraltäthet. Ingen av dessa var en interventionsstudie. Författarnas slutsats var att det fanns ett samband mellan nuvarande kalciumintag och benmineraltäthet.

Den ena av de två metaanalyserna, omfattande 15 kontrollerade interventionsstudier, fann en liten effekt av kalciumtillskott på benmineraltätheten. I den andra meta-analysen skiljde författarna inte mellan interventionsstudier med kalcium och interventionsstudier där man gav både kalcium och D-vitamintillskott. I denna studie fann man övertygande bevis för att kalcium tillsammans med D-vitamin ökade benmineraltätheten något i ryggraden, hela kroppen, lårbenshalsen och hela höften.

Frakturer

Litteratursökning beträffande kalciumintag och frakturer resulterade i en systematisk översikt (A), tre meta-analyser (1A, 2C), en kohortstudie (C) och en tvärsnittsstudie (C). I en av meta-analyserna, där kohortstudier inkluderades, drog författarna slutsatsen att kalciumintaget inte var associerat med risken för lårbenshalsfraktur, varken hos män eller hos kvinnor. I den andra meta-analysen fann författarna bland annat att effekten av kalciumtillskott var bättre då det basala intaget var lågt och då kalciumdosen var 1 200 mg/d eller högre. I den tredje meta-analysen fann man inte belägg för att kalciumtillskott minskar risken för lårbensfrakturer, utan tvärtom, att kalciumtillskott gav en något ökad risk för frakturer.

I den systematiska översikten kom man fram till att kalciumtillskott tillsammans med D-vitamin minskar risken för frakturer hos personer i anstaltsvård. Resultaten från kohortstudien visade en ökad risk för frakturer och benskörhet hos kvinnor med lågt kalciumintag (mindre än 751 mg per dag). I denna studie hade även kvinnor med det högsta intaget (mer än

1 337 mg kalcium per dag) högre risk för höftfraktur. I tvärsnittstudien fann man inget samband mellan det totala kalciumintaget och risken för fraktur. Sammanfattningsvis fanns det i de systematiska översikterna och meta-analyserna belägg för att kalciumtillskott, troligen tillsammans med D-vitamin minskar risken för främst höftfrakturer.

Cancer och hjärta-kärl

Fem systematiska översikter (2A, 3C), en meta-analys (C) och 3 kohortstudier (alla B) hade cancer som utfall. Vissa av dessa studier talar för en skyddande effekt av kalcium medan vissa tyder på en ökad risk för vissa cancerformer. I två av tre studier fann man ett samband mellan högre kalciumintag och minskad risk för bröstcancer, men något ökad risk för prostatacancer.

Tretton studier fokuserade på kalcium och hjärt- och kärlsjukdomar; sju systematiska översikter (3A, 1B, 2C ), en meta-analys (C), tre randomiserade interventionsstudier (1B, 2C) och tre kohortstudier (1B, 2C). Det enda hälsoutfallet relaterat till hjärt-kärlsjukdomar, för vilket man fann ett samband med kalcium, var systoliskt blodtryck. En liten minskning i det systoliska blodtrycket noterades hos gravida kvinnor och hos personer med förhöjt blodtryck, vid kalciumtillskott.

Diabetes, fetma och dödlighet

För samband mellan kalcium och diabetes typ 2 identifierades endast en systematisk översiktsartikel. Författarna fann ett omvänt samband mellan kalciumintag eller intag av mjölkprodukter och förekomst av diabetes typ 2 eller det metabola syndromet, men sammanfattade att bevisen var begränsade. Observationsstudierna som ingick i översikten var av låg kvalitet och interventionsstudierna var korta och hade få undersökningspersoner.

Tre systematiska översiktsartiklar (2A, 1C) och två randomiserade interventionsstudier (1B, 1C) hade kroppsvikt och/eller fetma som utfall. Endast i en av de systematiska översikterna, som innefattade sju randomiserade interventionsstudier, fann man en liten reducerande effekt av högre kalcium på mängden kroppsfett. Ingen av studierna fann övertygande bevis för en fördelaktig effekt av kalciumintag på kroppsvikten.

Avseende kalciumintag och dödlighet identifierades två systematiska översikter (1A, 1C) och tre kohortstudier (2B, 1C). Studierna visade inget konsekvent samband mellan kalciumintag och dödlighet. Resultaten varierade från ökad risk för död i hjärt- och kärlsjukdom, inget samband till minskad risk för död av olika orsaker med ett ökat kalciumintag.

Inget stöd för ändrade rekommendationer

Det var svårt att dra några slutsatser eftersom det fanns många skillnader mellan de studier som hade inkluderats i de systematiska översikterna, till exempel ålder hos försökspersonerna, mängden och typen av kalciumtillskott, metodik och studielängd. Det habituella kalciumintaget hade sällan beaktats. Kalciuminterventioner där man studerat effekt på skelett har också ofta gjorts i kombination med D-vitamin, vilket gör det svårt att dra slutsatser avseende effekten av kalcium ensamt. Ett annat stort problem är att det inte har gjorts egentliga dos-responsstudier med kalcium. Det är därför omöjligt att bestämma en optimal nivå för kalciumintag för olika hälsoutfall.

I den systematiska litteratursökningen, som kommer att utgöra en del av det vetenskapliga underlaget för kommande NNR5, fann vi ett positivt samband mellan kalciumintag och bentäthet och mellan kalciumintag och minskad risk för benfrakturer, speciellt i samband med ett tillräckligt D-vitamintag. Vi fann även att det fanns ett samband mellan högre kalciumintag och minskad risk för bröstcancer, men något ökad risk för prostatacancer. En liten minskning i det systoliska blodtrycket hos gravida kvinnor och personer med förhöjt blodtryck vid kalciumtillskott noterades.

Från denna översikt finns inget stöd för att ändra de nuvarande rekommendationerna.

Referens

Uusi-Rasi, K, Kärkkäinen MUM, Lamberg-Allardt CJE. Calcium intake in health maintenance – a systematic review. Food & Nutrition Research 2013; 57: 21082.

Taggar: