Hälsorådgivning till föräldrar – litet fokus på vikten

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 3-4, 2013

Aktuell avhandling

Föräldrars hälsa och levnadsvanor spelar roll för barnets hälsa, från fostertiden ända upp i vuxenlivet. Detta är något man tagit fasta på inom Salut-satsningen som sedan 2005 bedrivs av Västerbottens läns landsting i samarbete med länets 15 kommuner. Satsningen riktar sig till barn i Västerbotten, i åldrarna 0–18 år, samt deras föräldrar, med start redan under graviditeten.

>> text: Kristina Edvardsson, Enheten för epidemiologi och global hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

I det aktuella avhandlingsarbetet följdes Saluts utveckling, från pilotområden där insatserna testades och utvecklades till en länstäckande spridning. Under särskilt fokus var de insatser som erbjuds via mödrahälsovård, barnhälsovård, tandvård och öppen förskola, riktade till blivande föräldrar och familjer med barn i åldern 0–1,5 år.

Fokus på föräldrars upplevelse av rådgivning

En av de studier som ingick i avhandlingen fokuserade på föräldrars upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande insatser och förändrade levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap (1). Till studien rekryterades 24 förstagångsföräldrar (12 par) från olika delar av Västerbotten och intervjuer genomfördes när deras barn hade nått 1,5 års ålder. Föräldrarna hade varierande utbildningsnivå och representerade också olika levnadsvanor i relation till exempelvis tobak och alkohol. I gruppen fanns föräldrar som var både mycket och väldigt lite fysiskt aktiva. Ingen deltagare uppfattades som kraftigt över- eller underviktig.

Hög medvetenhet om tobak, alkohol och gifter

Föräldrarna i studien beskrev sig som mycket mottagliga för information, framförallt om hur deras levnadsvanor kunde påverka fostrets hälsa under graviditeten. De nämnde ofta risker relaterade till tobak, alkohol, och risker med att äta brieost och mögelost samt insjö- och Östersjöfisk. Både mammorna och papporna upprepade ofta dessa specifika råd de fått av barnmorskan under intervjuerna och de flesta föräldrarna beskrev hög följsamhet till dessa under graviditeten.

Resultaten indikerade också att det fanns en stark drivkraft hos föräldrarna att ändra sina vanor i syfte att säkerställa fostrets hälsa under graviditeten, och för att skapa en hälsosam miljö för barnet under uppväxten.

Männen mindre viktiga

Föräldrarna var dock mindre angelägna att förändra levnadsvanorna för sin egen hälsas skull. Hälsosamma levnadsvanor var något som redan ansågs vara “allmän kunskap” och många beskrev en återgång till ”ohälsosamma” vanor när barnet var fött och inte längre ammades, till exempel användandet av tobak.

Paren upplevde även att mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens insatser i huvudsak riktades till kvinnorna och att männen behandlades som mindre viktiga. Detta är något som också visats i andra svenska och internationella studier. Då även pappans hälsa och levnadsvanor är viktig för barnets hälsa och framtida levnadsvanor är det viktigt att pappan inkluderas.

Litet fokus på viktuppgång

Graviditetsrisker relaterat till övervikt och fetma nämndes i princip inte av föräldrarna under intervjuerna, trots att det är en riskfaktor som finns hos en tredjedel av alla kvinnor vid graviditetens start. I stället var det riskerna relaterade till gifter och smittämnen i olika livsmedel som verkade ha fått störst genomslagskraft i rådgivningen.

Dessa fynd kan tolkas på olika sätt. En möjlig förklaring kan vara relaterat till karaktäristika hos deltagarna, för även om de rapporterade olika levnadsvanor så uppfattades ingen av föräldrarna som kraftigt överviktig. Å andra sidan var de väldigt medvetna om andra risker som inte heller var en del av deras levnadsvanor, till exempel rökning.

En alternativ tolkning av dessa fynd är att medvetenheten om graviditetsrisker relaterat till övervikt och fetma är förhållandevis låg i jämförelse med medvetenheten avseende de ”traditionella” graviditetsriskerna. Föräldrars uppfattningar om de största riskerna för fostrets hälsa kanske heller inte reflekterar vilka risker som utgör störst risk ur ett folkhälsoperspektiv.

Få får korrekt information om vikt

Tidigare forskning har visat låg medvetenhet hos kvinnor om graviditetsrisker relaterat till övervikt och fetma under graviditet, framförallt riskerna för barnet under graviditet och förlossning (2). Tidigare studier har även visat att få kvinnor får korrekta råd avseende viktuppgång under graviditet och de risker som är förenade med för hög viktuppgång (5, 9). Detta är viktigt att titta närmare på, eftersom kvinnors viktuppgång under graviditet har visats påverkas av vilka råd de får (10).

Att rådgivningen inte fungerar optimalt kring dessa frågor kan bero på faktorer som ämnets känslighet, otillräcklig träning i att informera om viktuppgång och barnmorskans/läkarens uppfattning om hur effektiv rådgivningen är (11). Eftersom föräldrars motivation till att ge barnet en god start i livet verkar vara väldigt hög kan en ökad medvetenhet om risker relaterat till övervikt och fetma leda till en ökad följsamhet till råd om levnadsvanor.

Även pappans levnadsvanor är viktiga för barnets hälsa. (Foto: Istockphoto)

Referenser

11. Stotland NE, et al. Preventing excessive weight gain in pregnancy: how do prenatal care providers approach counseling? J Womens Health 2010; 19: 807-814.