Visa tagg: diabetes

Betydelsen av tarmens mikrobiota för hälsa och sjukdom

Vad vi äter påverkar mikrobiotan i våra tarmar vilket i sin tur har inflytande på vår hälsa. Eller är det kanske tarmens mikrobiota som bestämmer vilken effekt man får av en viss diet eller medicin? Forskningen som studerar hur tarmens mikrobiota påverkar risken för olika sjukdomar, och hur den i tarmen eventuellt kan ändras

Dela detta:

NNC 2016: SYSDIET – aktuell forskning om nordisk kost för hälsan

Nordisk mat för hälsan ger motsvarande hälsoeffekter som Medelhavskosten.

Dela detta:

Amningsrapport från Norge

I slutet av 2013 publicerade den norska Vitenskapskomiteen for mattrygghet (VKM) en rapport om amning som kommer att ligga till grund för kommande amningsrekommendationer i Norge (1]) Rapporten bygger på analyser av miljögifter i bröstmjölk. Hälsoriskerna av att få i sig miljögifter från bröstmjölk har vägts mot fördelarna med amning. Amningsfrekvensen i Norge är bland de högsta i Europa.

Dela detta:

Ljusare framtid med korn och bruna bönor

En nyligen avlagd avhandling från Lunds Universitet visar att vissa fiberrika livsmedel, till exempel kokta kornkärnor och bruna bönor, kan underlätta blodsockerreglering, förbättra insulinkänslighet, dämpa inflammation samt underlätta aptitreglering i en tidsperiod på upp till 16 timmar. Effekten är kopplad till kostfibrerna och avgörande för effekten är intakt struktur, typ- och mängd kostfibrer. Resultaten visar på en potential för kostfibrer med specifika hälsomervärden vid utveckling av livsmedel med antidiabetiska och viktreglerande egenskaper.

Dela detta:

Hälsoeffekter av fibrer och fullkorn – olika studier olika svar

En fiberrik kost är associerad med minskad risk för övervikt, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och vissa cancersjukdomar, speciellt tjocktarmscancer. Även för Alzheimers sjukdom finns preliminära data som tyder på att olika kostmönster, där ett högt kostfiberintag är en viktig del, är associerad med en långsiktig minskad sjukdomsrisk. Däremot är bilden inte alls lika entydig i olika former av interventionsstudier för någon av dessa sjukdomstillstånd, vilket är föga förvånande med tanke på den långa tid som krävs för utvecklingen till en klinisk observerbar sjukdom.

Dela detta:

Hälsoeffekter kopplade till livsmedel i nordisk kost

Det vetenskapliga underlaget för livsmedelsbaserade kostråd har utvärderats i en omfattande litteraturgenomgång i samband med framtagandet av den femte upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna (NNR5). En systematisk genomgång av det vetenskapliga underlaget genomfördes för sambandet mellan fem livsmedelsgrupper med nordisk koppling och ett urval av sjukdomar som är vanligt förekommande i de nordiska länderna. Metoden för genomgången baserades på väl utarbetade regler för genomförande av systematiska litteraturöversikter och evidensgradering – allt på ett transparent sätt.

Dela detta:

D-vitamin och hälsa

D-vitamin kan påverka många biologiska processer i kroppen. Förutom effekterna på benhälsa har det hävdats att D-vitamin bidrar till att förebygga många sjukdomstillstånd, inklusive hjärt-och kärlsjukdomar, typ 1- och typ 2-diabetes, vissa typer av cancer, graviditetsutfall och infektioner. Det finns indikativa bevis för ett antal hälsofördelar av D-vitamin, liksom stöd för rimliga biologiska mekanismer.

Dela detta:

Kostförändringar hos speciella befolkningsgrupper

Risken för brist på D-vitamin är alarmerande hög bland invandrare av icke-västerländskt ursprung, särskilt bland kvinnor, inte minst gravida. Risken för karies är hög bland invandrarbarn i åldern 0–7 år, kopplat till ett högt intag av sockerhaltiga produkter. Därtill är övervikt och fetma vanligt i många invandrargrupper.

Dela detta:

Kostförändringar hos speciella befolkningsgrupper

Risken för brist på D-vitamin är alarmerande hög bland invandrare av icke-västerländskt ursprung, särskilt bland kvinnor, inte minst gravida. Risken för karies är hög bland invandrarbarn i åldern 0–7 år, kopplat till ett högt intag av sockerhaltiga produkter. Därtill är övervikt och fetma vanligt i många invandrargrupper.

Dela detta:

Kalciumintag och hälsa

Den systematiska litteraturöversikt avseende kalcium, som gjordes inför den femte versionen av nordiska näringsrekommendationer (NNR5), inriktades på hälsotillstånd och sjukdomar såsom skeletthälsa, benfrakturer, övervikt och fetma, cancer, kardiovaskulära sjukdomar, autoimmuna sjukdomar och dödlighet. Här sammanfattas de huvudsakliga resultaten. Under början av 1990-talet introducerades nya metoder för bestämning av benmineraltäthet.

Dela detta:

Påverkar öl, vin och sprit midjeomfånget olika?

När det gäller konsumtion av alkohol finns det få påståenden som är så djupt rotade som den om ölmagen. Många människor, framför allt män, med stort midjeomfång har fått frågor om sin ölkonsumtion. Det finns en allmän utbredd övertygelse om att öl ger stort midjeomfång vilket till och med blivit påståenden upptryckta på tröjor.

Dela detta:

Många hälsofördelar med amning

I revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna har expertgruppen för barn och ungdomar bland annat haft i uppdrag att granska nya vetenskapliga rön om kort- och långsiktiga hälsoeffekter av amning och introduktionen av andra livsmedel i ett nordiskt perspektiv. Jämfört med många andra länder i västvärlden ammas det mycket i de nordiska länderna. Samtliga nordiska länder rekommenderar också exklusiv amning i sex månader, följt av fortsatt amning i kombination med annan mat.

Dela detta:

Utgör ett högt sockerintag en risk för hälsan?

Fokus inför den femte upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna har främst varit att granska och uppdatera den vetenskapliga grunden på de områden där ny kunskap har vuxit fram sedan den fjärde upplagan som utkom 2004. Expertgruppen för kolhydrater har haft i uppdrag att på ett systematiskt sätt granska studier om kolhydraternas kvantitet och kvalitet. Vi valde att fokusera på sockerintag i förhållande till sjukdomsutveckling, på grund av det relativt höga sockerintaget i Norden och skillnaden i rekommendationer runt om i världen.

Dela detta:

Nutrigenomik och systembiologi – kost och gener

Kost och gener, men också samspelen däremellan påverkar vår hälsa och risk för sjukdom. För att förstå hur detta fungerar krävs komplexa studier av kostintag och genuttryck, systembiologi och molekylära mekanismer. Några exempel på studier som genomförts inom området presenterades vid den nordiska nutritionskonferensen under sessionen ”Nutrigenomics & Systems biology”, organiserad av det nordiska forskningsprojektet Sysdiet.

Dela detta: