Följsamhet och energiintag avgörande för resultat

Publicerat i: 
Publicerat 2016-06-10

Tidigare publicerat i Nordisk Nutrition nr 1-2, 2014

I Statens beredning för medicinska utvärderings (SBU) rapport ”Mat vid fetma”. En systematisk litteraturöversikt” är ett av de studerade områdena koster. I detta område ingår studier som studerat effekten av olika kostsammansättningar, med hänsyn till de energigivande näringsämnen kolhydrater, fett och protein, på bland annat vikt och markörer för fetmarelaterad sjuklighet.

 

>> text: Ingrid Larsson, Sektionen för endokrinologi, diabetologi och metabolism, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

 

Området fetma och mat är ett ämne som diskuteras och debatteras inom akademin, hälso- och sjukvården såväl som i allmänheten. Detta är helt i sin ordning och visar på att mat angår oss alla. Det är väsentligt att när vi pratar om mat som en medicinsk behandling måste vi luta oss mot aktuella vetenskapliga fakta, framtagna på ett systematiskt sätt efter givna regler.

Inga skillnader på lång sikt

Litteraturgenomgången för rapporten har varit resultatdriven. Det innebär att de studier som identifierats och som ingår i genomgången har fått styra vilka koster som jämförts, analyserats och från vilka slutsatser sedan har formulerats. I rapporten ingår det 25 studier, varav 23 var randomiserade kontrollerade studier och två var observationsstudier (se sid 28). Studierna kunde grupperas i elva olika grupper (Tabell 1). Det största underlaget för slutsatser fanns för koster med lågt kolhydratinnehåll, och den vanligaste jämförelsekosten (kontrollkost) var lågfettkost.

Tabell 1. Kostsammansättningar som ingår i underlaget för ”koster”.

På sex månaders sikt gav lågkolhydratkosterna en statistiskt säkerställd större viktminskning när de jämfördes med kontrollkosterna. Skillnaden var mellan 1,5–3 kilo större viktminskning för lågkolhydratkosterna jämfört med lågfettkost (Tabell 2).

Tabell 2. Viktminskning för studierna med lågkolhydratkoster jämfört med kontrollkost vid 6, 12 och 24 månader. Genomsnittlig skillnad (95% konfidensintervall).

I flera av jämförelserna såg man att kontrollkosten gav en kliniskt meningsfull viktminskning, då sjukdomsrelaterade markörer såsom blodtryck och blodfetter förväntas sjunka, även om skillnaderna mellan interventions- och kontrollkoster inte var statistiskt säkerställda. Bland annat såg man att lågfettkost också gav en mätbar viktminskning så länge energireduktionen upprätthölls. På 12 till 24 månaders sikt såg man inga statistiskt säkerställda skillnader mellan interventionskosterna och kontrollkosterna. Detta visar hur svårt det är att över en längre tid följa kostråd och ändra sina matvanor.

Kostråd i stället för intag

Förändringar i midjeomfång, fettmassa och fysiologiska parametrar som till exempel blodsocker (eller HbA1c), blodfetter och blodtryck följde i stora drag viktminskningen. När vikten minskade, såg man även positiva förändringar i de andra parametrarna. När vikten ökade igen försvann skillnaderna mellan interventions- och kontrollgrupperna, vilket visar hur oerhört väl förändring av kroppsvikt påverkar vanliga medicinska markörer för hälsa och ohälsa.

När man läser och tolkar slutsatserna om koster i SBU-rapporten ”Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt” är det viktigt att ta några förhållanden i beaktande. Projektets primära syfte var att studera effekter vid faktiskt intag av olika koster. Men vid granskningen kunde man konstatera att man istället fick studera effekten av kostråd på vikt och andra fysiologiska utfallsmått. Kostråd är vad man önskar en studiedeltagare eller patient ska äta. Vad personen väljer att äta utifrån kostrådet är delvis något annat. Kostråden i en studie ändrar sig inte över tid vilket det faktiska intaget gör. Detta visas tydligt i viktminskningen som blir mindre från sex till 12 och 24 månader i både interventions- och kontrollgrupperna, och att de båda grupperna närmar sig varandra viktmässigt ju längre tiden går i studien.

En annan viktig del i tolkningen av resultaten är att de olika kosterna som vi grupperat studierna i inte har bestämda, tydliga definitioner. Exempelvis om man pratar om ”högproteinkost” kan sammansättningen av en sådan skilja sig mellan olika studier, även om kosterna i högproteingruppen i de ingående studierna liknar varandra. Detta kan påverka resultaten, och jämförelser mellan studier bör ske med försiktighet.

Kostråd ofta energireducerade

Råden om vad studiedeltagarna skulle äta med hänsyn till livsmedelsval är en annan viktig del att ta hänsyn till, särskilt när det gäller lågkolhydratstudierna. I de studier som beskrivit detta har man gett råd om att äta livsmedel med mycket fiber och fullkorn, grönsaker, livsmedel med omättade fettsyror såsom oljor och fisk samt minska intaget av mättade fettsyror.

I en del av lågkolhydratstudierna har man gett råd om en så kallad ”Atkinskost”. Denna innebär att man inte lägger särskilt fokus på att reducera intaget av mättat fett, utan att istället äta mycket vattenrika grönsaker och att kraftigt begränsa intaget av sötsaker i kosten vilket leder till ett minskat energiintag.

I samtliga interventionsstudier har man gett råd om att begränsa intaget av sötsaker, bakverk, läsk, chips och glass. Det sistnämnda kan innebära en rejäl minskning av energiintaget hos enskilda individer. I hälften av studierna har man gett råd om att begränsa energiintaget, ibland enbart till interventionsgruppen och ibland till båda grupperna i studien. När man sammanfattar resultaten i området koster är det tydligt att det är minskning av energiintaget som leder till en viktminskning.

Avtagande följsamhet

En annan helt avgörande del i detta sammanhang är hur väl de givna kostråden följs. Man såg att viktminskningen i interventionsgruppen blir mindre och närmar sig kontrollgruppen efter 12 till 24 månader. Detta tyder på att följsamheten av kostråden avtar med tiden. Endast ett fåtal av studierna har mätt deltagarnas följsamhet, då med både objektiva mått och deltagarnas självrapporterade. Hur väl man följer en energireducerad kost är helt avgörande för dess effekt, och därför är det viktig att ta hänsyn till denna begränsning. Med andra ord finns det stora kunskapsluckor i området följsamhet, vilket rapporten också kommenterat.

Med SBU-rapporten ”Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt” kan man konstatera att kostbehandling vid fetma är ett område det forskats mycket i, och resultaten pekar i samma riktning. Flertalet olika kostsammansättningar leder till en minskad vikt på 6 till 24 månaders sikt. Den gemensamma nämnaren mellan kosterna är att energiintaget ska vara lägre än energibehovet. Detta ger vårdpersonal tillsammans med patienten större valmöjligheter vid behandling av fetma inom hälso- och sjukvården. SBU-rapporten ”Mat vid fetma” är ett viktigt och aktuellt dokument när vetenskapligt bevisad medicinsk behandling av fetma skall diskuteras och erbjudas till den grupp av patienter som har en kronisk och i grunden svårbehandlad sjukdom. •

Referens

SBU. Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU-rapport nr 218. ISBN 978-91-85413-59-1.

Randomiserad kontrollerad studie

En randomiserad kontrollerad studie undersöker effekten av en behandling. Studien kännetecknas av att deltagarna slumpmässigt fördelas till att antingen få experimentell behandling (intervention) eller kontrollbehandling. Från resultaten i en randomiserad kontrollerad studie kan man etablera orsakssamband.

Observationsstudie

En observationsstudie utgår inte från ett experiment och saknar kontrollgrupp. I longitudinella observationsstudier samlar man in data över tid och därefter undersöker man samband mellan faktorer och resultat. Man kan exempelvis studera vilka samband ett visst kostmönster har på en sjukdomsrisk exempelvis sambandet mellan att äta Medelhavskost och risken att insjukna i hjärtkärlsjukdom. I observationsstudier kan man inte studera orsakssamband, det vill säga om den kost man äter orsakar ett visst sjukdomstillstånd.

Mer läsning:

Om rapporten ”Mat vid fetma” på SBU:s hemsida >>

Taggar: