Visa tagg: Nordisk Nutrition 2012

Utgör ett högt sockerintag en risk för hälsan?

Fokus inför den femte upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna har främst varit att granska och uppdatera den vetenskapliga grunden på de områden där ny kunskap har vuxit fram sedan den fjärde upplagan som utkom 2004. Expertgruppen för kolhydrater har haft i uppdrag att på ett systematiskt sätt granska studier om kolhydraternas kvantitet och kvalitet. Vi valde att fokusera på sockerintag i förhållande till sjukdomsutveckling, på grund av det relativt höga sockerintaget i Norden och skillnaden i rekommendationer runt om i världen.

Dela detta:

Mat men inte näringsämnen förklarar viktökning bland vuxna

De nya Nordiska näringsrekommendationerna använder ett antal systematiska litteraturöversikter som viktigt bakgrundsmaterial. Eftersom viktutvecklingen också i Norden har varit oroväckande, var det naturligt att en av de systematiska litteraturöversikterna granskade just sambandet mellan kost och viktförändring. Syftet med den systematiska litteraturöversikten om fetma var att ta reda på hur energigivande näringsämnen och livsmedel påverkar förändring av vikt, midjeomfång eller kroppsfett hos vuxna i studier med åtminstone ett års uppföljningstid, antingen utan föregående viktminskning eller efter minst fem procent medveten viktnedgång.

Dela detta:

Melk og meieriprodukter – er inntak i svangerskapet av betydning for fostervekst og fødselsvekt?

Det er stor interesse for kosthold i svangerskapet etter at det de siste tiårene er dokumentert at ernæring i svangerskapet har betydning for det nyfødte barnets helse både på kort og lang sikt. I forbindelse med den femte utgaven av de nordiske ernæringsanbefalingene (NNR 2012) ble det opprettet en ekspertgruppe innen feltet svangerskap og amming, og gruppen fikk i oppdrag å utforme forskningsspørsmål og å gjennomføre systematisk litteratur gjennomgang. Et av forskningsspørsmålene ekspertgruppen utformet var: Er kvinners inntak av melk og meieriprodukter i svangerskapet av betydning for fostervekst og fødselsvekt? Systematisk litteraturgjennomgang er en svært omfattende og arbeidskrevende prosess og de fem ekspertene i svangerskap- og amme gruppen diskuterte seg fram til to forskningsspør

Dela detta:

Er jodinntaket tilstrekkelig hos barn, voksne og gravide?

I forbindelse med utgivelse av femte utgave av Nordiske næringsstoffanbefalinger (NNR5) har vi utarbeidet en systematisk litteraturoppsummering av publiserte artikler om jod i perioden januar 2000 til september 2010 for å oppdatere det vitenskaplige grunnlaget for anbefalinger på jodinntak. Hovedhensikten har vært å undersøke om jodinntaket hos spedbarn, barn, ungdom, voksne og eldre, samt hos gravide og ammende er tilstrekkelig for vekst, utvikling og opprettholdelse av helsen. Vi skulle i tillegg se på det nordiske datagrunnlaget for å øke jodinntaket til gravide og ammende.

Dela detta:

Taggar:

Den nordiska kosten – tradition och hälsa

Nordisk kost är ett begrepp som på senare tid har uppstått som en motvikt till den mycket omskrivna medelhavskosten. Vid den 10:e nordiska nutritionskonferensen presenterade flera forskare resultat från studier med koppling till den nordiska kosten, bland annat under satellitsymposiet "The Nordic diet – tradition and health". Under symposiet diskuterades även det gemensamma nordiska projektet om nyckehålsmärkning.

Dela detta:

Obesity Governance Project

Med en isländsk natur som erbjuder friluftsaktivitet, nyfångad fisk samt närodlade grönsaker året om i vulkanuppvärmda växthus, torde fetmaproblematiken inte vara så stor som den är i dagsläget. Det är dock åtskilligt fler samhällsfaktorer som lett till dagens förekomst av övervikt och fetma i de nordiska länderna och som gör att sökandet efter förebyggande strategier placeras högt upp på folkhälsonutritionsagendan. Under de senaste 20 åren har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats bland skolbarn 7-11 år i Europa.

Dela detta:

Vitamin D-status i de nordiske landene

I sesjonen om vitamin D ble eksisterende kunnskap om vitamin D oppsummert i forkant av de nye nordiske anbefalingene, som er under utarbeidelse. Presentasjonene handlet om vitamin D i relasjon til helseutfall som brudd og aterosklerose, effekt av berikning, og vitamin D-status i ulike befolkningsgrupper i de nordiske landene. Sesjonen ”Current D vitamin status in the Nordic countries” ble innledet med at tre av medlemmene i ekspertgruppen fra arbeidet med NNR 2012 (nordic nutrition recommendations) presenterte ulike aspekter av den vitenskapelige bakgrunnen for vurdering av vitamin D-inntak og vitamin D-status i befolkningen; Christel Lamberg-Allardt, Universitetet i Helsinki, Finland, Magritt Brustad, Universitetet i Tromsø, Norge, og Haakon Meyer, Universitetet i Oslo og Folkehelseinstit

Dela detta:

Mat, matvanor och nutrition för barn och ungdomar

Förändringar i total amningstid i Finland 1990–2010, användning av proteintillskott hos ungdomar på Island, förbättrad mat i förskolan i Norge och nya rön om den komplexa järnmetabolismen var några av de områden som presenterades i sessionen om nutrition för barn och ungdomar. Sessionen, som omfattade totalt elva föreläsningar, leddes av Agneta Yngve, Högskolan i Oslo och Akershus, Norge, och Hanna Lagström, Åbo center för barn- och ungdomsforskning, Finland. Hanna Lagström, Åbo center för barn- och ungdomsforskning, Finland, beskrev skillnader i spädbarnsnutrition och tillväxt de första 13 månaderna i Finland mellan början av 1990-talet respektive 2010, baserat på data från två studier; en interventionsstudie mot hjärt-kärlsjukdom som startade 1990 (Special Turku Coronary Risk Factor Inte

Dela detta:

Renare närmiljö och kost kan förklara ökning av allergier

I takt med en förbättrad levnadsstandard har allergiförekomsten ökat kraftigt de senaste decennierna. Ungefär 30 procent av alla svenska barn är allergiska och allergi har i länder med ett västerländskt leverne blivit en av vår tids största folksjukdomar hos barn och ungdomar. På Nordic Nutrition Conference i Reykjavik i juni presenterades resultat från forskning om olika kostfaktorers koppling till allergier av olika slag.

Dela detta:

Ældres ernæringsstatus

På den Nordiske ernæringskongres 2012 på Island var ældres ernæringsstatus i fokus ved såvel posterpræsentationerne som i sessionerne ”Nutrition for the aging population” og ”Current D-vitamin status in the Nordic countries”. Præsentationerne bar præg af de emner, der er oppe i tiden inden for ældreforskningen, som eksempelvis kognitiv status (food for brain), D-vitamin, knoglestatus, energiomsætning og effekt af fysisk træning. Sessionen Nutrition for the aging population bestod af fem korte præsentationer.

Dela detta:

Nutrigenomik och systembiologi – kost och gener

Kost och gener, men också samspelen däremellan påverkar vår hälsa och risk för sjukdom. För att förstå hur detta fungerar krävs komplexa studier av kostintag och genuttryck, systembiologi och molekylära mekanismer. Några exempel på studier som genomförts inom området presenterades vid den nordiska nutritionskonferensen under sessionen ”Nutrigenomics & Systems biology”, organiserad av det nordiska forskningsprojektet Sysdiet.

Dela detta:

Kostvanor påverkar fettsammansättningen

Kan fullkorn och fisk bidra till viktminskning? Eller ett högt intag av fleromättat fett? Är det bättre med självreglering än lagstiftning? Detta är några av de frågor relaterade till fetma och övervikt som diskuterades i sessionen ”Obesity”. Fredrik Rosqvist, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet gav ett föredrag med titeln ”Effects of overfeeding with n-6 polyunsaturated fat on body accumulation: A randomised controlled study”. Frågeställningen var huruvida effekterna av viktuppgången på kroppssammansättningen kan påverkas av fettsammansättningen i kosten.

Dela detta:

Högre kolesterolnivåer i befolkningen – oroande data från ”Västerbottenstudien”

Sedan ett antal år tillbaka har intaget av smör, grädde och andra feta mejeriprodukter ökat i den svenska befolkningen på bekostnad av magrare alternativ. Under samma tidsperiod har kolesterolnivåerna ökat hos befolkningen i Västerbottens och Norrbottens län. I en ny svensk studie med data från Västerbottens och Norrbottens län har man bland annat följt förändringar av befolkningens matvanor och relaterat detta till riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom (1).

Dela detta:

Svensk skolmat – en uppmärksammad fråga

De svenska kostnadsfria skolluncherna syftar till att ge alla barn lika möjligheter till bra och hälsosamma matvanor. Vi kan vara väldigt stolta över våra skolmåltider, men det innebär inte att vi kan luta oss tillbaka. Fortfarande finns mycket som kan förbättras.

Dela detta:

Portionsstorleken har betydelse: Lagom är bäst!

Både i verkliga livet och i experimentella studier har det visat sig att större portioner leder till högre energiintag. Stora portioner har också visat sig förenat med högre kroppsvikt. Att portionsstorlekarna blivit större över tid visar såväl återkommande kostundersökningar som inventeringar av utbud på marknaden.

Dela detta:

Mat och hälsa i media: Mer kunskap behövs

Media har en stor makt och påverkar människors kunskap och beteenden. För att frågorna kring mat och hälsa i media ska bli tydligare krävs att forskare, organisationer och myndigheter engagerar sig mer. För de flesta som lämnat skolan utgör olika media den mest betydande kanalen för kunskap, inte bara om mat och hälsa.

Dela detta:

Socker – ur ett evolutionärt perspektiv

Människan förväntas vara väl anpassad till ett relativt högt intag av enkla sockerarter. Avsaknaden av vissa av våra folksjukdomar bland naturfolk kan inte förklaras av att intaget av glukos och fruktos alltid skulle ligga på en extremt låg nivå./ Hur mycket socker (sackaros, glukos, fruktos) ingick i människans ursprungliga föda? Frågan är relevant då övervikt och fetma inte tycks finnas bland nutida naturfolk och detta fenomen endast i begränsad utsträckning kan förklaras av hög fysisk aktivitet och brist på mat (1, 2). Detta tyder på att människoarten inte fullt ut anpassat sig till moderna livsmedel.

Dela detta:

Belöning och beroende

Sedan urminnes tider har människor använt droger för att uppnå lycka och välbefinnande. En del menar att även vissa livsmedel, speciellt sockerrika livsmedel, kan liknas vid droger och ge ett beroende. Här beskrivs hjärnans belöningssystem och likheter och skillnader som iakttagits mellan mat och drogers påverkan på dessa system.

Dela detta:

Socker kan göra dig både tjock och smal

Intag av sackaros, glukos och fruktos i form av tillsatt socker bland vuxna diskuteras ofta i samband med risk för viktökning och metabol ohälsa. Bilden är mer sammansatt än att socker enbart utgör en hälsorisk. Klart är att ett högt och regelbundet intag av socker ger en kost med låg näringstäthet och kan leda till viktökning samt över tid till metabol ohälsa.

Dela detta:

Vegetabiliska omega-6 fetter ökar inte inflammation

En avhandling från Uppsala universitet visar att ett ökat intag av den fleromättade fettsyran linolsyra och ett minskat intag av mättat fett skulle kunna minska vissa tecken på inflammation i kroppen. Typen av fett i kosten är kopplat till risken för typ 2-diabetes (1) och hjärtkärlsjukdom (2). Vid utvecklingen av dessa folksjukdomar tros en låggradig inflammation spela en roll.

Dela detta:

D-vitamin var står vi, vart går vi?

Fokus i D-vitamindiskussionen har länge varit osteoporosprevention och benhälsa. På senare tid har D-vitaminets möjliga effekter i andra organsystem också uppmärksammats. – Man kan lätt tro att D-vitamin kan läka alla åkommor, sa Tommy Cederholm, i sin inledning till seminariet ”D-vitamin – var står vi, vart går vi?”.

Dela detta:

D-vitaminbrist hos äldre – ska alla behandlas?

En kontroversiell fråga i dagens medicinska och nutritionsvetenskapliga värld är vilka som ska behandlas med D-vitamin. Ska vi ge liberal tilldelning långt ner i åldrarna för säkerhets skull, eller anta en försiktigare strategi med förskrivning till riskindivider med låga D-vitaminnivåer. Vad man förespråkar bottnar bland annat i om man ser på D-vitamin som ett relativt harmlöst näringsämne eller som ett hormonliknande ämne med ett smalt terapeutiskt fönster.

Dela detta:

D-vitaminstatus, intag och rekommendationer

D-vitamin är troligen det näringsämne som har rönt mest uppmärksamhet under de senaste åren. Näringsrekommendationerna har kritiserats för att vara för låga och inte motsvara aktuella forskningsresultat. D-vitamintillskott har blivit ett hett samtalsämne i medierna – behöver vi tillskott och hur mycket? Finns det belägg för en höjning av rekommendationerna? I synnerhet i Finland har diskussionens vågor kring D-vitamin gått höga den senaste tiden, och nyfrälsta har stigit fram för att berätta vilka megadoser de tar för att förbättra hälsan.

Dela detta:

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Socialstyrelsen publicerade i slutet av 2011 de första nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Internationellt sett är Sverige först ut med att ge ut riktlinjer inom detta område. Ett av de fyra levnadsvaneområden Socialstyrelsen har valt att satsa på är rådgivning för att förbättra ohälsosamma matvanor.

Dela detta:

Mat utifrån behov, önskemål och preferenser

I det offentliga Måltidssverige har fokus under det senaste decenniet huvudsakligen legat på den mat som serveras inom skola och äldreomsorg. Nu har även de flesta landsting runt om i Sverige aktualiserat måltidsfrågan och det pågår många intressanta utvecklingsprojekt vad gäller mat på sjukhus runt om i landet. Att äta och dricka är för de allra flesta av oss, som är friska, en självklar del av livet.

Dela detta: