FAQ

Här hittar du svar på vanligt förekommande frågor, avseende nutritionsfakta.se eller nutritionsfrågor. Biblioteket med frågor och svar kommer att byggas ut efter hand, bland annat baserat på frågor som inkommer till redaktionen.

Vid lansering i juni 2016 finns här frågor och svar om nutritionsfakta.se, socker och palmolja. Frågorna och svaren gällande palmolja och socker utformades som en del av ett socker- respektive palmoljeprojekt som SNF genomförde under 2014.

Om du har förslag på en fråga som du skulle önska besvaras här är du välkommen att kontakta redaktionen: info@nutritionsfakta.se

 

nutritionsfakta.se

nutritionsfakta.se riktar sig i första hand till vidareinformatörer, t ex dietister, personal inom hälso-, sjuk- och tandvård, forskare, inom angränsande områden och anställda vid företag som är verksamma inom livsmedels- och nutritionsområdet.

Journalister, lärare, beslutsfattare och hälsointresserade konsumenter är andra viktiga grupper som vi hoppas tilltalas av nutritionsfakta.se, och som vi på sikt avser att rikta oss mer direkt till.

Dela detta:
Kategorier: nutritionsfakta.se

nutritionsfakta.se vill bidra till en saklig samhällsdiskussion om mat och hälsa, förbättra förutsättningarna för en god folkhälsa och underlätta innovationer inom mat-hälsaområdet genom att

  • sammanfatta aktuellt kunskapsläge inom nutritionsområdet,
  • sätta nya rön om mat och hälsa i ett sammanhang, och
  • erbjuda ett forum för vetenskapligt baserad information och diskussion om aktuella nutritionsfrågor.

 

Dela detta:
Kategorier: nutritionsfakta.se

Materialet skrivs huvudsakligen av forskare och vetenskapligt sakkunniga inom nutritionsområdet eller av redaktionella medarbetare med vetenskaplig kompetens inom nutritionsområdet.

Skribenter som vill bidra till innehållet på nutritionsfakta.se är välkomna att kontakta redaktionen; info@nutritionsfakta.se

Om du vill komma i kontakt med någon författare på nutritionsfakta.se är du välkommen att höra av dig till redaktionen, så förmedlar vi kontakten; info@nutritionsfakta.se

 

Dela detta:
Kategorier: nutritionsfakta.se

nutritionsfakta.se lanserades i juni 2016 och drivs av SNF Swedish Nutrition Foundation (www.snf.ideon.se). Lanseringen möjliggjordes genom ett projektanslag från forskningsrådet Formas.

För den framtida driften och utvecklingen av nutritionsfakta.se vill SNF gärna samverka med andra, icke kommersiella, organisationer. Organisationer som är intresserade av att samverka med SNF kring nutritionsfakta.se är välkomna att kontakta SNF; info@snf.ideon.se

Dela detta:
Kategorier: nutritionsfakta.se

nutritionsfakta.se informerar om och diskuterar betydelsen av forskningsrön mot bakgrund av det vetenskapliga kunskapsläget, som det uttrycks i till exempel de nordiska näringsrekommendationerna, rekommendationer från WHO och vetenskapliga rapporter från officiella organ (till exempel European Food Safety Authority, Efsa).

nutritionsfakta.se är partsneutral i förhållande till såväl kommersiella intressen som forskningsinriktningar.

Dela detta:
Kategorier: nutritionsfakta.se

Palmolja

Nej, palmitinsyra är inte ohälsosamt att äta i rimliga mängder. Vår kropp tillverkar själv palmitinsyra och den existerar naturligt i animaliska produkter som kött, ost och mejeriprodukter. Palmitinsyra är den dominerande fettsyran i bröstmjölk och är en viktig fettsyra för spädbarns utveckling och tillväxt. Palmitinsyra en mättad fettsyra och intaget av mättade fettsyror bör inte överstiga 10 procent av vårt dagliga energiintag.

Dela detta:
Kategorier: Palmolja

Nej, det finns inte transfetter naturligt i palmolja. Dock kan det bildas transfetter om ett fett med omättade fettsyror delvis härdas. Palmolja har 49 procent omättade fettsyror.

Dela detta:
Kategorier: Palmolja

Det finns inga exakta siffror på hur mycket palmolja som äts i Sverige. Livsmedelverkets kost- och matkorgsundersökningar visar att medelintaget av vegetabilisk palmitinsyra (där palmolja är en av flera bidragande källor) ligger någonstans mellan 5-8 gram per dag. Hur stor andel av detta som kommer från palmolja går inte att säga då även andra vegetabiliska oljor och fetter innehåller palmitinsyra. Hypotetisk motsvarar 5-8 gram vegetabilisk palmitinsyra 12-20 gram palmolja, men intaget är troligtvis lägre eftersom palmolja inte är ensam källa till vegetabilisk palmitinsyra.

Dela detta:
Kategorier: Palmolja

Detta beror på vilken olja man byter till. Studier visar att risken att drabbas av hjärt- /kärlsjukdom minskar om man byter ut mättade fettsyror mot fleromättade. Ett byte till en annan olja med samma mängd eller högre innehåll av mättade fettsyror ger ingen skillnad på hälsan, medan ett byte till en olja innehållande högre andel omättade fettsyror troligtvis ger hälsofördelar.

Dela detta:
Kategorier: Palmolja

Palmolja består av 47 procent mättade fettsyror, 39 procent enkelomättade fettsyror och 3 procent fleromättade fettsyror. De vanligaste enskilda fettsyrorna är palmitinsyra (41 procent), oljesyra (38 procent) och linolsyra (10 procent).

Dela detta:
Kategorier: Palmolja

Enligt Livsmedelsverkets kostundersökning Riksmaten 2011-2012 kommer 13 procent av vårt dagliga energiintag från mättade fettsyror. Det finns inga exakta data på hur mycket palmolja som äts i Sverige. Estimerade beräkningar visar att vegetabilisk palmitinsyra bidrar med 5-8 gram fett, vilket hypotetiskt motsvarar 12-20 gram palmolja. 12-20 gram palmolja motsvarar 16-26 procent av intaget av intaget av mättade fettsyror. Intaget ligger dock troligtvis lägre än så, då palmolja inte är den enda källan till vegetabilisk palmitinsyra.

Dela detta:
Kategorier: Palmolja

Palmolja är ett mättat fett och som har flertalet önskvärda tekniska egenskaper. Bland annat oxiderar det inte lika lätt som omättade fetter, denna egenskap ger ett livsmedel längre hållbarhet. Mättade fetter är fasta i rumstemperatur vilket ger struktur till ett livsmedel. Palmolja och har också goda smak- och avsmältningsegenskaper, vilket gör att ett livsmedel smakar gott och känns bra i munnen. Palmolja är en billig källa till mättat fett.

Dela detta:
Kategorier: Palmolja

Palmolja är en källa till mättat fett. Ett högt intag av mättat fett ökar risken att drabbas av hjärt-/kärlsjukdom. Palmolja höjer riskmarkörer för hjärt-/kärlsjukdom (totalkolesterol, LDL-kolesterol och HDL-kolesterol) jämfört med oljor innehållande större andel omättade fettsyror som soja-, raps-, oliv-, och solrosolja.

Dela detta:
Kategorier: Palmolja

Alternativen är beroende på livsmedlet. Rent tekniskt går det att byta ut palmolja i alla produkter. I vissa fall kan det vara väldigt svårt och därmed kostsamt. Alternativet bör ha liknande egenskaper som palmoljan för att livsmedlet ska bibehålla exempelvis smak, konsistens och hållbarhet. Andra tropiska oljor (ex kokos- och sheaolja) och fullhärdade fetter har liknande egenskaper och går ofta att byta till. Oljor som har större andel omättade fettsyror, ex rapsolja, har andra tekniska egenskaper och är inget fungerande utbytesalternativ i vissa livsmedel.

Dela detta:
Kategorier: Palmolja

Socker

Det finns inga vetenskapliga studier som styrker att barn blir hyperaktiva/ ”speedade” när de har ätit socker i form av exempelvis godis eller läsk. I studier där barnen antingen har fått socker eller placebo har man inte kunnat se någon skillnad på barns aktivitetsnivåer. Däremot har man konstaterat att föräldrarna har en förutfattad mening om att deras barn kommer att bli ”speedade” av socker, och behandlat situationen efter det. Alla föräldrar som tror att deras barn fått socker tolkade barnens beteende som hyperaktivt, även föräldrar till barn som i själva verket fått placebo.

Dela detta:
Kategorier: Socker

Fruktos och glukos ger lika mycket energi (4 kcal per gram), men metaboliseras via olika vägar i vår kropp. Fruktos omsätts på ett sätt som gynnar nybildning av fett, vilket orsakat påståenden om att fruktos bidrar till en högre fettinlagring och mer uttalad ökning av kroppsvikten, jämfört med glukos. Studier har dock inte kunnat bekräfta att fruktos ökar kroppsvikten mer än glukos vid en positiv energibalans, dvs när man äter mer energi än vad man förbrukar.

Dela detta:
Kategorier: Socker

Socker ger energi (4 kcal per gram) och ett högt intag kan därför leda till ett högt energiintag. Om energin från sockersötade livsmedel bidrar till att det totala energiintaget blir högre än förbrukningen kan detta över tid medföra övervikt och fetma, på samma sätt som energi från alla andra energigivande näringsämnen. Däremot har inte socker några bevisade unika fetmabildande egenskaper, jämfört med andra energigivande näringsämnen.

Dela detta:
Kategorier: Socker

För att åstadkomma en ökad fettinlagring i levern krävs att man är i positiv energibalans. Intag av fruktos orsakar alltså inte fettlever om energiintaget inte överskrider energiförbrukningen. Studier har visat att ett högt intag av sockersötad läsk (1 liter per dag) ger inlagring av fett i levern, men det är inte möjligt att säga om det är fruktos per se som ger denna effekt, eller om det beror på ett kaloriöverskott.

Dela detta:
Kategorier: Socker

Hos friska individer kan det insulinsvar som kommer efter intag av socker medföra en viss sänkning av blodsockret jämfört med innan intaget, men nivån är fortfarande på en normal nivå, som inte ger symptom. Hos vissa individer kan tänkas att blodsockersänkningen blir kraftigare, under särskilda förhållanden. Till exempel, vissa individer som konsumerar endast läsk till frukost, skulle kunna få symptom av lågt blodsocker under förmiddagen. Det förefaller dock osannolikt att detta är ett generellt problem i befolkningen.

Dela detta:
Kategorier: Socker

Det saknas i dagsläget studier på människa som kan bekräfta att socker orsakar ett beroende hos människa, på samma vis som man kan bli beroende av alkohol eller droger. Till skillnad från droger är mat essentiellt för att överleva, vilket gör det svårare att studera beroende av mat än beroende av droger. Det finns idag inga studier på människa som har visat att man kan bli beroende av mat. Inom forskningen diskuteras idag om det hos vissa individer kan vara själva ätandet i sig som verkar beroendeframkallande, där välsmakande mat tillsammans med till exempel en viss miljö ger själva ätandet en ökad betydelse för njutning. Ett stort europeisk forskarnätverk (NeuroFAST) har nyligen dragit slutsatsen att det i dagsläget inte finns några bevis för att något livsmedel, livsmedelskomponent (till exempel socker) är beroendeframkallande hos människa.

Dela detta:
Kategorier: Socker

Begreppet ”tillsatt socker” avser vanligen alla renframställda sockerarter som tillsats livsmedlet, det vill säga inte endast tillsatt sackaros. Kemiskt och energimässigt är det ingen skillnad mellan en tillsatt sockerart och motsvarande sockerart som förekommer naturligt i livsmedel, till exempel i frukt, spannmål och mjölk. Sackaros som utvinns från sockerbetor eller sockerrör är exempel på renframställda sockerarter.

Dela detta:
Kategorier: Socker

Begreppet socker används med olika innebörd i olika sammanhang. Ibland avses endast ”vanligt socker”, det vill säga sockerarten sackaros, ibland avses alla sötsmakande kolhydrater och sockerarter (disackarider och monosackarider).

Det finns flera olika sockerarter, som består av en enhet (monosackarider) eller två enheter (disackarider). I livsmedel dominerar de enkla sockerarterna glukos och fruktos, samt disackariderna sackaros (glukos+fruktos) och laktos (glukos+galaktos). Samtliga sockerarter är så kallade digererbara kolhydrater, som ger energi (4 kcal per gram) och bidrar till en höjning av blodsockersvaret efter måltid (varierar mellan olika sockerarter).

Dela detta:
Kategorier: Socker

Sockerarter innehåller energi men inga näringsämnen som vitaminer eller fiber.

Motivet till att begränsa intaget av tillsatt socker till 10 energiprocent är, enligt de officiella näringsrekommendationerna, främst att minska risken för ett för litet intag av vitaminer, mineraler och fiber, i förhållande till behovet. En annan viktig anledning är att minska risken för karies. Ett högt intag av socker kan också leda till övervikt och fetma, om inte intaget kompenseras med ökad fysisk aktivitet. Mycket tyder på att det är särskilt viktigt att begränsa intaget av sockersötade drycker, för att minska risken för övervikt, fetma och även typ 2-diabetes.

Dela detta:
Kategorier: Socker

 

 

Dela detta: