Visa tagg: Nordisk Nutrition 2014

Gratis frukt til skolebarn minsker overvekt hos Norske skolebarn

Et kosthold rikt på frukt og grønnsaker er inverst relatert til en rekke av kroniske sykdommer, og en økning av inntaket vil kunne bedre folkehelsen (1). Det har lenge vært ønskelig å øke inntaket av frukt og grønnsaker blant barn og unge. Barn er en viktig gruppe å rette fokus mot siden vaner dannes tidlig.

Dela detta:

Skollunchen så in i Norden viktig – rapport från ett pågående projekt

ProMeal (Prospects for Promoting Health and Performance by School Meals in Nordic Countries) är ett nordiskt samarbetsprojekt om skollunchens betydelse för kostens totala hälsosamhet och lärande drivs av forskare från Sverige, Finland, Norge och Island. En omfattande datainsamling har genomförts på skolor i alla medverkande länder under läsåret 2013/2014, och avslutades i maj 2014. Sammanlagt deltog drygt 800 fjärdeklassare, lite drygt 200 från varje land.

Dela detta:

Måltiden – en viktig del av en bra skola

Skolmåltiden är en del av utbildningen i skolan och har stor betydelse för hälsan. Men den är också en förutsättning för lärande. Våra svenska skattefinansierade skolmåltider är en daglig investering.

Dela detta:

Kostvanor, fluor och munhygien avgör barns tandhälsa

God tandhälsa innebär idag både frånvaro av hål i tänderna och frätskador. För bägge dessa sjukdomar spelar födointaget en stor roll. Det gäller framförallt vad som konsumeras och hur ofta vi intar något, men även när och beteende i samband med konsumtion kan ha betydelse ifall sjukdom uppstår eller ej.

Dela detta:

Barns intresse för mat och hälsa

Att barn är intresserade av hälsa vet vi från olika forskningsprojekt. Vanligtvis utgår forskning kring barns hälsa från ett utifrånperspektiv i meningen att vuxna studerar utfallet av barns hälsa. Inom forskningsprojekt kallat BAMM (Barn som medforskare av matlandskap) är barnen själva medforskare.

Dela detta:

Medelhavskost hälsosam även för barn

Den traditionella medelhavskosten kännetecknas av ett högt intag av grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, spannmål, omättade fetter (speciellt från olivolja) och fisk och ett lågt intag av mättade fetter, mejeriprodukter (undantag ost och yoghurt) och kött. Medelhavskosten är idag en erkänt hälsosam kost och hos vuxna har man kunnat se att den kan minska risken för metabolt syndrom, allvarliga kroniska sjukdomar och dödlighet. Nu visar ny rön att medelhavskosten kan förbättra hälsan även hos barn.

Dela detta:

Hälsomärkningar i Europa – nyckelhålsmärkningen i jämförelse med andra märkningar

I år är det 25 år sedan Livsmedelsverket införde regler om märkning med symbolen nyckelhålet på livsmedelsförpackningar (SLVFS 1989:2). Sverige var tidigt ute att använda symbolmärkning inom nutritionsområdet jämfört med övriga nordiska länder, och även jämfört med andra länder i Europa. Budskapet för nyckelhålsmärkningen är: ”enklare för konsumenter att välja hälsosamt”.

Dela detta:

LEVA-studien: Kostbehandling minskar vikten hos överviktiga och feta ammande kvinnor

Sverige upplever likt många andra länder en fetmaepidemi i befolkningen. Speciellt bland unga kvinnor ses en ökning av övervikt och fetma och behovet av behandling är stort. Därför behöver möjligheterna till effektiv och hållbar behandling av övervikt och fetma undersökas.

Dela detta:

Järn till nyfödda en balansakt

Järn är en livsnödvändig beståndsdel i kroppens alla celler och tillgång till järn är en förutsättning för normal utveckling hos ett nyfött barn. Samtidigt är järn en potentiellt farlig substans som både kan skada celler och ge bakterier näring för tillväxt. På grund av denna paradox har frågan om nyfödda barns behov av järn i decennier varit uppslag för studier och diskussion om hur vi på bästa sätt ska tillgodose barns järnbehov.

Dela detta:

Probiotika vid behandling och förebyggande av sjukdom hos barn – var står vi idag?

Kunskapen om tarmflorans betydelse för barnets hälsa har ökat snabbt de senaste decennierna. Detta har lett till stort intresse av att i kliniska prövningar studera om probiotika i spädbarnskosten eller som tillskott kan påverka sjukdomsrisk i både ett kortare och längre perspektiv. Tarmfloran, eller tarmens mikrobiota, lever i symbios med värden och har många viktiga uppgifter; bland annat skyddar den oss mot potentiellt sjukdomsframkallande bakterier, och påverkar immunförsvaret och ämnesomsättningen (1).

Dela detta:

Barn, smakpreferenser och matvanor

Smakpreferenser hos våra barn kan påverkas redan under fosterstadiet och preferenser från barndomen bibehålls genom livet.

Dela detta:

Amningsrapport från Norge

I slutet av 2013 publicerade den norska Vitenskapskomiteen for mattrygghet (VKM) en rapport om amning som kommer att ligga till grund för kommande amningsrekommendationer i Norge (1]) Rapporten bygger på analyser av miljögifter i bröstmjölk. Hälsoriskerna av att få i sig miljögifter från bröstmjölk har vägts mot fördelarna med amning. Amningsfrekvensen i Norge är bland de högsta i Europa.

Dela detta:

Ljusare framtid med korn och bruna bönor

En nyligen avlagd avhandling från Lunds Universitet visar att vissa fiberrika livsmedel, till exempel kokta kornkärnor och bruna bönor, kan underlätta blodsockerreglering, förbättra insulinkänslighet, dämpa inflammation samt underlätta aptitreglering i en tidsperiod på upp till 16 timmar. Effekten är kopplad till kostfibrerna och avgörande för effekten är intakt struktur, typ- och mängd kostfibrer. Resultaten visar på en potential för kostfibrer med specifika hälsomervärden vid utveckling av livsmedel med antidiabetiska och viktreglerande egenskaper.

Dela detta:

Kan tidig nutrition påverka risken för allergiutveckling hos barn?

Våren 2014 anordnade Kungliga vetenskapsakademien (KVA) symposiet Nutrition och Allergi med fokus på tidig nutrition och allergiutveckling hos barn. Där diskuterades ett paradigmskifte från gamla rekommendationer om att vänta med att ge viss mat till spädbarn för att förebygga livsmedelsallergier till att tidig introduktion av olika livsmedel till och med skulle kunna motverka uppkomsten av olika allergier. Allergier har ökat kraftigt i industriländer och utgör idag den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och unga i Sverige.

Dela detta:

Kolhydrater och tandhälsa – inte bara socker spelar roll!

Trots att konsumtionen av sötsaker och läsk och andra kariesbidragande och erosiva produkter har ökat under senare år har angreppen av karies under de senaste 50 åren minskat. Den viktigaste orsaken är daglig användning av fluortandkräm i kombination med förbättrad munhygien. Däremot verkar förekomsten av frätskador öka.

Dela detta:

Metabola effekter av kolhydrater – så mycket mer än glykemiskt index

Begreppet glykemiskt index (GI) rangordnar kolhydratrika livsmedels effekter på blodsockerhöjning efter måltid. Konceptet introducerades i början av 80-talet, ursprungligen som ett förslag till förbättring av de då förekommande ”utbyteslistorna” för kolhydrater som tillämpades vid behandling av diabetiker. Värdet av konceptet har ifrågasatts över tid, bland annat på grund av otillräcklig dokumentation från interventionsstudier.

Dela detta:

Definition och analys av kostfibrer – därom tvistade de lärde länge

Att konsumtion av oraffinerade vegetabilier kan vara nyttigt var välbekant redan för de gamla grekerna. Men att dessa produkter innehåller mycket kostfibrer är emellertid relativt ny kunskap. Hipsley introducerade termen kostfibrer 1953 och pionjärerna Denis Burkitt och Huge Trowell studerade samband mellan intag av kostfibrer och risk för välfärdssjukdomar i början av 70-talet och lanserade en rad hypoteser om en hälsoskyddande effekt av ett ökat intag.

Dela detta:

Kostfibers fysiologiska effekter – mer än bara bulk

Sambandet mellan en fiberfattig kost och obstipation (förstoppning) var välkänt från studier på 20- och 30-talet, om än delvis bortglömt, men för övrigt byggde hypoteserna från Burkitt och Trowell på spekulationer utan experimentellt underlag”, inledde Nils-Georg Asp ett föredrag om kostfibers fysiologiska effekter i mars 1982. En intensiv forskning inom området har bedrivits sedan dess, och det vetenskapliga arbetet har gett påtagliga resultat, men är fortfarande högaktuellt. Från att de flesta förutsatt att mekanismerna bakom kostfibers fysiologiska effekter berodde på rent mekanisk-fysikaliska fenomen längs magtarmkanalen har fokus flyttats mer och mer till tjocktarmen och den mikroflora som finns där.

Dela detta:

Hälsoeffekter av fibrer och fullkorn – olika studier olika svar

En fiberrik kost är associerad med minskad risk för övervikt, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och vissa cancersjukdomar, speciellt tjocktarmscancer. Även för Alzheimers sjukdom finns preliminära data som tyder på att olika kostmönster, där ett högt kostfiberintag är en viktig del, är associerad med en långsiktig minskad sjukdomsrisk. Däremot är bilden inte alls lika entydig i olika former av interventionsstudier för någon av dessa sjukdomstillstånd, vilket är föga förvånande med tanke på den långa tid som krävs för utvecklingen till en klinisk observerbar sjukdom.

Dela detta:

Fiber och fullkorn i det nordiska nyckelhålet och i svenska kostråd

Nils-Georg Asp var en av författarna till den första artikeln om kostfiber i tidskriften Näringsforskning, numera ”Food and Nutrition Research”.. Artikeln med titeln ”Dietary fiber in Swedish food” presenterades på den första nordiska kongressen i näringslära i Uppsala 1976. Den första artikeln om kostfiber i Vår Föda är en sammanfattning från symposiet ”Kostfiber och dess kliniska betydelse”, skriven av Nils-Georg Asp.

Dela detta:

Underlaget till SBU-studien ”Mat vid fetma”

Trots det stora antal koststudier som görs med koppling till vikt och viktkontroll är det endast en bråkdel av dem som screenades i SBU-studien ”Mat vid fetma” som bedömdes kunna användas som underlag. En förklaring till detta var att studien fokuserade på vad man ska äta och inte hur mycket. En annan förklaring var bristen på studier som oavsett studiens längd kunde svara på frågor om risk för insjuknande och död kopplade till fetma.

Dela detta:

Följsamhet och energiintag avgörande för resultat

I Statens beredning för medicinska utvärderings (SBU) rapport ”Mat vid fetma”. En systematisk litteraturöversikt” är ett av de studerade områdena koster. I detta område ingår studier som studerat effekten av olika kostsammansättningar, med hänsyn till de energigivande näringsämnen kolhydrater, fett och protein, på bland annat vikt och markörer för fetmarelaterad sjuklighet.

Dela detta:

Medelhavskost har effekt på hälsa – men stödet för enskilda livsmedel är svagt

Det finns stöd för att råd om koster som exempelvis medelhavskosten har effekt på vikt, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Däremot är stödet för att enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper skulle ha samma effekt otillräckligt eller obefintligt. Två interventionsstudier och en observationsstudie av medelhavskost ingår i SBU:s rapport ”Mat vid Fetma”.

Dela detta:

Medelhavskost har effekt på hälsa – men stödet för enskilda livsmedel är svagt

Det finns stöd för att råd om koster som exempelvis medelhavskosten har effekt på vikt, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Däremot är stödet för att enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper skulle ha samma effekt otillräckligt eller obefintligt. Två interventionsstudier och en observationsstudie av medelhavskost ingår i SBU:s rapport ”Mat vid Fetma”.

Dela detta:

Mat vid fetma: Otillräckligt underlag för råd till barn

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt och nyligen publicerade siffror visar att en femtedel av alla tioåringar i Malmö var överviktiga. Trots detta är det vetenskapliga underlaget för att kunna ge kostråd utöver energirestriktion till personer under 18 år otillräckligt, mycket på grund av de särskilda krav som ställs för att genomföra studier på barn. I SBUs utredning om Mat vid fetma finns dock råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost med.

Dela detta:

Baggrund for de nye Nordiske proteinanbefalinger for voksne og ældre

Der præsenteres en opsummering af den historiske og videnskabelige baggrund for de seneste proteinanbefalinger for voksne og ældre. Anbefalingerne baseres blandt andet på to systematiske litteraturgennemgange, der dels har vurderet evidensen bag kvælstofbalancestudier og dels evidensen bag et eventuelt optimalt indtag baseret på sammenhængen mellem proteinindtag og sundhed/sygdomsrisiko. >>text: Agnes N Pedersen, seniorrådgiver, læge, PhD, DTU Fødevareinstituttet, Søborg, Danmark.

Dela detta:

Äldres kost – vilken roll spelar mjölken?

God nutritionsstatus är viktigt för alla. Hos sköra äldre är hög näringstäthet, energi och tillräckligt med protein av hög kvalitet centralt. Mjölk och mjölkprodukter har med tanke på högt näringsinnehåll och välbekanta smaker då en naturlig roll.

Dela detta:

Hem- och konsumentkunskap som demokratifråga

Replik I Nordisk Nutrition nr 2 2013 skriver Hanna Sepp och Albina Brunosson om Hem- och konsumentkunskapens (HK) värde för att utveckla kunskaper om mat och måltider bland Sveriges barn (1). Matlagning kan enligt skribenterna ”ses som en kunskap för livet och en förutsättning för att kunna göra medvetna och hälsosamma matval, vilket är en del av ämnet HK”. Jag anser att det omedvetna, spontana beslutet, det som ”bara görs” är minst lika viktigt, ja kanske ännu viktigare än det medvetna valet.

Dela detta: