Visa tagg: kroppsvikt

Mat och cancer – aktuella rekommendationer från World Cancer Research Fund

Referat Samband mellan cancer, livsstil och matvanor är komplexa. På internationell nivå arbetar World Cancer Research Fund kontinuerligt med att sammanställa kunskapsläget, som ligger till grund för deras råd och rekommendationer. Budskapen som syftar till att minska risken att drabbas av de vanligaste cancerformerna handlar om vikt och kroppssammansättning, fysisk aktivitet, alkohol samt rött kött … Fortsätt läsa Mat och cancer – aktuella rekommendationer från World Cancer Research Fund

Dela detta:

Ambitiös norsk studie om lågkolhydratkost saknar praktisk relevans

Kommentar: Effekter av koster med radikalt olika fördelning mellan fett och kolhydrater drunknar i effekterna orsakade av drastisk viktnedgång.

Dela detta:

Betydelsen av tarmens mikrobiota för hälsa och sjukdom

Vad vi äter påverkar mikrobiotan i våra tarmar vilket i sin tur har inflytande på vår hälsa. Eller är det kanske tarmens mikrobiota som bestämmer vilken effekt man får av en viss diet eller medicin? Forskningen som studerar hur tarmens mikrobiota påverkar risken för olika sjukdomar, och hur den i tarmen eventuellt kan ändras

Dela detta:

Att minska socioekonomiskt betingade skillnader i hälsa – exemplet hälsosam vikt hos barn

Ojämlikheten i hälsa är globalt utbredd och socialt betingade skillnader när det gäller barnfetma består. I en värld där många av oss förfogar över mer mat, vatten och utrymme än vad vi behöver är det fortfarande många som inte får sina grundläggande behov av mat, skydd för väder och vind, vila och fysisk säkerhet tillgodosedda.

Dela detta:

Förebyggande av barnfetma – socioekonomisk status och migration i fokus

Förekomst av fetma skiljer sig mellan grupper med hög och låg socioekonomisk status. Breda hälsofrämjande interventioner, som utvecklas och implementeras i tätt samarbete med de grupper som är föremål för dem, kan troligen påverka förekomsten av barnfetma.

Dela detta:

Påverkar sötningsmedel kroppsvikt, aptit, blodsocker och insulin?

Sötningsmedel är en grupp av tillsatser som regelbundet är föremål för diskussion i samhällsdebatten om mat och hälsa, inte minst mot bakgrund av den ökande förekomsten av övervikt och fetma. Vanliga frågeställningar avser sötningsmedels betydelse för kroppsvikt, aptit och energiintag. En annan återkommande diskussion är hur sötningsmedel påverkar blodsocker- och insulinnivåer efter måltid.

Dela detta:

Sockerrekommendationer

På grund av att tillsatt socker bidrar endast med energi och inga näringsämnen bör intaget begränsas för att säkerställa ett tillfredsställande intag av näringsämnen och för att minska risken för ofrivillig viktökning. Ett högt och frekvent intag av socker bidrar också till karies. Flera myndigheter är överens om att intaget bör begränsas till max tio procent av den totala energiintaget.

Dela detta:

Socker och sjukdom

Trots vissa meningsskiljaktigheter i den pågående diskussionen om sockrets hälsoeffekter råder det stor samsyn i flera aktuella publikationer, där det totala vetenskapliga läget avseende sockrets hälsomässiga effekter har sammanställts och bedömts. Här sammanfattas kunskapsläget avseende sockrets betydelse för vanliga kostrelaterade sjukdomar, till exempel övervikt/fetma, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Frågan om sockrets betydelse för hälsa och sjukdomsrisk är inte enkel att besvara.

Dela detta:

Socker – beroende och beteende

Hjärnans belöningssystem stimuleras av socker. Detta har resulterat i en diskussion om huruvida socker är beroendeframkallande, eller inte. Det saknas dock studier som bekräftar ett sockerberoende hos människor.

Dela detta:

Europeiska barn äter för mycket socker och livsmedel med hög andel tillsatt socker

Att barn äter socker och sockerrika livsmedel är inget nytt, men frågan är hur mycket det blir totalt sett, och om intaget skiljer sig åt mellan barn i olika Europeiska länder. Sverige är i många avseenden ett föregångsland, men när det gäller barns sockerintag finns det fortfarande en hel del att göra för att stödja barn till ett lägre intag. I en europeisk studie vid namn IDEFICS (Identification and prevention of dietary and lifestyle induced health effects in children and infants) undersöktes 9 497 barns sockerintag åren 2007–2008 (1).

Dela detta:

Gratis frukt til skolebarn minsker overvekt hos Norske skolebarn

Et kosthold rikt på frukt og grønnsaker er inverst relatert til en rekke av kroniske sykdommer, og en økning av inntaket vil kunne bedre folkehelsen (1). Det har lenge vært ønskelig å øke inntaket av frukt og grønnsaker blant barn og unge. Barn er en viktig gruppe å rette fokus mot siden vaner dannes tidlig.

Dela detta:

Medelhavskost hälsosam även för barn

Den traditionella medelhavskosten kännetecknas av ett högt intag av grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, spannmål, omättade fetter (speciellt från olivolja) och fisk och ett lågt intag av mättade fetter, mejeriprodukter (undantag ost och yoghurt) och kött. Medelhavskosten är idag en erkänt hälsosam kost och hos vuxna har man kunnat se att den kan minska risken för metabolt syndrom, allvarliga kroniska sjukdomar och dödlighet. Nu visar ny rön att medelhavskosten kan förbättra hälsan även hos barn.

Dela detta:

LEVA-studien: Kostbehandling minskar vikten hos överviktiga och feta ammande kvinnor

Sverige upplever likt många andra länder en fetmaepidemi i befolkningen. Speciellt bland unga kvinnor ses en ökning av övervikt och fetma och behovet av behandling är stort. Därför behöver möjligheterna till effektiv och hållbar behandling av övervikt och fetma undersökas.

Dela detta:

Metabola effekter av kolhydrater – så mycket mer än glykemiskt index

Begreppet glykemiskt index (GI) rangordnar kolhydratrika livsmedels effekter på blodsockerhöjning efter måltid. Konceptet introducerades i början av 80-talet, ursprungligen som ett förslag till förbättring av de då förekommande ”utbyteslistorna” för kolhydrater som tillämpades vid behandling av diabetiker. Värdet av konceptet har ifrågasatts över tid, bland annat på grund av otillräcklig dokumentation från interventionsstudier.

Dela detta:

Hälsoeffekter av fibrer och fullkorn – olika studier olika svar

En fiberrik kost är associerad med minskad risk för övervikt, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och vissa cancersjukdomar, speciellt tjocktarmscancer. Även för Alzheimers sjukdom finns preliminära data som tyder på att olika kostmönster, där ett högt kostfiberintag är en viktig del, är associerad med en långsiktig minskad sjukdomsrisk. Däremot är bilden inte alls lika entydig i olika former av interventionsstudier för någon av dessa sjukdomstillstånd, vilket är föga förvånande med tanke på den långa tid som krävs för utvecklingen till en klinisk observerbar sjukdom.

Dela detta:

Underlaget till SBU-studien ”Mat vid fetma”

Trots det stora antal koststudier som görs med koppling till vikt och viktkontroll är det endast en bråkdel av dem som screenades i SBU-studien ”Mat vid fetma” som bedömdes kunna användas som underlag. En förklaring till detta var att studien fokuserade på vad man ska äta och inte hur mycket. En annan förklaring var bristen på studier som oavsett studiens längd kunde svara på frågor om risk för insjuknande och död kopplade till fetma.

Dela detta:

Medelhavskost har effekt på hälsa – men stödet för enskilda livsmedel är svagt

Det finns stöd för att råd om koster som exempelvis medelhavskosten har effekt på vikt, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Däremot är stödet för att enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper skulle ha samma effekt otillräckligt eller obefintligt. Två interventionsstudier och en observationsstudie av medelhavskost ingår i SBU:s rapport ”Mat vid Fetma”.

Dela detta:

Medelhavskost har effekt på hälsa – men stödet för enskilda livsmedel är svagt

Det finns stöd för att råd om koster som exempelvis medelhavskosten har effekt på vikt, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Däremot är stödet för att enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper skulle ha samma effekt otillräckligt eller obefintligt. Två interventionsstudier och en observationsstudie av medelhavskost ingår i SBU:s rapport ”Mat vid Fetma”.

Dela detta:

Mat vid fetma: Otillräckligt underlag för råd till barn

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt och nyligen publicerade siffror visar att en femtedel av alla tioåringar i Malmö var överviktiga. Trots detta är det vetenskapliga underlaget för att kunna ge kostråd utöver energirestriktion till personer under 18 år otillräckligt, mycket på grund av de särskilda krav som ställs för att genomföra studier på barn. I SBUs utredning om Mat vid fetma finns dock råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost med.

Dela detta:

Hälsorådgivning till föräldrar – litet fokus på vikten

Föräldrars hälsa och levnadsvanor spelar roll för barnets hälsa, från fostertiden ända upp i vuxenlivet. Detta är något man tagit fasta på inom Salut-satsningen som sedan 2005 bedrivs av Västerbottens läns landsting i samarbete med länets 15 kommuner. Satsningen riktar sig till barn i Västerbotten, i åldrarna 0–18 år, samt deras föräldrar, med start redan under graviditeten.

Dela detta:

Vikten av vikten under graviditet och förlossning

Förekomsten av fetma hos gravida vid inskrivning på mödravården var i Sverige år 2010 dryga tolv procent. Antalet har fördubblats sedan mitten på 90-talet. I skenet av den globala fetmaepedemin är förekomsten i Sverige låg.

Dela detta:

Påverkar öl, vin och sprit midjeomfånget olika?

När det gäller konsumtion av alkohol finns det få påståenden som är så djupt rotade som den om ölmagen. Många människor, framför allt män, med stort midjeomfång har fått frågor om sin ölkonsumtion. Det finns en allmän utbredd övertygelse om att öl ger stort midjeomfång vilket till och med blivit påståenden upptryckta på tröjor.

Dela detta:

Är BMI ett användbart mått med hänsyn till risk att dö?

Body mass index (BMI) är det vanligaste måttet för kroppsstorlek och för att avgöra om en individ har normalvikt, övervikt eller fetma. Kunskap om samband mellan kroppsstorlek och risk för sjukdom och död är viktigt, bland annat inför kliniskt relevanta beslut om vem som erbjudas behandling. I en nyligen publicerad studie fann man att dödligheten var lägre bland individer med övervikt och fetma klass I, vilket reser frågor om hur användbart BMI är som mått på sjukdomsrisk och risken att dö i förtid.

Dela detta:

Ger sötningsmedel ökad aptit?

Sötningsmedel är ett omdebatterat ämne, som bland annat lett till ”viktlarm”. Det saknas dock vetenskapligt stöd för att icke energigivande artificiellt sötad dryck ger ökade hungerkänslor och/eller ökat energiintag hos människor, jämfört med vatten eller mineralvatten. Aptit och hunger spelar stor roll för när, vad och hur mycket vi äter.

Dela detta:

Proteinintaget bör begränsas åtminstone de första två levnadsåren

I revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna har expertgruppen för barn och ungdomar bland annat haft i uppdrag att granska nya vetenskapliga rön om kort- och långsiktiga hälsoeffekter av proteinintag i barndomen. I ett nordiskt perspektiv är sällan proteinkvaliteten ett problem medan mängden protein kan vara väl hög. I mitten av 90-talet framställdes en hypotes om att högt proteinintag under spädbarnsåret kunde stimulera tillväxt och att det kunde öka risken för övervikt och fetma senare i livet.

Dela detta:

Myter, antaganden och fakta om fetma

Det är inte svårt att utveckla ett näst intill passionerat intresse för att söka efter förklaringar och lösningar på fetmans gåtor. Övertygelserna kan ibland vara så starka att dessa kan framställas som sanningar, trots att evidens saknas eller står motsagda av den rådande vetenskapliga evidensen. Det förra kallas antaganden, det senare kallas myter.

Dela detta:

Utgör ett högt sockerintag en risk för hälsan?

Fokus inför den femte upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna har främst varit att granska och uppdatera den vetenskapliga grunden på de områden där ny kunskap har vuxit fram sedan den fjärde upplagan som utkom 2004. Expertgruppen för kolhydrater har haft i uppdrag att på ett systematiskt sätt granska studier om kolhydraternas kvantitet och kvalitet. Vi valde att fokusera på sockerintag i förhållande till sjukdomsutveckling, på grund av det relativt höga sockerintaget i Norden och skillnaden i rekommendationer runt om i världen.

Dela detta:

Mat men inte näringsämnen förklarar viktökning bland vuxna

De nya Nordiska näringsrekommendationerna använder ett antal systematiska litteraturöversikter som viktigt bakgrundsmaterial. Eftersom viktutvecklingen också i Norden har varit oroväckande, var det naturligt att en av de systematiska litteraturöversikterna granskade just sambandet mellan kost och viktförändring. Syftet med den systematiska litteraturöversikten om fetma var att ta reda på hur energigivande näringsämnen och livsmedel påverkar förändring av vikt, midjeomfång eller kroppsfett hos vuxna i studier med åtminstone ett års uppföljningstid, antingen utan föregående viktminskning eller efter minst fem procent medveten viktnedgång.

Dela detta:

Obesity Governance Project

Med en isländsk natur som erbjuder friluftsaktivitet, nyfångad fisk samt närodlade grönsaker året om i vulkanuppvärmda växthus, torde fetmaproblematiken inte vara så stor som den är i dagsläget. Det är dock åtskilligt fler samhällsfaktorer som lett till dagens förekomst av övervikt och fetma i de nordiska länderna och som gör att sökandet efter förebyggande strategier placeras högt upp på folkhälsonutritionsagendan. Under de senaste 20 åren har förekomsten av övervikt och fetma fördubblats bland skolbarn 7-11 år i Europa.

Dela detta:

Kostvanor påverkar fettsammansättningen

Kan fullkorn och fisk bidra till viktminskning? Eller ett högt intag av fleromättat fett? Är det bättre med självreglering än lagstiftning? Detta är några av de frågor relaterade till fetma och övervikt som diskuterades i sessionen ”Obesity”. Fredrik Rosqvist, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet gav ett föredrag med titeln ”Effects of overfeeding with n-6 polyunsaturated fat on body accumulation: A randomised controlled study”. Frågeställningen var huruvida effekterna av viktuppgången på kroppssammansättningen kan påverkas av fettsammansättningen i kosten.

Dela detta:

Högre kolesterolnivåer i befolkningen – oroande data från ”Västerbottenstudien”

Sedan ett antal år tillbaka har intaget av smör, grädde och andra feta mejeriprodukter ökat i den svenska befolkningen på bekostnad av magrare alternativ. Under samma tidsperiod har kolesterolnivåerna ökat hos befolkningen i Västerbottens och Norrbottens län. I en ny svensk studie med data från Västerbottens och Norrbottens län har man bland annat följt förändringar av befolkningens matvanor och relaterat detta till riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom (1).

Dela detta:

Portionsstorleken har betydelse: Lagom är bäst!

Både i verkliga livet och i experimentella studier har det visat sig att större portioner leder till högre energiintag. Stora portioner har också visat sig förenat med högre kroppsvikt. Att portionsstorlekarna blivit större över tid visar såväl återkommande kostundersökningar som inventeringar av utbud på marknaden.

Dela detta:

Socker kan göra dig både tjock och smal

Intag av sackaros, glukos och fruktos i form av tillsatt socker bland vuxna diskuteras ofta i samband med risk för viktökning och metabol ohälsa. Bilden är mer sammansatt än att socker enbart utgör en hälsorisk. Klart är att ett högt och regelbundet intag av socker ger en kost med låg näringstäthet och kan leda till viktökning samt över tid till metabol ohälsa.

Dela detta: